Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kiamil pascha - Kiang, zoologi - Kiang, flod - Kiangning - Kiangri - Kiangsi - Kiangsu - Kiastolit - Kiastolitskiffer - Kiau-tschóu - Kibitaka - Kibla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1479
Kiang-Kibla
1480
turkarnas seger drog sig K. tillbaka
från det offentliga lifvet.
V. S-g.
Kiang [ki-], Equus kiang, zool. Se D s c h i g
g e-tai.
Kiang [kiang], kin., flod; i inskränkt mening
Jang-tse-kiang (se d. o.).
Kiangning [kiä-], stad. Se N a n k i n g.
Kiangri [kiä-], K a n g h r i, K j a n k a
r i, Tschengri, stad i turkiska vilajetet
Kastamuni i Mindre Asien, vid ett tillflöde
till Kizil Irmak. Omkr. 16,000 inv. Handel
med salt. Euiner af det gamla Gangra, som
var residens för en paflagonisk dynasti.
«"". ^- N.
Kiangsi [ki-; "väster om floden"], provins i det
inre af Kina, s. om Jang-tse-kiang, med en areal
af 179,500 kvkm. och omkr. 20,5 mill. inv. (114
inv. på l kvkm.), utgör till större delen
ett bergland, uppfylldt af Nansehankedjan och
dess förgreningar. Bland vattendragen märkes
Kan-kiang, som från s. till n. genomströmmar
hela provinsen och efter upptagandet af
en mängd smärre floder genom sjön Po-jang
afbördar sig sitt vatten i Jang-tse-kiang. Den
nämnda sjön, hvars spegel ligger ganska högt,
är omgifven af vidsträckta sumpmarker med
stark risodling. De högre liggande trakterna
lämna te, bomull, hvete, indigo, tobak och
socker. Vid sidan om sin egen industri (berömdt
porslin, kläde och papper) af sätter K. till
grannprovinserna en myckenhet porslinslera och
textila ämnen. Hufvudstad är N a n-t s c h a
n g; Kiu-kiang vid Jang-tse-kiang är f ör– -
(J. F. N.)
Kiangsu [ki-], kustprovins i Kina, vid Gula
hafvet, har en areal af 99,300 kvkm. och 18,s
mill. inv. (184 inv. på l kvkm). K. tillhör
den vidsträckta nordkinesiska slätten och
har större rikedom på vatten än någon
annan provins. Utom Jang-tse-kiang och
Hwang-hos gamla strömfåra märkes den väldiga
Kejsarkanalen, som förenar en mängd sjöar,
af hvilka Tai är den ansenligaste. Numera
har den dock råkat i förfall, hvarigenom
landet förlorat en viktig samfärdsled och
ofta utsatts för svåra öfversvämningar. Af
produkterna märkas i främsta rummet ris, te
och silke samt bomull. Industrien frambringar
papper och alla slags väfnader. Bergsbruket,
som är inskränkt till ett obetydligt område
vid sydgränsen, lämnar kol, grafit, järn och
marmor. Utmed kusten drager sig ett bälte af
låga öar och sandbankar, hvilka uppstått genom
Hwang-hos flodslam. Hufvudstad är N a n k i n g,
Tschinkiang, Schanghai, Nanking och Su-tschou
äro fördragsenligt öppnade för främmande handel.
S. A. L.*
Kiastolit 1. Ghiastolit Karsten, miner, (af
grek. chiarzéin, ställa i kors som bokstafven
X, och Wthos, sten), långa pelarformade
kristaller i en af granit genomsatt
och af denna metamorfoserad ler-skiffer,
s. k. kiastolitskiffer. Längs kristallens axel
går en mörk fyrkantig kanal fylld af ett fint
gallerverk af kristallinisk substans (ej af
lerskiffer, såsom förut antagits); omkring
centralaxeln ställa sig fyra mörka prismor af
samma beskaffenhet som denna. Eftersom dessa
prismor ej stöta upp till hvarandra, utan lämna
emellan sig smala mellanrum upptagna af ljus
kristallsubstans måste tvärsnittet visa ett ljust
kors på mörk botten, hvaraf namnet (bokstafven
X bildar nämligen ett kors). Kiastolit,
kor ss t en (lapis crnä/er), användes särskildt
i Spanien till amuletter, rosenkransar
o. d. A. Hng.
