Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Katolicism - Katolicitet - Katolik - Katolikdagar - Katolikernas emancipationsakt - Katolikos - Katolsk - Katolsk associationen - Katolska brefven - Katolska kyrkan - Katolska ligan - Katolsk-apostoliska kyrkan - Katolsk-apostolisk församling - Katolska reaktionen - Katolsk konung - Katona, István - Katona, József
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
rättfärdiggörelse allenast af tro, eller m. a. o. däri,
att Guds nåd betyder Guds barmhärtiga
och förlåtande sinnelag (misericordia,
non medicina, barmhärtighet icke läkemedel,
Melanchthon), som möter oss i Kristus och som
mottages af vårt hjärtas omedelbara förtröstan,
så innebär detta icke blott opposition på en
enskild punkt, utan ett renande, fördjupande och
förandligande af hela kristendomsuppfattningen.
G. A–n.
Katolicitet (jfr Katolicism), katolsk karaktär,
öfverensstämmelse med den katolska läran; de
katolska länderna, betraktade som en enhet.
Katolik (af grek. katholikos, allmän; jfr
Katolicism), kristen, som bekänner sig till
den grekisk-katolska eller den romersk-katolska
kyrkan.
Katolikdagar (ty. Katholikentage), möten af
katoliker för öfverläggning i religiösa,
vetenskapliga och sociala frågor samt
tillvaratagande af den katolska kyrkans
intressen. Särskildt betecknas därmed de tyske
katolikernas årsmöten (generalversammlungen der
katholiken Deutschlands), i hvilka representanter
för en mängd katolska föreningar deltaga. Den
första hölls i Mainz 1848, den 50:e med mycken
ståt i Köln 1903 (af olika anledningar hade under
denna tid 7 årsmöten inställts; 1849 höllos två
möten). Under "kulturkampen" (se d. o.) hade
katolikdagarna sin blomstringstid. Återställande
af påfvens världsliga makt, skolans öfverlämnande
i kyrkans vård och jesuiternas insläppande i
Tyskland tillhöra de på dessa möten oftast
framställda krafven. Äfven ha katolikdagar
för lokala frågor förekommit i enskilda stift,
preussiska provinser eller tyska förbundsstater
(särskildt Bajern). I Ungern förekomma de
årligen sedan 1900, i Schweiz hölls den första
1903, i Spanien 1889, i Australien 1900. I
Italien sammankallades de (första gången 1874,
19:e gången 1903) af korporationen Opera dei
congressi catolici, som 1872 stiftades af Pius
IX, men 1904 upplöstes genom en skrifvelse
från kardinalstatssekreteraren. Jfr Palatinus,
"Entstehung der generalversammlungen der
katholiken Deutschlands" (2:a uppl. 1894), och
J. May, "Geschichte der generalversammlungen
der katholiken Deutschlands" (1903).
Katolikernas emancipationsakt. Se
Emancipationsakten.
Katolikos (grek. katholikos, allmän), titel,
som bäres af den nationella armeniska kyrkans i
Etjmiadzin (se d. o. 2) boende öfverhufvud. Han
väljes af representanter för de armeniska
stiften, hvarvid hvarje stift till ombud
utser en klerk och en lekman. Dessa uppsätta
två på förslag, hvarefter ryska regeringen
utnämner den ene. Jfr Armeniska kyrkan.
G. A–n.
Katolsk (af grek. katholikos, allmän)
uttrycker den kristna kyrkans allmänneliga
eller universella karaktär. Redan under 2:a
årh. kallade sig kyrkan – i motsättning till
sekterna, gnostiker, montanister m. fl. –
katolsk i betydelsen af såväl den universella
som ock den sanna, rätta kyrkan. I dagligt tal
är nu uttrycket katolska kyrkan liktydigt med
den romerska (se Romersk-katolska kyrkan); denna
uppträder också med anspråket på att vara den
enda verkligt katolska kyrkan. Titeln katolsk
upptages emellertid såväl af den grekiska som
ock – åtminstone stundom – af den anglikanska
kyrkan och därjämte af det katolsk-apostoliska
kyrkosamfundet (se E. Irving), men
däremot icke af de evangeliska kyrkorna, ehuruväl
de naturligtvis i öfverensstämmelse med
tredje artikeln veta sig tillhöra den ena,
allmänneliga kristna kyrkan. – I dagligt tal
nyttjas katolsk någon gång i bet. förryckt,
ifrån förståndet. G. A–n.
