Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kronlund, Georg Adolf Edvin, jurist, politiker - Krono - Kronoallmänning. Se Allmänning. - Kronoarbetskåren - Kronoarrende - Kronobageriet - Kronobefallningsman - Kronoberg. 1. Kungsgård 2. Friherreskap
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Norrlandskommittén samt var 1909 tillkallad som sakkunnig
i prästlöneregleringsfrågan. K. är en god talare,
entusiastisk för den sak han förfäktar, och har varit
en flitig motionär.
J. C.
Krono, en gammal genitivform (eg. kronu) af ordet
krona, nyttjas mest i sammansättningar för att
utmärka något, som tillhör eller står i sammanhang
med "kronan’’, såsom kronojord, kronobetjänt,
kronoskjuts o. s. v. Brukadt själfständigt, utan
något tillägg, betecknar ordet fast egendom,
som är i kronans ego, och anger därmed ett af
de olika slag af jordnatur, i hvilka jorden i
Sverige varit indelad. Se vidare Jordnatur.
Th. R.*
Kronoallmänning. Se Allmänning.
Kronoarbetskåren, en inrättning, hvarigenom vissa till
allmänt arbete dömda s. k. försvarslösa (se Lösdrifvare)
erhöllo militärisk organisation. Första
försöket i denna riktning gjordes genom inrättandet
af en s. k. pionjärkår 1826, som användes till
befästningsarbete på Karlsborg och upplöstes vid
kronoarbetskårens inrättning. Denna kom till stånd
genom k. br. 8 aug. 1842; kåren fördelades på fyra
klasser, af hvilka den första, fästningsklassen,
utgjordes af försvarslösa personer, som undergått
straffarbete eller fängelsestraff, andra och tredje
klasserna, eller lägre och högre fältklasserna,
af andra försvarslösa personer, samt fjärde,
soldatklassen, af värfvadt manskap, som på grund af
förseelser blifvit utstruket ur rullorna. Samtliga
klasserna ställdes under Styrelsen öfver rikets
fängelser och arbetsinrättningar (se Fångvård,
sp. 193), men indelades i kompanier under militärt
befäl. Från år 1845 mottogos äfven frivilliga
vid kåren. Soldatklassen utbröts ur denna 1872
och öfverfördes till Landtförsvarsdepartementet
(närmast under chefen för fortifikationen) med
namn af disciplinkompaniet (se d. o.). Efter
att på olika tider ha varit förlagda till olika
platser ha de öfriga klasserna nu upphört att vara
militäriskt organiserade och äro stationerade på
tvångsarbetsanstalter (se d. o.) i Karlskrona och
på Svartsjö slott (jfr Fängelse, sp. 250).
S. B.
Kronoarrende, arrende af någon kronans
inkomstgifvande tillhörighet. Se
bl. a. Arrendemedel, Domän och Kungsgård.
Kronobageriet i Stockholm (Sibyllegatan 2), med tomt
vettande äfven åt Riddargatan och hofstallet. En
del af huset torde vara bland det allra äldsta,
som finnes kvar af gamla Stockholm, uppfördt redan
under Erik XIV, omkr. 1563. Det ursprungliga huset
lät ha varit ett "bysseskytteri", kanongjuteri eller
möjligen arsenal. Johan III uppförde i den stora,
äfven det nuv. hofstallet omfattande, tomtens
nordvästra hörn ett kronobageri, naturligtvis med
tillhörande magasin, öfver porten inne på gården till
detta flera våningar höga hus står ett riksvapen
med inskriften: Deus protector noster (Gud är vår
beskyddare) och årtalet 1580, ehuru inramningen synes
tyda på yngre datum. Från den tiden torde husen, som
sedermera sammanbyggdes, ha användts uteslutande som
"backeri" och "provianthus" närmast för flottan, som
var förlagd vid nordvästra Blasieholmen. På en karta
från slutet af 1600-talet voro tre stenhus, af hvilka
det tredje på hofstallets nuv. tomt, samt ett trähus
och träbodar. Ladugårdslandsviken (sedan Nybroviken)
gick upp öfver Dramatiska teaterns västra tomtgräns.
1697, då huset delvis stod ledigt, sedan
större delen af flottan flyttats till Karlskrona,
ditfördes arkliet (se d. o.) från det brunna slottet,
medan bageriet fortfarande var i det mindre hus, som
det innehaft alltsedan Johan III:s tid eller, om man
får tro en skrifvelse af 1698, sedan ännu längre. Tre
våningar i norra delen af stora huset begagnades
1848-77 till matinrättning och gymnastiksal
för Svea artilleriregemente; de båda andra husen
kallades då ’’stora" och "lilla bageriet". Under
förra hälften af 1860-talet fanns här en teater,
där bl. a. Frans Hodells sällskap uppträdde. I
spetsen för "Kronobageriet" stod en f. d. officer. -
Det står numera under arméns intendenturförråd
i Stockholm, ledes närmast af en verkmästare och
förser trupperna i Stockholm med bröd, på samma gång
som det tillverkar reservportionsbröd. Äfven under
intendenturförråden på Karlsborg finnes ett bageri. -
Litt.: bl. a. Wrangel, "Stockholmiana", d. 4, s. 75
ff., Lundequist, "Stockholm", s. 1327, Dahlgren,
"Stockholm", d. 2, s. 70, Hj. E-th i "Sv. dagbl." 1908
den 11 okt.
J. C.
[Kronobageriet i Stockholm (huset uppfördt under Johan III).]
Kronobefallningsman, i flera orter titel på kronofogde
och på länsman.
Kronoberg. 1. Kungsgård om 3 mtl (tax.-v. 60,000
kr.) i Kronobergs län, Konga härad, Växjö
landsförsamling, 6,5 km. n. om Växjö: på en i Helgasjön
utskjutande halfö, tillhörde under medeltiden
stiftets biskopar, som ofta vistades där, och indrogs
till kronan af Gustaf Vasa. På en nära stranden
liggande holme i Helgasjön började 1444 af biskop
[Kronobergs slottsriun.]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
