- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 15. Kromat - Ledvätska /
265-266

(1911) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kungsholmen. 1. Holme, 2. Församling, 3. Sjöfästning - Kungs-Husby - Kungshuset

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

rannsakningsfängelse på K., och 1908 beslöts, att ett nytt rådhus,
innehållande lokaler för magistraten, rådstufvurätten
och förmyndarkammaren, skulle uppföras i kvarteret
Fruktkorgen och ett kommunalhus i kvarteret
Eldkvarnen. Holmen, som af ålder utgjorde en del
af Solna församliag, lades jämte denna 1529 till
Nikolai, skildes 1636 jämte Solna åter därifrån,
förenades 1643 med Klara församling och blef slutligen
enligt k. br. 22 mars 1671 en särskild församling. En
provisorisk kyrka af trä byggdes 1672. Denna brann
upp 1679. Grunden till den nuv. kyrkan (fig. 1) lades
1673, och kyrkan invigdes 1688 samt erhöll namnet
Ulrika Eleonora (efter Karl XI:s gemål). Hvalfvet blef
dock färdigt först 1757 och tornet 1810. Ritningen
till kyrkan – en centralbyggnad – var uppgjord
af arkitekten M. Spihler. På senare tid har, efter
ritning af arkitekten G. Améen, uppförts ett kapell
i Stadshagen, S:t Görans kyrka (fig. 2; invigd 6
febr. 1910), innehållande utom gudstjänstlokal äfven
samlingssal och arbetsstuga. Kungsholms församling,
som äfven kallas Ulrika Eleonora, omfattar K. jämte
en liten del (f. d. Blekholmen) i sydvästra kanten af
Norrmalm och hade vid 1909 års slut en folkmängd af
42,845 personer. Se O. J. Gjöding, "Kongsholmsminne"
(1754), S. Bergh, "Drag ur K:s historia" (i samfundet
S:t Eriks årsbok, 1909) samt "Utredningar rörande
statens mark och tomter i Stockholm", verkställda
genom Riksarkivet, III (1910).

2. Församling i Stockholm. Se K. 1.

3. Sjöfästning 6 km. rätt s. om Karlskrona på en
holme, Högholmen, mellan Aspö och Tjurkö. Redan 1680
uppgjorde först Stuart och sedan Dahlbergh
dessein till ett sjökastell, men till en början
uppfördes endast ett stort jordbatteri för först 30
svåra och 20 lättare, men sedan för 72 grofva
stycken, en "tour-bastion" i ö. till dettas försvar
och en redutt i n. på ett friliggande skär. 1681, då
Karl XI var på platsen, beslöts ett batteri för 100
st. 3/4 kartauer, och 1692 uppgjorde Leijonsparre
dessein till en femhörnig bastionsbefästning,
som gillades af konungen, men ännu 1697 var
intet vidare gjordt; då påyrkades emellertid den
fastställda desseinens utförande, och 1698–1700
gjordes en del arbeten, och 1707, då K. var i så
dåligt stånd, att man knappast vågade skjuta från
batterierna, befalldes Palmquist låta utföra de
nödvändigaste reparationerna. 1714–19 vidtogos
sedermera en del provisoriska försvarsåtgärder,
men 1720 var K. fortfarande i dåligt skick.
1723 anbefalldes K:s iståndsättande, och sedermera
anlades under 1720- och 1730-talen en bastion på
västra sidan och ett oregelbundet verk längst
ut på södra udden, hvarjämte förbindelselinjer
byggdes längs stränderna, så att befästningen
1741 visserligen var sluten, men dock ej färdig.
1713 iståndsattes skyndsamt alla batterier. 1766
års sekreta utskott yrkade på, att K. framför
andra befästningar vid Karlskrona skulle
fullbordas, och 1770 års ville, att K., hvarpå
då arbetats i snart 100 år, skulle göras färdigt
till nästpåföljande riksdag. Så fort gick det
emellertid ej, men under 1770-talet samt äfven
i början på 1800-talet utfördes en del ändrings-
och afslutningsarbeten. 1822 gillades sedermera
ett ombyggnadsförslag, och 1831 fastställdes en plan
till arbetenas fullbordande, gående ut på norra
reduttens ombyggande till donjon (jfr fig.),
tourbastionens borttagande,
byggandet af en kaponjär ut i vattnet n. om västra
bastionen, södra verkens förstorande m. m. I
öfverensstämmelse härmed ombyggdes sedermera norra
och östra fronterna och slutligen äfven

illustration placeholder
Donjonen å Kungsholms fästning.


den södra, hvarjämte på 1860-talet provisoriska
pansarbatterier byggdes till försvar af
stängsellinjerna i stora inloppet. 1867
års befästningskommittés förslag till K:s
förstärkande ledde däremot icke till något
resultat förrän 1872, då nödiga penningmedel
anvisats, och 1877 var K. färdigt enligt
den nya planen. Sedermera utfördes under 1890-talet
ytterligare förstärkningsarbeten, och slutligen
ha 1900–01 såväl befästningar som bestyckning
å K. ytterligare moderniserats i enlighet med
1897 års befästningskommittés förslag. Garnisonen
å K. utgöres af en del af Karlskrona
kustartilleriregemente.
1. S. B–h. 3. L. W:son M.

Kungs-Husby, socken i Uppsala län, Trögds härad. 2,648
har. 485 inv. (1909). Annex till Veck-holm, Uppsala
stift, Trögds kontrakt. - Kyrkan, af den vanliga
medeltida rektangulära svcalands-typcn, är tillbyggd
i väster. Hvalf och väggar prydas af kalkmålningar
(restaurerade 1860) från den senare medeltiden,
hvilka i motsats till hvad vanligen är fallet aldrig
varit Öfverkalkade. Kyrkans östra gafvcl prydes
af en rikt ornerad s. k. vindskida/ "
O. J-P.

Kungshuset. 1. Förr benämning på en ännu befintlig
byggnad på Riddarholmen i Stockholm. Den uppfördes
under 1650-talet af fältmarskalken grcfvc Karl Gustaf
Wrangel och utgjorde dennes Stockholmsbostad. Hvem som
varit dess konstnärliga upphofs-man är ej med säkerhet
kändt, Jean De la Vallée har sannolikt medverkat,
och att Nikodemus Tes-sin d. ä. haft att göra med
denna byggnad liksom med det samtidigt under arbete
varande Skokloster, framgår af en bevarad brefväxling
mellan Wrangel och en hans förtroendeman Henrik
Anunds-son. Palatset, som i sitt ursprungliga skick
var en af hufvudstadens största och praktfullaste
privatbyggnader, finnes återgifvjt på två planscher i
E. Dahl-berghs "Succia antiqua et bodierna" (se fig. l
o. 2). Do ståtliga tcrrassanläggningarna och trapporna
åt Mälarsidan, dubbeltrappan åt nuv. Birger jarls torg
liksom byggnadens rika arkitektoniska utsmyckning äro
numera försvunna så när som på en portal och ett par
balustrader åt öfre sidan. Grundplanen visar nu en
hufvudbyggnad flankerad åt sjösidan af två massiva
runda torn och åt den öfre sidan af två

Ord, som saknas under K, torde sökas under C.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:52:25 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbo/0149.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free