Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kvarter, 1. längdmått, 2. rymdmått, 3. Astron., 4. trädgårdsland, 5. Krigsv. - Kvarterbivack - Kvarterchef - Kvarterförläggning - Kvarterförplägnad - Kvartering - Kvarterlista - Kvarterläger - Kvartermästare - Kvarteron - Kvartersedel - Kvartersfrihet - Kvartersman - Kvartett - Kvartettsångarförbundet - Kvartettsällskap - Kvartianer - Kvartodecimaner - Kvartol - Kvarts
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
379
Kvarterbivack-Kvarts
380
är den äldste af dem kvarterchef. Vid mottagning
af vakt uppställer kadettkvarterschef kvarterets
öfriga kadetter, mönstrar dem och afdelar dem
till olika poster - till styrmanstjänst, signalmän,
rorgängare, utkikar o. s. v. - samt afger rapport till
vakthafvande officern. - c) Att ge kvarter var förr (i
fr. ännu: donner 1. faire quarlier) liktydigt med att
"ge pardon", d. v. s. icke döda en besegrad fiende.
3. K. B. (B-d.) 5. C. O. N. H. W-l.
Kvarterbivack. Se Kvarter 5 a).
Kvarterchef. Se Kvarter 5 b).
Kvarterförläggning. Se K v a r t e r 5 a).
Kvarterförplägnad. Se Kvarter 5 a).
Kvartering. Se Guld, sp. 583.
Kvarterlista. SeKvarteröa)
Kvarterläger. Se Kvarter 5 a).
Kvartermästare [utt. vanligen i sammansättningar
kvartermästare]. Se Generalstab och K e-gementsstab.
Kvarterön (sp. cuarteron, af lat. quafrtns, fjärde),
afkomling af mulatt och hvit.
Kvartersedel. Se Kvarter 5 a).
Kvartersfrihet (fr. franchise des quartiers) kallas
en utsträckning af den lokala immunitet från ett
lands jurisdiktion, som tillkommer bostäder för
andra suveräna staters diplomatiska representanter
(frän-cliise de Vhölel). Kvartersfriheten, hvilken
numera kan sägas öfvcrallt ha upphört, utsträckte
nämnda immunitet till det kvarter eller rent af
den stadsdel, där den diplomatiske representantens
bostad var belägen. Den erkändes i flera stater,
t. ex. Spanien till 1600-talet, Rom, Vcnezia och,
under tiderna för kejsarval och kejsarkröning,
Frankfurt a. M. I Rom sökte påfven Innocentius XI göra
slut på denna rättighet, som förvandlade nästan halfva
staden till en asyl för förbrytare, och han lyckades
förmå kejsaren samt Spaniens, Polens och Englands
konungar att afstå från den, men hade svåra konflikter
att utkämpa om denna sak med Ludvig XIV. Denne afstod
ej Frankrikes rätt härvidlag, hvilken därför delvis
egde bestånd inpå förra hälften af 1800-talet. Äfven
drottning Kristina gjorde som suverän gentemot
Innocentius XI anspråk på liknande kvartersfrihet. Den
plägade symboliseras af vederbörande suveräns vapen,
anbringadt på de hus, som inbe-grepos under denna
förmån. Jfr P. Pradiére-Fodéré, "Traité de droit
international public", III, sid. 325 ff. (1887).
v.s-g.
Kva’rtersman, underofficer vid flottans
kvarters-mansstat (handtverkarstat). Underbefälet
för timmermän och handtverkare å flottans
varf ha sedan lång tid tillbaka benämnts
verkmästare och kvartersmän. Äfven vid
privata varf förekomma dessa benämningar.
