Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kulturhistoria - Kulturhistoriska föreningen för södra Sverige - Kulturhistoriska museet i Lund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
snabba förkofran under 1800-talet kulturforskningen
med nya, delvis fruktbringande åskådningssätt. Buckle
framhöll starkt lagbundenheten i civilisationens
gång och naturförhållandenas inverkan därpå, men
det enda af egentligt beståndande värde i hans kända
verk är den kraftigt genomförda jämförelsen mellan
åtskilliga nationers utveckling. Lecky utmärkte sig
som skildrare af sedernas och det intellektuella
lifvets historia. Befryndadt med hans åskådningssätt
är amerikanen J. W. Drapers. Herbert Spencer började
tillämpa biologiens och evolutionslärans resultat
på historien. Den af honom bildade föreningen för
"descriptive sociology" idkade ett storartadt
samarbete i och för materialsamling; en frukt
däraf föreligger i "Principles of sociology". Som
ledande synpunkt framträder kulturhistoriens nära
förhållande till naturvetenskapen rent materialistiskt
hos österrikaren v. Hellwald. Bland de senare
årtiondenas försök till allmän kulturhistoria märkas
de omfattande arbetena af schweizaren O. Henne am Ehyn
och amerikanen Amos Dean, hvilka dock hvar på sitt
håll lida af materialets kritiklösa sammanhopning
och stor ytlighet i bearbetningen. Vida högre står då
Honegger. V. Rydbergs betydelsefulla "Kulturhistoriska
föreläsningar" (utg. 1902-06) omfatta romerska
kejsartiden och medeltiden. Populariserande
arbeten äro A. Nyströms "Allmän kulturhistoria",
dansken G. Bangs "Illustreret kulturhistorie"
("Europeisk kulturhistoria") och det af dansken
Aage Friis redigerade "Verdenskulturen" (1905 ff.;
"Världskulturen"). Det i nutiden med särskild
ifver drifna studiet af förhistoriska tider, såsom
grundläggande för hela utvecklingshistorien, har
funnit framstående målsmän i Tylor, Lubbock,
Lenormant, O. Caspari, V. Hehn, Ratzel,
Schurtz, Honegger, danskarna Thomsen, Worsaae
och Sophus Müller, svenskarna S. Nilsson,
A. E. Holmberg, R. Dybeck, H. Hildebrand och
0. Montelius m. fl. Värdefullt material för svensk
kulturhistoria finnes i medeltidens landskaps-,
stads- och landslagar, hos Olaus Magnus och
J. Peringskiöld m. fl. äldre forskare, i Sam. Ödmanns
"Hågkomster från hembygden och skolan" samt i sådana
etnografiska arbeten som "Folklifvet i Skytts härad"
af Nikolovius (Nils Loven), "Värend och virdarne"
af G. O. Hyltén-Cavallius, "Bcskrifning öfver Ydre
härad" af L. F. Rääf, "Unnarsboarnes seder och lif"
af N. G. Djurklou samt många senare dylika lokala
skildringar, "Lappland och lapparne" af G. v. Düben;
i fornminnesföreningarnas publikationer, landskaps-
och stadsbeskrifningar, herdaminnen för de olika
stiften, universitetens och deras nationsföreningars
historia; i "Biografiskt lexikon öfver namnkunnige
svenske män" (1835-92) och i K. A. Agardhs
"Statsekonomisk statistik öfver Sverige"; i
P. v. Möllers "Strödda utkast rörande svenska
jordbrukets historia"; i Geijers, Strinnholms,
Fryxells, A. A. Afzelius’, F. F. Carlsons,
C. T. Odhners och H. Forssells historiska verk;
i J. V. Brobergs "Vår folkmedicins vidskepelser",
i N. M. Mandelgrens "Samlingar till svenska konst-
och odlingshistorien" och samme forskares stort
anlagda "Atlas till Sveriges odlingshistoria", i
den af landsmålsföreningarna grundlagda tidskriften
"Svenska landsmål och svenskt folklif" med dess
rikhaltiga bidrag till folklore. Ett i sitt slag
enastående material till svenskt kulturstudium
hopbragte A. Hazelius i Nordiska
museet (se d. o.) i Stockholm, och på dess samlingar
äro fortgående publikationer byggda. Under senare
tiden ha större sammanfattande arbeten öfver nordisk
kultur i historisk tid utgifvits af H. Hildebrand
("Sveriges medeltid"), O. Sjögren ("Sveriges
kulturhistoria för menige man") samt dansken Troels
Lund ("Dagligt liv i Norden"). K. Laurin utgaf 1905 en
upplysande "Kulturhistorisk bilderbok 1400-1900". -
I Tyskland utger Steinhausen sedan 1903 "Archiv für
kulturgeschichte". E. F-t.
Kulturhistoriska föreningen för södra Sverige, stiftad
i dec. 1882 i Lund, har till första uppgift att stödja
och utveckla Kulturhistoriska museet i Lund (se nästa
art.), men har därjämte utvecklat kraftig verksamhet
till främjande af yrkesskicklighet och hemslöjd. Ett
starkt stöd har föreningen härvid haft i det i dess
händer lagda Sydsvenska konstindustrilotteriet
(18:e årsserien 1911). Svenska konstslöjdsalster
för mer än l mill. kr. ha genom föreningen omsatts
till lotteriet, på utställningar samt genom allmän
försäljning. Sedan 1897 verkar föreningen dessutom
genom en särskild konstslöjdanstalt med fackskolor
för textilkonst, bildhuggeri och konstsmide. Med
denna anstalt har föreningen närmast afsett att
exemplifiera sitt arbete för ett omläggande af hela
vår tekniska undervisning. Föreningen, som står
under konungens beskydd, räknar omkr. 1,000 led. Dess
inkomster, fördelade på de olika verksamhetsområdena,
ställde sig 1909-10 sålunda: Kulturhistoriska museets
kr. 35,503,95, konstslöjdanstaltens kr. 28,999,56 och
konstindustrilotteriets kr. 111,927,27. Föreningen
åtnjuter i statsanslag 10,000 kr. samt af lokala
myndigheter 5,000 kr. Ordf. i styrelsen är professor
P. Fahlbeck, sekreterare intendenten G. Karlin,
som dessutom är intendent för museet, föreståndare
för konstslöjdanstalten, direktör för lotteriet och
utgivare af föreningens årsberättelse och tidskrift,
"Kulturhistoriska meddelanden".
Kulturhistoriska museet i Lund. Den fosterländska
rörelse, som under fältropet "Känn dig själf!" bröt
fram på 1870-talet, grep gifvetvis äfven
A. Kalendehuset
B."Locus virtufum"
C. Köpmanshuset
D. Handtverkshuset
E. Borgarhuset
F. Herrehuset
G. Bondgård från Jämshög, Blekinge
H. Kyrka från, Bosebo, Småland
SITUATIONSPLAN AF KULTURHISTORISKA MUSEET i LUND 1910
Fig. 1.
studenterna vid våra universitet och skapade genom dem
landsmålsföreningarna. Ur de lundensiska föreningarna
kan Kulturhistoriska museet sägas ha utgått. Det var
vid ett midsommarsmöte i Huaröds prästgård
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
