Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 15. Kromat - Ledvätska / 549-550 (1911) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kägelspelet - Kägi, Adolf. Se Kaegi - Kägla - Käglan - Kägleholm - Kähler, Martin

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

denna, då det lägre värdet räknas. "Bataljon", alla
käglorna kullslagna, ger vid "dubbla" 40, vid "enkla"
20, 8 käglor ge resp. 30 och 15 o. s. v. "Kringskuren
kung", d. v. s. kungen står ensam, räknas 50,
."svinrygg", då midtraden ensam faller,


Fig. 3.. Utslaget vid kägelspel.

räknas 15, endast de fyra yttre käglorna
stående räknas 100. Det är det högst
värderade slaget. I öfrigt förekomma med extra värden
"dubbel triangel" 30, "grisrygg" 10, "en
dubbel" 20, "skomakarstol 15. Spelet kan ske i
lag, eller hvar och en spelar enskildt för sig.
Man spelar, tills en viss poäng, exempelvis
500, uppnåtts af endera parten. I Amerika
är kägelslagning mycket omtyckt, och täflingar
förekomma ofta. Där spelas efter andra regler.
Käglorna, till antal 10, ställas upp i svinfylking
med 12 tums inbördes afstånd. Kloten äro
försedda med två hål för tummen och pekfingret, så
att bättre rotation kan ges i slaget. Partiet spelas
i tio afdelningar, och hvarje spelare har rättighet
att kasta klotet två gånger i hvarje afdelning.
Skulle det första klotet i någon afdelning slå
ned alla käglorna, erhåller spelaren en
"strike". Slår spelaren ned alla tio käglorna i
två slag, erhålles en s. k. "spare". Särskilda
förmåner ges för dessa slag, och poängberäkningen
är mera invecklad än vid det "svenska" spelet!

- Kägelkrig, ett kägelspel
på fria marken utan annan materiel än klotet och
käglorna, är ett utmärkt spel för barn. Käglorna äro
11 och ställas upp med en, "kungen", i midten och
fem i en rad på hvardera 15 m. afstånd från kungen.
Man spelar helst en mot en, och kastet
skall göras från någon punkt bakom kägellinjen.
De käglor, som af motparten slås omkull, måste
kastas öfver till denne, och spelet är vunnet, när
ena parten eröfrat alla käglorna. Träffas kungen,
är spelet förloradt. - Kägelspel med svängklöt
är också en art af kägelslagning. Klotet hänger
härvid i ett rep lagom högt, så att det kan träffa
topparna af de på en plattform därunder placerade
käglorna, 8 stycken af vanliga dimensioner och en
något större, "kungen". På motsatta sidan mot
den, där "slagaren" står för att sätta klotet i
svängning, är en påle nedslagen i marken,
och rundt denna skall klotet
svängas för att sedan träffa käglorna i ett
slag. De kullslagna käglorna värderas efter
viss poängberäkning. Litt.: Balck, "Illustrerad
idrottsbok", I (1886), "Nordiskt idrottslif" m. ti.
E. B-ll.

Kägi [kä’-], Adolf. Se Kaegi.

Kägla. 1. Mal. Se Kon.
- 2. Bygnk. Se Hjälm 4. - 3. Se Kägelspelet.

Käglan, skogshöjd, belägen mellan Arbogaåns dal och
Hjälmaren, till största delen inom Närke, till en
mindre del i Västmanlands län. K., hvars hela längd
i ö. och v. kan uppskattas till omkr. 50 km., stupar
mot n. tvärbrant och erbjuder, oaktadt sin ringa höjd,
från denna sida utseendet af en fortlöpande bergkam,
hvilken i trakten närmast ö. om sjön Väringen når
sin största höjd, 108 m. Uppfylld af hedar, kärr och
oländiga trakter, sänker sig K. såväl mot s. till
Hjälmaren som mot v. och ö. med knappast märkbar
lutning. Längst i ö. fylla lägre utsprång, med höjder
af 60-80 m. och alltid branta sluttningar mot n., en
stor del af de till Södermanland (men Västmanlands
län) räknade socknarna Kung Karl och Torpa Fordom
var K. en vidsträckt, af stigmän ofredad gränsskog
mellan Västmanlands- och Närkesbygderna. Liksom
alla dylika har skogen i tidernas längd minskats
genom den framträngande odlingen, så att numera
bruten bygd träffas nästan öfverallt. - En
lämning af den forna vildmarken återstår i den
inom Glanshammars härad belägna häradsallmänningen
Käglan, sedan gammalt anslagen till häradsbornas
husbehof af virke och ved. Äldsta kända karta
öfver allmänningen upprättades 1737, nuv. rågångar
röslagda 1828-29. Första skogshushållningsplanen är
af 1844. Enligt plan af 1894 utgör totalarealen
2,146 har och årsafverkningen 2,477 kbm.
A. G* G. Sch.

Kägleholm (Kägelholm), gods i Ödeby socken, Örebro
län, på en ö i sjön Väringen, 4 1/2 mtl, tax. till
192,900 kr. (1909). Dess förste kände egare äro Gudmar
Månsson, lagman i Västergötland, och dennes son,
Närkeslagmannen Ulf Gudmarsson, den heliga Birgittas
man. 1541 köptes det af Gustaf I och gick genom hans
gemål Margareta öfver till släkten Leijonhufvud samt
kom genom arf


Kägleholrns slott i slutet af 1690-talet, efter
Sueciæ-verket.

1674 till grefve M. G. De la Gardie, som förde
ett lysande hof på det af honom uppförda ståtliga
slottet K. (se fig.), som brann ned i början af
1700-talet och af hvilket ruiner ännu synas strax
s. om kyrkan. Egendomen, hvars hufvudbyggnad nu ligger
ett stycke n. om kyrkan, har i senare tid egts af
släkten Tersmeden och såldes 1910 till A. Ekelund.
(Wbg.)

Kähler [kö-], Martin, tysk protestantisk teo-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>