Kiastolitskiffer. Se Kiastolit.
Kiau-tschöu [ki-] 1. K i a u t s c h a u,
ett af Tyskland förpaktadt område i kinesiska
prov. Schan-tung, ö. om K. - b u k t e n, en 33
km. lång, 2,e km. bred, omkr. 550 kvkm. stor
hafsvik på halfön Schan-tung. Området har
uppkallats efter staden K. 501 kvkm. 33,000
inv. (3,858 hvita 1908). Som repressalier för
missionärmord i byn Tschang-Kio-Tschuang besattes
K. af tyskarna 15 nov. 1897. Genom fördrag
6 mars 1898 öfverlämnades området och bukten
till dem på 99 år, och gränsen fastställdes i
okt. s. å. Därvid bestämdes, att ett område
af 50 km. bredd (7,650 kvkm., med omkr. 1,2
mill. kinesiska inv., hvaraf omkr. 40,000 i
staden K.) skall bilda en neutral zon kring det
förpaktade territoriet. Detta omfattar en halfö
mellan K.-bukten och hafvet. På halföns yttersta
spets ligger hufvudorten, Tsing-tau. Hamnen,
hvars inlopp är l,5 km. bredt och 25-30
m. djupt, är rymlig och året om isfri samt har
förtöjnings-bassänger med 10 m. djup, verkstäder,
varf, en större flytande docka m. m. Under de
senare åren har Tsing-tau utvecklat sig till en
betydande handelsort och har järnvägsförbindelse
(436 km.) till Tsi-nanfu, prov. Schan-tungs
hufvudstad, hvarifrån banan snart är fullbordad
till Tien-tsin. De topografiska förhållandena
vid Tsing-tau äro synnerligen gynnsamma
för försvaret, och å därför lämpligt belägna
höjder i s. v. och n. ö. äro befästningar under
anläggning. Förhållandena vid Tsing-tau erbjuda
en viss likhet med Port Arthur, och när de senast
beslutade fästningsbyggnaderna fullbordats, anses
K. komma att i styrka kunna jämföras med nämnda
fästning, sådan densamma var 1904. Tyskland har
nedlagt stora summor på landets upphjälpande
i olika riktningar: skolor för kineser
(bl. a. en studieanstalt med teknisk, medicinsk,
statsvetenskaplig och landtbruksafdelning)
och vägar ha anlagts, dyrbara hamnanläggningar
gjorts o. s. v. En baptistisk missionsstation
finnes där. I staten för 1909-10 upptogos
inkomsterna till 12,IG mill. mk (hvaraf K:s
egna 3,e mill., tillskott af riket 8,5 och
lån 2,i) och utgifterna till 14,2? mill. mk
(hvaraf l,s mill. för den civila och 3,55
mill. för den militära förvaltningen). Landets
produkter äro frukter af olika slag, silke
och kol. Importen till Tsing-tau steg 1907
till 31,3 mill. doll., exporten till 18,4
mill. doll. (märk skillnaden). Antalet inkomna
fartyg var 432 om 519,000 ton. Hufvudimporten
utgjordes af råbomull, bomullsvaror,
metaller, socker och tändstickor, exporten af
halmflätor, silke, sojabönor och jordnötter.
J. F. N. L. W:son M.
KibFtka [ki-], ry. (eg. kirgisiskt tält),
ett slags sämre ryskt fordon utan fjädrar
(se fig. sp. 1481), hvilket genom ett öfver
baksitsen spändt tak af matt-väf erbjuder
en smula skydd mot oväder, medan t e l
j e’g a är en öppen, otäckt spjälvagn,
likaledes allmänt i bruk i Ryssland. Båda
förspännas vanligen med tre hästar, s. k. t
r o j k a (af ry. troi, tre), se d. o.
(B. C-m.)
Kibla [kir-], arab., betyder i allmänhet det,
som den talande har midt emot sitt ansikte,
men särskildt i religiös mening den riktning,
som den bedjande skall intaga för att få ansiktet
vändt mot Mekkas heliga stad. Denna riktning,
som således är helt
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