Katolska associationen (eng. Catholic
association), namn på en politisk sammanslutning
på Irland med syfte att verka för katolikernas
emancipation och 1823 af Daniel 0’Connell
organiserad till en synnerligen kraftig
agitationshärd för detta mål, hvilket omsider
uppnåddes 1829. Jfr Emancipationsakten och
Irland, sp. 864–865.
Katolska brefven kallas de i nya testamentets
kanon upptagna bref, som icke äro ställda till
någon viss församling eller enskild person, utan
framträda som för en vidsträcktare läsekrets
afsedda rundskrifvelser.
Katolska kyrkan. Se Katolicism och Katolsk.
Katolska ligan (jfr Liga och Heliga ligan)
kallas ett i München 10 juli 1609 organiseradt
politiskt förbund, hvilket afsåg att upprätthålla
katolicismen i Tyskland och sålunda utgöra
en motvikt mot Evangeliska unionen (se
d. o.). Ligans hufvudman var Maximilian (I) af
Bajern och dess öfriga ursprungliga medlemmar
biskoparna af Würzburg, Konstanz, Augsburg,
Passau och Regensburg samt ett par andra
prelater. Efter hand kom den att öfver hufvud
omfatta de katolska ständerna i bajerska och
schwabiska kretsarna äfvensom de tre andlige
kurfurstarna; 1613 upptogs äfven kejsaren i
förbundet. I 30-åriga krigets första skede
understödde ligan framgångsrikt kejsaren med
en egen här under Tilly; men sedan Gustaf II
Adolf segrande uppträdt på krigsskådeplatsen
och för sitt bifall till Frankrikes förslag
om neutralitet för ligans medlemmar fordrat
dess afväpning, var det slut med enigheten
inom densamma. Maximilian slöt sig afgjordt
till kejsaren. Andra medlemmar voro antingen
redan fördrifna från sina stift eller föllo
till föga, så att ligan i slutet af 1631 var
faktiskt sprängd.
Katolsk-apostoliska kyrkan. Se Irving, E.
Katolsk-apostolisk församling. Se Irving, E.
Katolska reaktionen. Se Motreformationen.
Katolsk konung, titel, som alltifrån kyrkomötet i
Toledo 589 hade burits af flera spanska konungar,
tillerkändes af påfven Alexander VI som en
stadigvarande hedersbenämning åt Ferdinand V,
"den katolske", af Aragonien (1479–1506) och
hans gemål Isabella, "den katolska", af Kastilien
samt deras efterträdare på Spaniens tron till lön
för konungaparets genom inkvisitionens införande
samt morernas och judarnas utdrifvande ur Spanien
ådagalagda nit för den katolska kyrkan.
Katona, István, ungersk historiker,
f. 1732, d. 1811, var lärare vid åtskilliga
läroanstalter och universitetet i Budapest
och blef 1790 domkapitelsbibliotekarie i
Kalocsa. Han utgaf en mängd historiska
skrifter, af hvilka den viktigaste är
Historia critica regum Hungariæ (42 dlr,
1779–1817), som ännu är af betydelse i följd
af det däri publicerade ofantliga materialet.
K. B. W.
Katona, József, ungersk dramaturg, f. 1792,
d. 1830, började sin bana som advokat, men drogs
öfver till teatern, verkade som öfversättare
och aktör och skref äfven själf en hop nu
glömda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
