Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 13. Johan - Kikare / 1297-1298 (1910) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Katernberg - Katet - Kateter - Kateterisation - Katetometer - Katexochen - Katha - Kathacakha - Katharsis - Katharsis 1. forntida reningsprocess - Katharsis 2. rening enligt Aristoteles - Katharsis 3. medicinsk laxering - Kathasaritsagara - Kathay - Kathiawar - Katholisch-Hennersdorf - Kathreiners Kneipp-maltkaffe - Katib Tjelebi - Katif - Katimaron

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Essen. 16,958 inv. (1905). Stora stenkolsgrufvor
(omkr. 7,000 arbetare), järn- och stålverk,
tillverkning af oljor och fett.
J. F. N.

Katet (grek. kathetos, lodlinje), mat.,
kallas i en rätvinklig triangel hvar och en af
de två sidor, a och b, som omfatta den räta
vinkeln. Enligt den pytagoreiska lärosatsen
(Euklides’ "Elementa", I: 47) är summan af
kvadraterna på kateterna lika stor med kvadraten
på hypotenusan (se d. o.), c.
(I.F.)

Katetrar af metall: den öfre en manlig, den undre en kvinnlig kateter.

Kateterisation. Se Kateter.

Katetometer (af grek. kathetos, lodlinje,
och metron, mått), fys., en laboratorieapparat
för uppmätning af höjdskillnader, konstruerad
1818 af Dulong och Petit. Dess
väsentligaste delar äro en vertikal graderad
pelare och en horisontell tub, flyttbar längs
pelaren. Observatören inställer kikarens
hårkors - den finare inställningen sker med
mikrometerskruf - efter hvart annat på de
båda märken, hvilkas vertikalafstånd skall
bestämmas, och afläser noggrant lägena på
pelaren med tillhjälp af nonie.
L. A. F. (G. I.)

Katexochen, grek. (af kata, i enlighet med,
och exoche, något framstående, företräde), företrädesvis,
framför allt, särskildt (fr. par préférence).

Katha l. Kathacakha, en till "Svarta
Yajurveda" hörande skola, inom hvars krets
den redaktion af nämnda veda uppstått, som
benämnes Kathaka (utg. af L. v. Schröder,
1900 ff.). Arbeten rörande Kathaka af
Weber ("Ind. stud.", III), L. v. Schröder
(i "Monatsberichte der königl. akademie
der wissenschaften zu Berlin", 1879,
"Zeitschrift der deutschen morgenländischen
gesellschaft", bd 46, 49, 51, "Sitzungsberichte
der k. akademie der wissenschaften in
Wien", 1896, 1898). Kathaka-upanisad har
uppstått inom samma krets och hör till de
märkligare upanisad-texterna med hänsyn till
frågan om själens uppehållsort efter döden
(öfv. till svenska af A. Butenschön 1902).
K. F. J.

Kathacakha, Kathaka. Se Katha.

Katharsis (grek., af kathairein, rensa, rena, försona).
1. I forntiden den reningsprocess, som
personer måste genomgå, då de af en eller annan orsak
blifvit orenade eller orena, t. ex. genom otillåtligt
beträdande af en helig ort eller genom ett svårare
brott, såsom mord o. d. Jfr Helig.

2. Estet. Enligt Aristoteles’ "Poetik" den
rening af affekterna, hvilken åstadkommes af en
tragedis fortgång och upplösning. Se Tragisk.

3. Med., laxering, d. v. s. tarmkanalens
rensning genom något starkare afförande medel.
Dylika medel kallas äfven remedia cathartica
eller endast cathartica. Se Afförande medel.
1. (G. A-n.) 3. O. T. S.*

Kathasaritsagara, eg. "berättelseströmmarnas
haf", en omfångsrik samling af sagor och
legender på sanskritisk vers, som (1063-81)
utarbetats af den kashmirske diktaren
Somadeva. Den grundar sig på ett förloradt
eller ännu ej återfunnet arbete på en
pakrit-dialekt (paicaci), kalladt Brhatkatha
(Den stora berättelsen) af Gunadhya. Däri
ingå olika samlingar, som äro bekanta i andra
redaktioner, t. ex. "Vetalapancavimcatika"
(De 25 berättelserna om en vetala, likspöke),
"Pancatantra" o. s. v., alla infogade i en
hufvud- eller ramberättelse. Samlingen är
af oskattbart värde för sagoforskningen och
litteraturhistorien. Utom indiska upplagor
föreligger en af H. Brockhaus, böckerna I-V
i sanskrit med tysk öfversättning (1839;
tyska öfv. särskildt 1843), böckerna VI-VIII
och IX-XVIII i "Abhandlungen der deutschen
morgenländischen gesellschaft" (bd II och IV).
Totalöfv. af Tawney (2 bd, i "Bibliotheca Indica"),
"Likspökets berättelser" öfv. till svenska af
H. Andersson ("Göteborgs vetenskaps- och
vitterhetssamhälles handlingar", 1902).
K. F. J.

Kathay (Cathay), Kinas namn under
medeltiden. Det anses ha uppkommit af namnet på
en mandschustam, kitanerna, som från 900-talet
bebott nordöstra Kina och hvars herravälde där
slutade 1125. Detta namn, vanligen ändradt till
Kitay, är än i dag Kinas namn hos nästan alla
folk, som känna det från landsidan, såsom ryssar,
perser, Turkestans folk o. s. v., och från de
senare fingo européerna namnet K. Namnet Kina
har landet fått af malajiska sjömän och kallas
därmed af de folk, som kommit sjövägen dit. Det
nämndes första gången i Europa af Benjamin af
Tudela (se denne), som på 1160-70-talen seglat
från Indien till Kina, och undanträngde på
1500-talet namnet Kathay.
J. F. N.

Kathiawar, halfö på västra kusten af
Främre Indien, landskapet Gujarat (se
d. o.). Omkr. 60,000 kvkm. och 3 mill. inv.,
inberäknadt delar af britt. distriktet Ahmedabad
och staten Baroda samt portug. besittningen
Diu. Halfön har gett sitt namn åt ett
politiskt agentskap, som omfattar 188 större
och mindre stater, af hvilka 14 ega själfständig
förvaltning. Deras sammanlagda areal utgör 53,197
kvkm. med 2,327,456 inv. (1901). Agenten har sitt
säte i Rajkot midt på halfön (36,151 inv. 1901),
som har ett college, Rajkumar college, för furstesöner.

Katholisch-Hennersdorf. Se Hennersdorf.

Kathreiners Kneipp-maltkaffe, bot. Se
Kaffesurrogat.

Katib Tjelebi. Se Hadji Chalifa.

Katif (El-Katif), stad på Arabiens östra
kust, vid Bahreinviken, en del af Persiska viken,
i det af turkarna 1871 eröfrade El-ahsa. 18,300
inv. Befäst slott och vackra palmlunder. Som
Nedsjds hamnstad har K. en betydande handel.
(J. F. N.)

Katimaron. Se Katamaran.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>