Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Koadaption - Koadjutor - Koaffera - Koaffyr. Se Koaffera. - Koafför, Koaffös. Se Koaffera. - Koagulation - Koagulera - Koalan l. Pungbjörnen, zool. Se Pungdjur. - Koalition, förbund, förening. 1. I politisk mening nyttjas uttrycket - Koalition, förbund, förening. 2. På det social-ekonomiska området
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
443
Koadjutor-Koalition
444
ensamt vara artbildande och på samma gång till förmån
för antagandet af förvärfvade egenskapers ärftlighet.
. L-e-
Koadjutor (lat., af prefixet co- och adjiitor,
hjälpare), medhjälpare, biträde; inom romersk-katolska
kyrkan en biskops (abbots, kyrkoherdes)
ställföreträdare, när ämbetets ord. innehafvare
af ålderdomssvaghet, sjukdom eller annan orsak
hindras att utöfva sitt ämbete. Urspr, utsagos
biskoparnas koadjutorer på provinsialsynoderna,
men Bonifatius VIII förbehöll utnämningsrätten
åt påfvestolen. Koadjuto-rerna kunna vara dels
tillfälliga (lat. temporam), dels ständiga
(perpetui cum inre succedendi), i hvilket senare
fall de vid vederbörande biskops död omedelbart
öfvertaga styrelsen öfver stiftet. Är biskopen
h. o. h. oförmögen till tjänsteutöfning, öfvergår hela
biskopsmyndigheten på koadjutorn. Är biskopen ännu
helt eller delvis arbetsför, deltager koadjutorn i
ämbetets förvaltning blott i den mån biskopen anmodar
eller måste anmoda honom därtill. I rang följer
koadjutorn närmast efter biskopen. Äfven abboters
koadjutorer utses af påfven, men kyrkoherdars af
vederbörande stiftsbiskop. Se Säg-miiller, "Lehrbuch
des katholischen kirchenrechts" (2:a uppl. 1909).
T. H-r.
Koaffera (fr. coiffer, af coiffe, hufvudkläde), kläda
i håret (med blommor, band o. s. v.), ordna, lägga upp
håret, "kamma", frisera. - Koaffyr (fr. coiffuré),
hårklädsel, hårläggning, kamning, frisyr. - Ko af f
or (fr. coiffeur), fem. k o a f f ö r-ska 1. koaffos
(fr. coiffeuse), person, som har till yrke att kläda
andra i håret, ordna andras hår, frisör, frisörska. -
Jfr Chevelyr, Dräkt och Frisera.
Koaffyr. Se Koaffera.
Koaffor, Koaffos. Se Koaffera.
Koagulation (se K o a g u l e r a). 1. Fys. kem.,
en process, vid hvilken en löst kolloid (se K o 11
o i d e r), t. ex. en ägghvitekropp, "stelnar",
d. v. s. öfver-föres till en halffast form, ett
s. k. gelé 1. gel. Koagulation kan åstadkommas på
olika sätt, t. ex. genom lösningens upphettning (vid
kokning af ägg) eller af-kylning (af en limlösning)
eller genom tillsats af alkohol eller elektrolyter
(d. v. s. salter eller syror) till lösningei eller
genom kemisk förvandling af ett löst ämne i en vätska,
t. ex. mjölks koagulation genom tillsats af löpe,
hvarigenom mjölkens kasein förvandlas ("ystning"),
och blodets "lefring" (se nedan). En skarp definition
af koagulation kan f. n. ej ges, emedan just det
karakteristiska halffasta "gel"-tillståndet ännu
är från fysikalisk-kemisk ståndpunkt outforskadt. -
2. Fysiol. Vid blodkoagulationen anses förloppet vara
följande. Under medverkan af ett enzym, fibrinferment
1. trombin, öfverföres fibrinogenet i blodplasman
till fibrin. Trombinet anses härstamma från de hvita
blodkropparna. I likhet med flera andra enzym eger
trombinet ett förstadium, trombogen, som "aktiveras’’
genom ett ämne, troinbokinas. Detta ämne härstammar
från de s. k. trombocy-terna i blodet, hvilka likna de
hvita blodkropparna, men äro betydligt mindre. Äfven
ur en del väfnadsceller kan man extrahera en dylik
