- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 13. Johan - Kikare /
1309-1310

(1910) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kattegatt - Katten - Kattenbusch, Ferdinand - Katter - Kattfot - Kattfretten - Kattfågeln - Kattgina - Kattguld - Kattgut - Katthafvet - Katthajen - Katthalsa - Katthammarsvik

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

där det dock ingenstädes öfverstiger 100
m. Söderut aftager djupet småningom och är
vid mynningen af Öresund omkr. 20 m. Den
djupaste rännan följer svenska kusten på
20–30 km. afstånd. Nästan midt igenom K.,
dock närmare danska sidan, sträcker sig en
rad af stora bankar omkring öarna Læssö,
Anholt och Hesselö. Mellan dem och danska
kusten löper en bred, segelbar ränna, som
emellertid har jämförelsevis ringa djup (omkr. 15
m.). Längs Jyllands kust är i allmänhet mycket
långgrundt, med breda sandreflar; endast
vid halfön Djursland (Grenaa) är djupare
vatten inemot land. På svenska sidan träffas
i n. skärgårds- och fjordbildning, söderut
få öar och endast två vikar af betydenhet,
Skelderviken och Laholmsbukten. Jylländska kusten
är jämförelsevis högländ med några smala,
djupt inskjutande fjordar, Lim-, Mariager-
och Randersfjordarna samt på Djursland
Ebeltoft-, Begtrup- och Kalövikarna. På de
danska öarna i s. inskjuta långa, merendels
grunda fjordar. Stränderna äro i allmänhet
tätt bebyggda, på svenska sidan oftast kala,
på den danska klädda med bokskogar. Sjöfarten på
K. är ytterst liflig; många fyrar och fyrskepp
leda seglaren förbi de farliga bankarna på den
danska och klipporna på den svenska sidan. På
väl skyddade hamnar lider K. brist; de bästa äro
Varberg, Kungsbacka-fjorden och Göteborg samt
den konstgjorda hamnen vid Frederikshavn. I
hydrografiskt afseende hör K. till de bäst
undersökta hafven.                 A. G.*

Katten, Tamkatten, Felis domestica. Se Huskatten.

Kattenbusch, Ferdinand, tysk protestantisk
teolog, f. 1851 i Rhenprovinsen, vardt 1878
ord. professor i systematisk teologi i Giessen,
hvarifrån han 1904 flyttade till Göttingen och
1907 till Halle som professor i dogmatik. Af K:s
arbeten kunna nämnas Luthers lehre vom unfreien
willen und von der prädestination
(1875; 2:a
uppl. 1905), Luthers stellung zu den ökumenischen
symbolen
(1883), Über religiösen glauben im sinne
des christentums
(1887), Von Schleiermacher
zu Ritschl
(1892; 3:e uppl. 1903), Lehrbuch
der vergleichenden konfessionskunde
, I (1892),
Beiträge zur geschichte des altkirchlichen
taufsymbols
(s. å.), Das apostolische symbol (2
bd, 1894–1900), Das sittliche recht des kriegs
(1906) och Ehren und ehre (1909).

Katter, forngermansk folkstam. Se Chatter.

Kattfot, bot., benämnes den vanligen lågväxta,
till fam. Compositæ, afd. Tubulifloræ,
hörande fleråriga ört, hvars vetenskapliga
namn är Antennaria dioica Gærtn. (Gnaphalium
L.). "Kattfötterna" äro hvitulligt ludna och
försedda med rotstock, från hvilken vanligen
flera stjälkar och korta grenskott uppstiga,
de senare bärande spadlika, rundtrubbade,
med udd försedda blad. De blomkorgbärande
stjälkarnas blad äro jämbredt lansettlika,
spetsiga, under hvitludna, ofvan vanligen
glatta. De hvita eller skära blomkorgarna,
flera eller färre till antalet, skaftade, i
spetsen af stjälken, äro af två slag på olika
stånd. Det ena slaget har endast rörformiga,
tvåkönade blommor, hvilkas med enkelt märke
försedda pistiller äro ofruktsamma; dessa
blommor äro således hanblommor. Det andra slaget
saknar utvecklade ståndare, men har fruktsamma
pistiller med tvåklufvet märke. Kattfoten är
således tvåbyggare, hvaraf artnamnet dioica
(af grek. dis, dubbel, och oikos, hem). Den
vanliga kattfoten är ytterst allmän på
torra backar och betesmarker. I Sveriges och
Norges nordligaste fjälltrakter finnas två
andra arter af samma släkte: den. där allmänna
A. alpina R. Br., som liksom Alchemilla vulgaris är
partenogenetisk, och den sällsynta
A. carpatica R. Br. – Kattfoten har
förr varit använd mot olika sjukdomar.
                O. T. S. (G. L–m.)

illustration placeholder
Antennaria dioica. 1 stånd med honkorgar, 2

stjälk med hankorgar, 3 hanblomma, 4 honblomma.



Kattfretten l. Kattskunken, Bassaris astuta,
l. Bassariscus astutus, zool., hör till
tvättbjörnarnas familj och rofdjurens ordning
bland däggdjuren. Den fullvuxna hannen blir
57 cm. lång, med 38 cm. lång svans. Färgen är
ofvan mörkt brungrå, på kinderna och buken hvit;
svansen är hvit, med svarta ringar. Kattfretten
finnes i sydliga Nord-Amerika och Mexico
i klipprämnor och öde byggnader, t. o. m. i
själfva hufvudstaden, och i Texas företrädesvis
i ihåliga träd. Den kan klättra rätt bra, är
liflig, lekfull och munter, men tämligen skygg
samt i rörelse endast om natten. Det oaktadt
kan den utan synnerlig svårighet tämjas,
t. o. m. få springa fritt omkring i huset,
samt gör då nytta genom att fånga råttor och
möss. I det vilda tillståndet gör den ofta skada
i hönsgårdarna.                 C. R. S.*

Kattfågeln, zool. Se Galeoscoptes carolinensis

Kattgina, sjöv. Se Ankardäfvert.

Kattguld och Kattsilfver, allmänt använda
benämningar för de, ofta i sand förekommande,
guld- eller silfverglänsande fjällen af mineralet
glimmer (se Glimmergruppen),
äfvensom för de större eller mindre partier
däraf, som äro inväxta i åtskilliga bergarter
och vid somliga kvarts- och fältspatsbrott
stundom kunna erhållas i ganska stora skifvor.
                E. E.

Kattgut. Se Catgut.

Katthafvet. Se Berzelii park.

Katthajen, zool. Se Doggfisksläktet.

Katthalsa, segelterm, segla (vända) slarfvigt,
vårdslöst eller okunnigt.

Katthammarsvik, allmän landthamn med
tullstation på Gottlands östra kust, Östergarns
socken. Kalkbränning, utförsel af trävaror och
kalk. Hamnen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:50:17 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbm/0687.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free