- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 15. Kromat - Ledvätska /
689-690

(1911) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Körling, Sven August - Körmöczbánya - Körna - Körnare - Körner, Magnus Peter - Körner. 1. Christian Gottfried K. - Körner, 2. Karl Theodor K.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

689

Körmöczbånya-Körner

690

hvilka kulminerat i musikfester somrarna 1908-10,
hvarjämte han sedan 1906 leder manssångsällskapet
"Harmoni". K. -afgick från sina befattningar vid
läroverket 1907 och vid kyrkan 1911. Han blef 1888
led. af Mus. akad. K. har hört till Sveriges mest
sjungna vistonsättare i senare tid och har äfven
* skrifvit manskvartetter och större körsaker,
såsom den kärnfulla balladen Sten Sture, Håtunakken,
kanlater vid Karl Gusiafsstodens af ta ökning i Malmö
(1896), vid invigningen af nya rådhuset i Hälsingborg
(s. å.), vid aftäckningen af Stenbocksstatyn där
(1901) samt vid invigningen af industri- och
konstutställningen där (1903) m. m. Han förenar
Josephsons melodiösa sångsats med Normans solida
pianoteknik och intresserar alltid genom fin,
musikaliskt flytande stil, äfven då idéerna icke äro
så djupa eller originella. Sådana romanser af K. som
När stjärnehären blänker, Aftonstämning, Behagen,
När våren står i blom, Kamrat!, Snart synker solen,
Vogt paa dit öje, En dag har gått m. fl. förtjäna helt
visst att uppmärksammas äfven i konsertlifvet mera
än f. n. är fallet. - Två söner till K. ha likaledes
gjort sig kända som tonsättare: Johan Felix August K.,
f. 17 dec. 1864 i Kristdala, elev vid konservatoriet
1884-86, sedan 1889 organist och musiklärare vid
allm. läroverket i Halmstad, har i en populärt enkel,
lefnadsglad ton komponerat sånger (t. ex. den öfver
hela Sverige sjungna landsvägsmarschen En glad
trall), barnvisor, manskvartetter, en operett samt
musik till skådespelen "Lars Gathenhjelm", "Snöhvit"
m. m. Hans broder S v en H öl ge r K., f. 27 jan. 1879
i Ystad, elev vid konservatoriet 1899-1901, kantor
och klockare vid Kristine kyrka i Göteborg sedan 1905
och musiklärare vid östra realskolan där sedan 1907,
är dirigent för Västergötlands sångarförbund och
sångkörer i Göteborg samt har komponerat sånger och
manskvartetter. ’ A. L.* E. F-t.

Körmöczbånya [Wrmötsbänja], stad. Se Kr e inni t z.

Korna 1. Tina, landtbr., behandlar säden så, att kring
kärnan sittande agnars spetsar afnötas. Jfr Tröskverk.

Körnare. 1. Landtbr. Se Tröskning. - 2. \Iaskinb._SQ
Borrar, sp. 1215.

Körner [kör-], Magnus Peter, tecknare och litograf,
f. 1808, d. 1864, var bosatt i Lund och egnade sig
företrädesvis åt afbildning af djur för vetenskapligt
ändamål. Han utförde planscherna till Nilssons "Fauna"
(120 st., 1830-42) och "Fog-lär" (62 st., 1839-48),
Ehrengranats "Eidskola" (100 st., 1836), Dahlboms
entomologiska arbeten o. s. v. Man har af hans hand
äfven ett par häften porträtt af Lunds universitets
professorer. K. var från 1849 akademiritmästare
i Lund. -rn.*

Körner [kor-]. 1. Christian G ött fri ed K.,
tysk litteraturvän, ämbetsman, f. 1756, d. 1831,
blef 1783 öfverkonsistorialråd i Dresden och 1790
öfverappellationsråd. 1813 uppträdde han som verksam
patriot samt utnämndes 1815 till statsråd i preussisk
tjänst och 1817 till geheime öfverregerings-råd i
kultusministeriet. - K. har införlifvat sitt namn
med tyska litteraturen hufvudsakligen soin fader
till skalden Theodor K. (se nedan), förtrogen
vän till Schiller och en kulturbefordrare, hvars
hem var en samlingspunkt för vetenskapsmän och
konstnärer. Schiller bodde 1785-87 i K:s hem och stod

framgent i liflig brefväxling med honom. Genom
Schiller kom K. äfven i vänskapsförhållande till
Goethe och W. von Humboldt. Mångsidigt bildad,
musikaliskt talangfull, med fint kritisk begåfning och
hög uppfattning af konsten, ädelsinnad samt gästfri
i stor skala, öf-vade K. mycket inflytande på sina
vänner. Hans egna estetiska och politiska skrifter
(utg. af Ad. Stern 1881) äro af mindre betydelse;
viktigare var, att han utgaf Schillers verk (12 bd,
1812-15, jämte biografi) samt sonen Theodors poetiska
kvar-låtenskap, med teckning af dennes lefnad. Af
högt litterärhistoriskt värde är slutligen "Schillers
briefwechsel mit K." (1847; 2:a uppl. 1874), som
omfattar en tid af 20 år. Se biogr, öfver K. af Jonas
(1879).

2. Karl Theodor K., den föregåendes son, tysk skald,
f. 23 sept. 1791, d. 26 aug. 1813, studerade 1808-10
bergsvetenskap och mineralogi i Freiberg, inskrefs
sedan vid Leipzigs universitet, men måste i mars 1811
fly därifrån till följd af sitt deltagande i dueller,
begaf sig till Berlin och kort därefter till Wien
för att studera historia, men drogs alltmer till
författarskap. Eedan 1810 hade han utgifvit 3en
lyriska samlingen Knospen. Under loppet af 1812, då
han ingick förlof-ning med skådespelerskan Antonie
Adam-berger, diktade han med förvånande produktivitet
en rad af dramer, lustspelen Die brant ("Bruden",
1841 och 1864) och Der gräne domino, flera sångspel,
de spännande dramerna Toni (efter Kleists novell "Die
verlobung in St. Domingo"; sv. öfv. 1832) och Hedwig
("Hedvig eller banditbruden", 1833) samt sorgespelen
Zriny (2 sv. öfv. 1830) och Rosamunde ("Rosamunda",
1827), båda fyllda af schillersk jamb-patos, men
äfven påverkade af Kotzebue. K:s dramer uppfördes
med stort bifall, och han anställdes i jan. 1813 som
"hofteaterdiktare" vid Burgiteatern i Wien. I mars
ingick K. i major Liitzows frivilliga jägarkår. Denna
hade på sin lott att betäcka broöfvergångar, företaga
smärre ströftåg o. s. v. K. stred med hänförelse och
skref oupphörligt eldande krigssånger, som sjöngos af
de tyska skarorna. Han valdes af sina kamrater till
löjtnant och blef i slutet af maj Liitzows adjutant. I
en skärmytsling (två dagar efter sedan K. diktat
sin "Svärdsång"; öfv. till svenska af Atterbom)
blef han nära Gadebusch dödligt sårad af ett skott
i underlifvet. Han afled samma dag och begrofs med
hedersbetygelser nära byn Wöbbelin under en

Ord, som saknas under K, torde sökas under C.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:52:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbo/0375.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free