Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kassel - Kassel 2. Huvudstad i reg.omr. Kassel - Kasselgrvnt - Kasselgult - Kassera - Kassett - Kassett 1. Byggnadskonst - Kassett 2. Fotografi - Kassettbrefven - Kassettel - Kassetterade hvalf - Kassia - Kassiakanel - Kassiaolja - Kassid - Kassinett - Kassinit - Kassiopeia - Kassiter - Kassiteriderna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lustslottet Wilhelmshöhe. – Industri och handel
äro stadda i rask utveckling, hvartill bidraga
förträffliga kommunikationer och 2 årliga
handelsmässor. Alster af näringsfliten äro
allehanda gjutgods, maskiner, järnvägsvagnar,
guld- och silfverarbeten, kirurgiska,
matematiska, fysikaliska och musikaliska
instrument, porslin, handskar och väfnader. K.,
som i första rummet är en ämbetsmannastad, är
säte för en mängd ämbetsverk. – K. (Chassala,
Cassala och Cassle), omnämndt redan 913, blef
stad på 1200-talet. De gamla befästningarna
förstärktes under Filip den ädelmodige och
erhöllo sin fulländning under hans son Vilhelm IV
(1567–92). Under trettioåriga kriget hemsöktes
K. svårt af smittsamma sjukdomar. Äfven
sjuåriga kriget (1756–63) medförde svåra
hemsökelser. 1757–60 besattes staden fyra olika
gånger af fransmännen.
1761 belägrades den af Vilhelm af Bückeburg och
1762 af Ferdinand af Braunschweig, hvarvid
hungersnöd häftigt rasade. 1806 intogs
K. af fransmännen och var under sju
års tid hufvudstad i det nya konungariket
Westfalen, men tvangs af ryske generalen
Tjernisjev att kapitulera 30 sept. 1813.
Sedan ryssarna aftågat, besattes den åter
af fransmännen, som för andra gången lämnade
densamma 26 okt. Under författningsstriden i
Tyskland 1850 besattes K. ömsom af preussiska,
bajerska och österrikiska trupper. 1866 kom
staden jämte kurfurstendömet under Preussen.
S. A. L.*
Kasselgrönt, gammalt namn på schweinfurtgrönt.
Se Arsenik, sp. 85.
Kasselgult, kem., en af blyoxiklorid (basisk
blyklorid) sammansatt gul färg, som erhålles i
form af grofbladiga kristalliniska massor genom
sammansmältning af 10 delar blyoxid och 1 del
salmiak. De smälta massorna rifvas till fint
pulver.
P- T. C.*
Kassera (fr. casser, it. cassare, af
lat. quassare, häftigt skaka), eg. slå sönder,
krossa; ogilla, ej godkänna, upphäfva. Motsats:
approbera. Se vidare Kassation.
Kassett (fr. cassette, litet skrin, schatull,
dimin. af caisse, casse, af lat. capsa,
låda, förvaringsrum). 1. Bygnk., fördjupadt,
kvadratiskt, rektangulärt, rutformigt eller
polygont fält i ett platt eller hvälfdt tak,
på undersidan af en båge o. d. Ordet betecknar
egentligen de fält, som uppstå mellan takbjälkar,
hvilka korsa hvarandra (jfr Kalymmatier och
Lakunarietak), men kassetter användas äfven
rent ornamentalt, utan omedelbart beroende af
konstruktionen. Ofta prydes hvarje litet fält med
en rosett, stjärna e. d. De kassetterade taken
(se fig.) tillhöra eg. den romerska konsten,
men ha sedermera nyttjats i därifrån härledda stilarter,
såsom inom den romanska arkitekturen,
inom renässansen och därefter följande
stilar. – 2. Se Fotografi, sp. 992.
1. Upk.*
 |
| Parti af kassetteradt tak i Basilica di S. Maria Maggiore, Rom. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
