Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kriminalpolitik ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1327
Krioforos-Kristina
1328
Kriofo’ros (af kriors, vädur, och forofs, bärande),
grek. myt. Se Herm e s, sp. 527.
Kriosfinx (af grek. krio’s, vädur). Se S f i n x.
KrFppen, by i sachsiska kretsen Dresden, i "Sachsiska
Schweiz", vid Elbe, midt emot Schandau. 1,259
inv. (1900). Stenbrott. (J. F. N.)
Kris (grek. krifsis, afsöndring, åtskiljande;
af-görande, dom), genomgripande vändning, ödesdiger
rubbning i en saks jämna förlopp; af görande tidpunkt,
vändpunkt; med., en af görande (vanligen gynnsam)
vändning i en (feberartad) sjukdoms förlopp (se
Krislära); nationalek., en plötslig förlamning af
affärs- och näringslifvet (se H a n-delskris). -
M i n i’s t e r k r i s, tidpunkt, då en ministär af
gått och ingen ny ännu hunnit bildas. Jfr Kritisk.
Kris, ett dolkformigt vapen hos malajerna. Klingan
är synnerligen väl smidd och damaskerad. Fästet
är utskuret af hårdt trä eller ben, mest elfenben,
och framställer allehanda figurer, ofta af religiös
Kris med tillhörande skida, från Gelebes.
betydelse. Skidan är af trä, ofta rikt prydd med
mässing eller guld. De dyrbaraste kriserna äro heligt
arfvegods inom familjerna. På grund af den stora
konstskicklighet, hvarmed de förfärdigats, äro de
mycket eftersökta museiföremål, särskildt de gamla med
guld inlagda, där guldinläggningen understundom kan
följa klingan nästan ända till spetsen. Det finnes
öfver hundra olika krisformer, i hvilka man sökt
finna ett visst system. Så t. ex. anses Madurakrisens
fäste, om det är en smula böjdt, vara af elfenben,
om det är rakt, vara af hjorthorn. En kris, hvars
fäste är böjdt genast i första leden, anses vara
från Celebes o. s. v. Riksmuseet i Stockholm har
en synnerligen vacker och representativ samling
af kriser. E- Rid.
Krisa 1. K r i s s a (grek. Kqloo. \. Kgiooa),
urgammal forngrckisk stad i landskapet Fokis,
s. v. om Delfi. Då invånarna i K. utkräfde
skatt af de till Delfi vallfärdande pilgrimerna,
väckte detta amfi-ktyonernas (se d. o.) misshag,
och på deras anstiftan blef K. i det s. k. första
heliga kriget (600-590 eller 596-586 f. Kr.) i
grund förstördt och dess område (Krisaiska fältet)
ödelagdt samt hel-gadt åt den del fiske Apollon.
A. M. A.
Krisaiska fältet. Se Krisa.
Krishna 1. Krsna [kri’jna]. 1. Ind. myt. ("den
svarte", "den mörkhyade"), Vishnu (Visnu) i sin
åttonde avatära (se d. o.), hans .berömdaste
inkarnation och egentliga människobliivande,
som enligt myterna inträffade i slutet af tredje
världsåldern, då det onda tagit öfverhand i
världen. K. uppträdde på jorden som verklig gud,
men var född af jordiska för-
Krishna, spelande flöjt.
åldrar. Anledningen till att Vishnu sålunda
uppenbarade sig var det fruktansvärda tyranni, som
utöfva-des af konung Kansa (som i ett föregående
lif hade varit demonen Kälanemi). Denne Kansa, som
var K:s morbroder och om hvilken det hade blifvit
spådt, att han af en systerson skulle få sin bane,
ställde flera forsat för K:s lif redan före hans
födelse (bl. a. genom att låta döda alla nyfödda
barn) liksom efteråt. Dessa ränker undgick guden
dock lyckligt. Han lämnades åt en herde att fostras
och uppväxte under älskogslekar bland de blomstrande
herdinnorna, hänryckte med sitt flöjtspel alla väsen
och betygade sin gudomliga sändning genom väldiga
dåd. Bl. a. öfvervann han giftormen Källya, dödade
slutligen den förrädiske Kansa och gifte sig med
16,008 prinsessor, som han befriat ur fängelset. Med
alla dessa gemåler lefde han kärligt i den underfulla
östaden Dvärakä (se D w ark a), som han låtit
gudarnas byggmästare Vi9vakarman uppföra. Hvar och
en af gemålerna födde honom 10 söner. Tillsammans
fick han alltså 160,080 söner, som emellertid blefvo
mindre välartade. När K. hade fyllt sin uppgift, de
onde härskarnas och demonernas kufvande samt Indiens
lyckliggörande, lät han i sitt 125:e lef-nadsår döda
sig under sömnen genom en jägares pil. Åtta dagar
därefter uppslukades Dvärakä med sina invånare
af hafvet; trettiosex år därefter vidtog en ny
världsålder, den nuvarande. - Äfven K:s förnämsta
gemål, Éädhä, en inkarnation af skönhetsgudinnan
Lakshml, åtnjuter mycken dyrkan. Ifrigast dyrkas
K. af Vaishnavasekten Vallabhäcäryas, hvars
urkund är "Bhägavata-Puräna". I "Mahäbhärata"
skildras K:s deltagande, på Pändu-f ursten Arjunas
sida, i striden mellan Kuru- och Pändu-ätterna. I
"Gitagovinda" (jfr Jayadeva) besjunges K:s herdelif. I
religionshistoriskt hänseende är K. urspr. en särskild
stamgud, som vid vishnuismens utbredning kom att
identifieras med eller gå upp uti Vishnu, hvarvid
denne åter från K. erhöll drag, som icke urspr,
tillhörde honom (se härom Vishnu). I "Mahäbhärata"
och särskildt i den filosofiska dikten "Bhagavadgltä"
är K. tydligen ännu en stamgud eller stamheros, men
genom filosofisk utformning framställd som den ende
personlige guden, hvars hängifvenhetsreligion (bhakti)
starkt närmar sig det kristna kärleksbegreppet. Som
6feafcfa’-religionens gud heter han B hagavan t, hans
dyrkare bliä-gavala, den förnämsta af vishnuismens
sekter. Jfr H. H. Wilson, "Religions sects of Hindus"
(1832), A. Ba.rth, "Religions of India" (1881),
Hopkins, "Religions of India" (1902), Garbe, "Der
Bhaga-vadgitä" (inledningen samt öm senare inflytelser
i Krishna-sagan, 1905), A. Weber, "t)ber die Krshna-
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
