Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 13. Johan - Kikare / 1289-1290 (1910) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kategori - Kategorildra - Katekes

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Psykologiska kategorier äro begrepp om
allmänna psykologiska verksamheter och
tillstånd. Estetiska och etiska kategorier
äro arter af värdebegrepp. Se rörande de
olika uppfattningarna af kategorierna Eisler,
"Wörterbuch der philosophischen begriffe",
3:e uppl. I: 607 ff. (1910). - Kategorisk,
ovillkorlig, bestämd, afgjordt utsägande,
egande samma noggrannhet och tydlighet som
en kategori. - Kategoriskt, rent ut, kort och
godt, oförtydbart. - Kategoriskt imperativ. Se
Imperativ 1. - Kategoriskt omdöme, log., logiskt
omdöme, i hvilket predikatet ovillkorligt och
bestämdt tillägges eller frånkännes subjektet,
enligt formeln A är B eller A är icke B,
t. ex. alla människor äro bristfulla, ingen
människa är fullkomlig; flodvattnet rinner,
träskvattnet rinner icke (jfr Hypotetisk).
(R-n B.)

Kategorilära, filos., läran om kategorierna (se
Kategori); språkv., den ena af den deskriptiva
betydelselärans hufvuddelar; den andra är
funktionslära (se d. o.). Kategoriläran
redogör för de betydelsekategorier, som
ett språk eger, särskildt de, som tagit sitt
uttryck i vissa böjningar. Se rörande svenskans
kategorilära Noreen, "Vårt språk", V (1904 ff.).
R-n B.

Förminskadt faksimile af titelbladet till första originalupplagan af Luthers större katekes.

Katekes, Katekismus (grek. katechesis,
katechismos, förkunnande, undervisning,
af katechein, förkunna, undervisa), det
fr. o. m. reformationstidehvarfvet vanliga
namnet på en i frågor och svar uppställd
lärobok (för barn), behandlande den kristna
trons hufvudläror, begagnas äfven enl. en
senare tids språkbruk som namn på hvarje i
frågeform affattad lärobok i hvad ämne som
helst. I den äldre kyrkan nyttjades dessa
namn icke som benämningar på läroböcker, utan
förekommo endast i sin ursprungliga betydelse
af förkunnande af eller undervisning i den
kristna tron i allmänhet och särskildt om de
s. k. katekumenernas (se d. o.) undervisning,
hvilken icke skedde i form af frågor och svar,
utan i form af föredrag och predikan. Lachmanns
lärobok, som utkom med anledning af ett litet
kateketiskt arbete af Luther (1520), kallades
"Katechesis", och Althammers lärobok af 1528
är, enl. hvad man vet, den första, som kallas
"Catechismus". Sedan Luther 1529 utgifvit sin
"Catechismus major" (se fig.) och "Catechismus
minor", blef namnet vanligt på läroböcker af
detta slag. Äldre kateketiska läroböcker bära
andra namn. De första sådana arbeten tillhöra
medeltiden. De äldsta kända, utgifna troligen
på grund af det nit för undervisningen, som
uppväcktes af Karl den store, ha till författare
benediktinmunkarna Kero af S:t Gallen (i 8:e
årh.), skolföreståndaren Othfried af Weissenburg
(i 9:e årh.) och Notker Labeo af S:t Gallen
(d. 1022). Sekterna under medeltiden visade sin
lifaktighet äfven genom utgifvande af kateketiska
läroböcker. Särskildt må nämnas valdensernas "Las
interrogations menors" och bömiska brödernas "Ein
christliche vntterweysung der klaynen kinder jm
gelauben nach eine weyss einse frag". Först med
reformationen uppstod emellertid den egentliga
kateketiska lärobokslitteraturen. Uppslaget
därtill gaf Luther i den ofvannämnda skriften
af 1520, kallad "Eyn kurcz form der zehnen
gepoth. Eyn kurcz form des glaubens. Eyn kurcz
form des Vatter unsers". I enlighet med den
gamla kyrkans bruk att meddela sista klassens
katekumener undervisning i de tre trosartiklarna
och Herrens bön, sedan den föregående
undervisningen förberedt denna slutundervisning,
behandlade de äldre katekeserna (med undantag
af bömiska brödernas) endast två hufvudstycken:
trosartiklarna och Herrens bön. I Luthers lilla
skrift af 1520 voro äfven de tio buden behandlade
som ett särskildt hufvudstyckc, hvartill sedan
lades som ett stående katekesinnehåll läran om
sakramenten. Melanchthons lilla handbok för barn
samt katekeserna af Johann Brenz, Lachmann och
Althammer m. fl. föregingo Luthers båda utförliga
katekeser af 1529, utgifna med anledning af den
okunnighet Luther fann vara rådande i Sachsen
under en på kurfurstens befallning företagen
kyrkovisitation. Den större katekesen (jfr fig.),
som först utkom, var ursprungligen afsedd för
"barn och enfaldiga" samt innehöll en förklaring
öfver de fem hufvudstyckena. Emedan den snart
befanns vara för vidlyftig för barnen, blef
den en handbok för lärarna, och den mindre
katekesen blef den egentliga läroboken. De äldre
upplagorna af denna bok innehöllo sex hufvudstycken,
i det att mellan läran om döpelsens och om altarets
sakrament stod "en undervisning om bikten",
hvilken sedan borttogs, men efter Luthers död
i de tyska katekeserna ersattes med "läran om
nyckelämbetet". Dessutom voro redan i de första
upplagorna vidfogade som bihang anvisningar
om morgon- och aftonandakt, bordsböner och den
s. k. hustaflan, som bestod i tolf korta, af
bibelspråk sammansatta stycken för öfverheten,
undersåtar, lärare i församlingen, åhörare, gifta
män, gifta kvinnor, föräldrar, barn, husfäder och
matmödrar, tjänstefolk, ungdom, alla människor,
framhållande deras plikter och slutande med
strofen: "När hvar och en sin syssla sköter, Så
går oss väl, ehvad oss möter". Båda katekeserna
upptogos bland lutherska kyrkans symboliska
böcker. - Inom lutherska kyrkan blef Luthers
lilla katekes den enda egentliga kateketiska
läroboken, men flera olika "förklaringar"

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>