Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Krängningsdeviation - Krängningsförsök - Krängningskoefficient - Krängningspendel - Krängstek - Kränholm - Kräpelin, Emil. Se Kraepelin - Kräpp - Kräpp-papper - Kräts - Kröcher, Jordan von - Kröderen - Kröger, Karl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
negativ vid krängning åt babord). –
Krängnings-deviationen på järn- eller stålfartyg
kan uppnå betydande storlek och bör därför
alltid kompenseras. Jfr Deviation 2 och
Kompass. H. W-1.
Krängningsförsök, skpsb., utför
man för att efter ett fartygs nybyggnad erhålla
noggrann kännedom om läget i höjdväg af dess
tyngdpunkt. Försöket
sker med tillhjälp af ombordtagna tyngder, sorn
först placeras så, att fartyget ej har någon
slagsida, och därefter flyttas tvärskepps ett
noga uppmätt stycke. Fartyget kränger då, till
dess sty f hets-momentet blir lika med det af den
flyttade tyngden alstrade krängningsmomentet,
då jämvikt inträder. Formeln härför är P(r-a)
sin v - p. d, cos v9 där P är fartygets vikt,
anbringad i G, r är afståndct mellan metaccntrum (M)
och deplacementets tyngdpunkt (C), a är afståndet
mellan deplacementets och fartygets tyngdpunkter
på rät köl, p är den ombordtagna tyngdens vikt
och d den distans denna tyngd flyttats samt v
är krängningsvinkeln. Ur denna ekvation löses a,
hvarigenom, då läget af deplacementets tyngdpunkt
är känd, läget af fartygets tyngdpunkt erhålles. Å
fig. betecknas fartygets vattenlinje med V
L före krängningen och F1 L1 efter densamma.
C. K. S.
Krängningskoefficient. Se Krängningsde-v i a t i ön.
Krängningspendel. Se K l i n o m e t e r.
Krängstek, sjöv. Se Påslagning.
Kränhclm. Se Estland, sp. 949.
Kräpelin, Emil. Se Kraepelin.
Kräpp (crépe, krusflor), ett tunt silkestyg,
väfdt i gasbindning med omväxlande höger- och
vänster-snodda trådar, som vid behandling med ånga
eller hett vatten knorra sig och ge tyget en varaktigt
krusig yta. Kräppeffekter åstadkommas äfven genom
s. k. mercerisering (se d. o.) af med gummi delvis
tryckta fina bomullsväfnader eller helt enkelt genom
att tunna tyger (af silke, kamgarn eller bomull)
pressas mellan rafflade valsar. Småfasonerade
kamgarnstygcr (äfven tjockare), som i följd af
själfva bindemönstret förete en knottrig yta, kallas
kräppartade (se Bindning, sp. 411). Jfr Krepong.
G. A. W.
Kräpp-papper (se Kräpp), ett medelst vissa
mekaniska anordningar rynkadt papper. I växlande
färger och mönster användas dylika papper till
bord-löpare, kring blomkrukor m. m.
Kräts (ty. krätze och gekrälz, af kratzen, skafva,
skrapa; IT. cendre, eng. sweepincjs, dross), gammal
benämning på affall i form af filspån, slaggartade
mellanprodukter, metalloxider m. m., som uppkomma vid
metallers förarbetning eller smältning i myntverk,
guldsmedsverkstäder, o. s. v.
162
Kröcher, Jordan von, preussisk politiker, f. 29 maj
1846, studerade en tid juridik, deltog i 1866 och
1870-71 års krig och tog 1875 som ryttmästare
afsked ur krigstjänsten för att egna sig åt
skötandet af sina gods. Han var 1879-83 medlem
af preussiska landtuagens deputeradekammare,
invaldes där ånyo 1888 och är sedan jan. 1898 dess
president. Inom landtdagcns konservativa parti intar
K. sedan länge en mycket inflytelserik ställning.
V- S-g.
Kröderen, insjö i Buskeruds amt (Norge),
berömd för sina natursköna omgifningar. Areal 41
kvkm. ; längd 39 km. K. utgör en förlängning af
Halling-dalen i dess riktning från n. till s. I
K. utmynnar den norrifrån kommande Hallingälfven,
och dess aflopp, Snarumsälfven, bildar en
biflod till Drammensälfven. Från Vikesunds
station på Drammen -Randsfjords järnväg går
en 26 km. lång bibana till södra ändan af K.
O. A. ö.
Kröger, Karl,
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