kinas (se d. o.). Vid aktiveringsprocessen spela
dessutom blodets kalksalter en mycket viktig roll. I
det strömmande blodet förekommer endast ringa mängd
trombin. Blodet innehåller dessutom ett antienzym,
antitrombin, som upphäfver trombinets
verkan. Koagulation inträder emellertid, om
mängden verksamt trombin ökas. Detta inträffar
vid skador å blodkärlens glatta innerhinna. De
ofvannämnda trombocyterna fastna i ojämnheterna
på det skadade stället (se Blodpropp) och af ge
vid sitt sönderfall trombokinas. Utanför kroppen
håller sig blodet flytande, om det hindras från
beröring med ytor, å hvilka trombocyterna kunna
fastna. Utfällning af blodets kalksalter verkar på
samma sätt. Insprut-ning af albumoslösningar. eller
blodigelextrakt (se B l o d i g e 1) å ett djur
upphäfver mer eller mindre fullständigt blodets
koagulationsförmåga. De ifrågavarande lösningarna
innehålla sannolikt ämnen, som verka på samma
sätt som det ofvan anförda anti-trombinet.
1. H. E. 2. J. B. J-n.
Koagulera (lat. coaguläre), fys. kem., öfverföra
en löst kolloid (se K o 11 o i d e r) till en
halffast form, ett s. k. gelé 1. gel. Man säger
äfven, att en kolloid koagulerar, när den öfvergår
till nämnda gelétillstånd. Se vidare Koagulation.
H. E.
Koälan 1. Pungbjörnen, zool. Se Pung-djur.
Koalition (fr. coalition, af lat. coale’scere,
sammanväxa), förbund, förening. – 1. I politisk
mening nyttjas uttrycket om två eller flera makters
sammanslutning till anfall eller försvar mot en
eller flera andra (jfr Allians). Företrädesvis är
det från fransk sida användt och sedermera allmänt
vedertaget för att beteckna i synnerhet hvart
och ett af de förbund (första koalitionen, 1793,
andra koalitionen, 1798, tredje koalitionen, 1805,
och fjärde koalitionen, 1813), som europeiska makter
ingingo mot Frankrike under den stora revolutionen
och det därpå följande napoleonska väldet och som
resulterade i de s. k. koalitionskrigen. Äfven
de tre krigen mot Ludvig XIV 1672–79, 1688–97 och
1701–14 kallades ofta koalitionskrig. – I svenska
riksdagspolitikens historia bäres namnet "koalition"
af en till 1840 års riksdag bildad förening mellan
missnöjda f. d. förtroendeämbetsmän under K. J. af
Nordin och den radikala riddarhusoppositionen under
K. H. Anckarsvärd, hvilken förening sades bl. a. ha
till mål att framtvinga Karl XIV Johans abdikation
(se vidare Karl, sp. 999).
– En af hufvudmän för skilda politiska partier
sammansatt ministär kallas koalitionsministär,
någon gång blandningsministär.
– Benämningen koalition brukas stundom äfven om
varaktigare allianser mellan politiska partier
(så t. ex. om sammanslutningen af de partier i
Ungern, hvilka 1906–09 stödde ministären
Wekerle; jfr Ungern, historia). – 2. På det
social-ekonomiska området dels den sammanslutning,
dels ock själfva den uttryckliga inbördes
öfverenskommelse, som å arbetarnas sida bruka
utgöra förutsättningarna för kollektiva strider,
förhandlingar och aftal om arbetsvillkoren (se
Kollektivaftal). Där äfven arbetsgifvarna
å sin sida sammanslutit sig i motsvarande syfte, är
deras inbördes förhållande likaledes att betrakta
som en koalition. Koalitionen har i de stora
industriländerna icke från början varit lagligen
erkänd, utan tvärtom uttryckligen förbjuden och
betraktad som konspiration. I England, Frankrike
och Tyskland har emellertid koalitionsrätten
efter hand blifvit lagligen erkänd, om ock i vissa
afseenden begränsad, uti
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