H. W-1.
Kvarte’tt (it. quartetto, fr. quatuor, af
lat. qiia’t-tuor, fyra), m?/s., tonstycke för
fyra stämmor, vare sig röster eller instrument;
sammanfattningen af de personer, som utföra ett
sådant stycke. Vokalkvartetten för blandade röster
har odlats alltsedan 1400-talet, från det man började
inse, att den fyrstämmiga satsen bäst af alla förenar
klarhot mod fyllighet. Sådana a-cappella-kvartettcr
voro de kontrapunktiska mästerverken på 1400-
och 1500-talen (mässor, motettei, visor, chansons,
canzonet-ter), mestadels äfven dansvisorna på 1500-
och 1600-talen. Manskvartetten däremot kom först
med 1800-talet i fart och har sedan efterbildats
af damkvartetten; i båda dessa arter står Sverige
i främsta rummet (jfr äfven Dubbelkvartett
och Kör). Vokalkvartetter i operor, oratorier
o d. äro mera brcdt behandlade och försedda med
instrumentalledsagning. Af instrumentala kvartetter
är den viktigaste arten stråkkvartetten, hvilken
som själfständig form uppstod i senare hälften af
1700-talet (utbildad och bragt till blomstring
af Haydn, Boccherini, Mozart och Beethoven) och
vanligen utföres af två violiner, en altfiol och en
violoncell. Utbytes en violin mot piano, uppstår
piano kvartette n, utbytes den mot flöjt, uppstår
flöjtkvartetten o. s. v. Hornkvartetter o. d. äro
närmast efterbildningar af manskvartetten. -
Stråkkvartetten är den centrala och mest typiska
uppbäraren af kammarstilen i kompositionen (se
därom Kammarmusik). Bland namnkunniga exekverande
stråkkvartetter märkas furst Razumovskijs (i Wien
1808-16), Florentinska kvartetten (se Beck er, Jean),
Danclas (i Paris omkr. 18~)0-talet), Joachims (i
Berlin), Hcllmesber-gcrs (Wien), Heermanns (Frankfurt
a. M.), Petersburgkvartetten, Pariskvartetten, Bömiska
kvartetten, Bruxelloskvartetten, Nerudakvartetten
(Köpenhamn) och Aulinska kvartetten (Stockholm). -
Stråkkvartett benämner man ej sällan äfven
en orkesters samlade stråkstyrka (violiner,
altfioler, violonceller och kontrabasar).
A. L. (E. F-t.)
Kvartettsångarförbundet i Stockholm, stiftadt 1883
af teater- och kördirigenten August Edgren, har till
ändamål en närmare sammanslutning af kvartettsångare
för odlande af företrädesvis inhemsk flcrstämmig
manssfing. Förbundets medlemmar äro dels aktiva (en
kör om ett 40-tal man), dels passiva, och det håller
öfningar, klubbaftnar, privatsoaréer samt någon
gång årligen en offentlig konsert. Sånganförare
ha hufvudsakligen varit A. Edgren till sin död,
1888, därefter kapellmästaren R. Henneberg under
ett års tid, J. Ullstedt 1894-1906 och efter honom
E. Carolius. Förbundet har vid flora konserter ffjort
si? fördelaktigt kändt genom god körklang, friskhet
i föredraget och upptagande af äfven nyare svenska
kvartettkompositioner. E. F-t.
Kvartettsällskap, sällskap för utförande af stråk-och
pianokvartetter, t. ex. Mazérska- kvartettsällskap e-t
(se d. o.).
Kvartiäner kallades i det forna Polen den
del af hären, som värfvades inom landet och
underhölls medelst fjärdedelen (pars qiiarla) af
kronogodsens afkastning. De uppsattes 1562, och
deras styrka växlade mellan 30 och 60 tusen man.
C. Ö. N.
Kvartodecimäner. Se P å sk 2.
Kvartol [41; af lat. quafrtus, den fjärde], mus.,
grupp af fyra noter, som gälla lika med tre af samma
slag och öfverskrifvas med 4.
Kvarts. 1. Kem. Se K i sel sy ra. - 2. Miner., ett
mycket allmänt mineral, förekommande icke blott i en
stor del af jordskorpans primära borgarter, utan äfven
tämligen oblandadt i sekundära bergarter som kvartsit,
sandsten, kvartssand och på mineralgångar. Den
kallades af Theofrastos kry’-stallos samt af Plinius
cryslallus och cruslallus mon-lanus, mrd hvilka namn
den genomskinliga, kristalliserade kvartsen, som nu
i dagligt tal kallas bergkristall, benämndes. Namnet
kvarts (ty. quarz) kom
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
