Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 15. Kromat - Ledvätska / 559-560 (1911) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Källa - Källa, socken - Källarfrihet - Källby - Källefall - Källerhalsbuske - Källeryd. 1. Socken, 2. (Källerö) - Källfrö - Källing, metall. - Källing - Källist - Källkrasse - Källkult

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ställen. Mest bekanta äro de vid Karlstad, Medevi,
Porla, Ramlösa, Rindö och Ronneby. Koksalt
förekommer i Torpa källa i Älfsborgs län samt
i vattnet i några af de ned till triassystemets
berglager i Skåne borrade djupa borrhålen. Ur dessa
senare har tillika iakttagits med vattnet uppkomma
en icke obetydlig kvantitet brännbar gas. Källor med
"varmt" vatten äro ej bekanta inom Skandinavien,
men finnas inom flera andra länder, såväl i Europa
som i de andra världsdelarna. Hälsokällorna
i Aachen, Baden-Baden, Ems, Karlsbad, Vichy,
Wiesbaden, Spa m. fl. äro varma. Dessa jämte
öfriga europeiska varma källor ha konstant flöde;
somliga äro springkällor. Men äfven sådana finnas,
ur hvilka vattnet periodvis utströmmar, s. k. intermittenta källor, t. ex. de varma geysirkällorna på Island, Nya Zeeland o. s. v. (se
Geysir cch Intermittent källa). Om mineralkällornas användning som läkemedel och deras klassifikation m. m. se Brunnsdrickning
samt specialartiklar om mera betydande källor. –
Källorna, i synnerhet de varma, åstadkomma, på
grund af sin upplösande förmåga, småningom ganska
stora geologiska verkningar, i det de föra med
sig till jordytan stora kvantiteter mineralämnen,
som där i fast form afsättas. – Om heliga källor se
Källkult. – Om naturliga utströmningar ur jorden
af gaser och bergolja se Bergolja och Gaskälla.
E. E.

Källa, socken på Öland, i Kalmar län, Åkerbo
härad. 2,628 har. 812 inv. (1909). K. utgör ett
konsist. pastorat i Kalmar stift, Ölands norra
kontrakt. Inom socknen finnes en märklig ödekyrka,
som i sitt inre (se fig.), bl. a. genom öfre
våningens beskaffenhet och kreneleringen,
visar tydliga medeltida anordningar för ett
positivt försvar mot fienders angrepp. Till
ödekyrkans konservering lämnades statsbidrag 1911.
O. J–e.

Källa ödekyrkas inre.

Källarfrihet, förv., städernas forna privilegium
att tullfritt införskrifva vin och andra utländska
drycker för stadskällarens behof. Detta privilegium,
som vållade olägenheter för tullförvaltningen,
indrogs genom k. br. af 27 aug. 1777 emot årlig
kontant ersättning från statsverket. En del af
dessa små statsanslag, som i riksstaten blifvit
inordnad under förslagsanslaget "städers friheter"
på 7:e hufvudtiteln, har efter hand försvunnit
genom kvittning med danaarf o. d. Hvad särskildt
beträffar Stockholm, som egde tre stadskällare,
näml. Storkällaren (på Börsens tomt vid Stortorget),
Norrmalmskällaren l. Kastenhof (nuv. hotell
Rydberg) och Södermalmskällaren l. Stadshuset
(vid Götgatsbacken), medgåfvo privilegierna rätt
till tullfri införsel af 110 åmar (1 åm = 60 kannor)
renskt, 36 pipor (1 pipa = 180 kannor) spanskt och
70 oxhufvud (1 oxhufvud = 90 kannor) franskt vin,
som antingen fick säljas på nämnda tre källare eller
utarrenderas till försäljning genom "vintappare". För
mistningen af denna förmån uppbar Stockholms stad
1908 30,669 kr., under det statens utbetalningar för
ändamålet till samtliga öfriga städer utgjorde 7,762
kr. Kbg.

Källby, socken i Skaraborgs län, Kinnefjärdings
härad. 1,448 har. 651 inv. (1909). K. bildar med
Broby, Skeby och Hangelösa ett regalt pastorat i
Skara stift, Kinna kontrakt.

Källefall, gods i Daretorps socken, Skaraborgs
län, nära Tidaholm, tills. 1 ¹⁵/₃₂ mtl, jämte
kvarn och såg tax. till 127,800 kr. (1909). Det
tillhör frih. Joh. von Essen, som där anlagt en
fiskodlingsanstalt. Namnet härledes af de rikt
gifvande källor, som där upprinna och lämna drifkraft
åt gårdens kvarn, såg och elektricitetsverk, och ha
ett det renaste och klaraste vatten af 8–10°. I de
små sjöarna på godset (Gårsjön, Hvitsjön, Svartsjön
och Krondammen) hade egaren förut låtit inplantera
fisk (karp, sutare, foreller och braxen m. fl.),
men 1908 gjordes början med fiskodlingen. De tre
källorna förenades medelst kanaler, höjdes något
samt försågos med in- och afloppsmunkar och skibord
för utsläppande af öfverflödsvatten. Dammarna äro
gräfda till ett antal af 28. Anstalten blef färdig
våren 1909, och i densamma insläpptes öfver 350,000
befruktad rom af regnbågsforellen.

Källerhalsbuske, bot., namn på Daphne Mezereum.

Källeryd. 1. Socken i Jönköpings län, Mo härad. 7,125
har. 647 inv. (1909). Annex till Åsenhöga, Växjö
stift, Västbo kontrakt. – 2. (Källerö) Del af
fideikommisset Nissafors (se d. o.).

Källfrö, grodlarv.

Källing, metall. Se Blästerverk.

Källing, kattunge.

Källist, bygnk. Se Hålkäl och Karnis.

Källkrasse, bot. Se Nasturtium.

Källkult, dyrkan af källor (heliga källor). Dyrkan
af vatten i allmänhet går ofantligt långt tillbaka
i tiden. Denna liksom all annan naturdyrkan (se
d. o.) bottnar i en animistisk uppfattning, och
man torde få söka sig ända ned i den paleolitiska
stenåldern för att finna dess rötter. Underbart är,
huru denna dyrkan utan afbrott kunnat fortlefva genom
så betydliga tidsrymder ända fram till våra dagar,
huru en och samma källa kunnat fortfara att vara
helig, fastän religionerna växlat liksom folken,
hvilka bragt henne sin dyrkan. Så finnes

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>