Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kasimir, polska furstar - Kasimir 3. K. III, den store - Kasimir 4. K. IV - Kasimirsborg - Kasimov - Kasino - Kasinoministdren - Kasinomvten - Kasinopartiet - Kasinoresolutionerna - Kasj - Kasjgar - Kasjin - Kasjira - Kasjmir - Kask - Kaskad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
visserligen under fastställande af dessas
prestationer till staten. Berättelsen att
K. haft en judisk älskarinna vid namn Ester, som
skulle ha inverkat på honom i detta afseende,
har af nyare forskare hänvisats till diktens
område. Ehuru gift tre gånger, efterlämnade
K. ingen manlig afkomma. Han efterträddes af sin
redan 1339 till presumtiv tronföljare utsedde
systerson, ungerske konungen Ludvig af Anjou.
– 4. K. IV (Jagiellonczyk), den föregåendes
systersons dotterson, son af Jagello och Ludvigs
af Anjou dotter Hedvig, f. 29 nov. 1427,
d. 7 juni 1492, vardt 1440 storfurste af
Litauen. Sedan hans broder Vladislav III omkommit
i slaget vid Varna (10 nov. 1444), utsågs K. till
hans efterträdare i Polen, men med anledning af
långvarig ovisshet ang. broderns verkliga öde
äfvensom svårigheten att förlika polackernas
och litauernas stridiga anspråk besteg han först
1447 tronen. Till polackernas grämelse bibehöll
han förkärlek för Litauen; dock förlorade han
till Ryssland dess nordligaste besittningar,
Pskov och Novgorod. Då de preussiska städerna
och landtriddarna reste sig mot Tyska orden,
mottog K. deras hyllning (1454), men måste
mot orden föra en långvarig, ödeläggande kamp,
innan han genom freden i Thorn, 1466, erkändes i
besittning af Westpreussen och Ermeland samt som
länsherre öfver Ostpreussen, hvilket stannade i
ordens händer. K. förde f. ö. en vidtsväfvande
dynastipolitik, som delvis kröntes af framgång:
hans äldste son (med Elisabet, kejsar Albrekt II:s
yngre dotter) Vladislav valdes till konung i
Böhmen (1471) och, under rivalitet med sin broder
Johan Albrekt, i Ungern (1490). Då K. för denna
storpolitik kräfde dryga offer i värnplikt och
skatter af adeln, satte denna som villkor ett
påbyggande af sina privilegier (konstitutionen
i Nieszawa 1454), hvarvid dess medverkan i
statsarbetet på landtdagar och riksdag blef
erkänd och stod fullt organiserad vid K:s
död. K. efterlämnade 10 barn, af hvilka Johan
Albrekt, Alexander och Sigismund successive
efterträdde honom; Fredrik egnade sig åt kyrkans
tjänst och blef kardinal.
1–4. (H. A-t.)
Kasimirsborg, herrgård i Gamleby socken, Kalmar
län, vackert belägen vid Gamlebyviken, utgör med
underlydande inom socknen 73/8 mtl, tax. till
347,000 kr. (1909). K., som förr hette Mem och
ännu kallas så i jordeböckerna, har alltifrån
1600-talet med få afbrott tillhört grefliga
ätten Lewenhaupt och tillhör nu grefvinnan
Louise Fleetwood, f. Mörner af Morlanda.
Kasimov, kretsstad i ryska guv. Rjasan, vid
vänstra stranden af Oka. 13,545 inv. (1897),
hvaribland många tatarer. Beläget vid den stora
handelsvägen mellan Moskva och Kaspiska hafvet,
är K. både en viktig handelsstad och betydande
industriort (garfverier och skomakeriverkstäder).
(J. F. N.)
Kasino (Casino), it. (dimin. af casa,
hus), eg. "litet hus", landthus, lusthus;
sällskaplig förening; lokal för en sådan sluten
förenings sammankomster, sällskapshus, klubb;
offentlig förlustelselokal (Köpenhamns Kasino,
öppnadt 1845, har sedan 1848 varit en omtyckt
folkteater); spelhus (t. ex. kasinot i Monte
Carlo); ett slags enkelt kortspel, som mest
tjänar till nöje för barn.
Kasinoministären. Se Kasinomöten.
Kasinomöten, politiska möten, som i mars 1848
höllos på Kasinoteatern i Köpenhamn och vid
hvilka de hotande förhållandena i Slesvig dryftades
af deltagarna. De två viktigaste egde
rum 11 och 20 mars, föranstaltade af det
nationalliberala partiets ledande män. På det
senare antogos enligt 0. Lehmanns förslag de
fem Kasinoresolutionerna om Slesvigs ställning
till Danmark och Holsteins särskiljande
och beslöts ett folktåg dagen därpå till
konungen. Den därefter bildade frisinnade
ministären kallades senare af motståndarna
på spe Kasinoministären. Äfven sedermera ha
viktiga politiska möten hållits i Kasino,
t. ex. 29 aug. 1854 för att protestera mot den
oktrojerade "fælles"-författningen, 27 mars
1863 för att kräfva Holsteins särskiljande från
förbindelsen med Danmark samt 15 dec. 1883,
då den nystiftade liberala valmansföreningen
uttalade sig mot ministären Estrups styrelse.
E. Ebg.
Kasinopartiet, inom Frankfurtparlamentet
1848–49 namn på högra centern, till hvars ledande
män räknades bl. a. professorerna Beseler,
Dahlmann och Droysen.
Kasinoresolutionerna. Se Kasinomöten.
Kasj. Se Cash.
Kasjgar. Se Kaschgar.
Kasjin, kretsstad i ryska guv. Tver,
vid Kasjinka, en biflod till Volga. 7,468
inv. (1897). Handel med lin och hampa. I K. dog
Erik XIV:s och Katarina Månsdotters son Gustaf
1607.
J. F. N.
Kasjira, kretsstad i ryska guv. Tula,
vid floden K:s inflöde i Oka. 4,046
inv. (1897). Trädgårdsodling.
J. F. N
Kasjmir, indisk vasallstat. Se Kashmir.
Kask (fr. casque, af sp. casco, hufvudskål),
krigsv., den vanliga benämningen på en
militärisk hufvudbonad af styft läder
eller af kork (hos engelsmännen), af kupig
form, med skärm fram och bak samt vanligen
upptill slutande med en pik eller en kam
(liggare). Kasken benämnes numera vanligen hjälm
(se d. o. med fig. 9–11) och begagnas under
denna benämning (ty. helm) i hela tyska armén.
C. O. N.
Kaskad (fr. cascade, af it. cascare, falla),
vattenfall, i synnerhet ett mindre, bildadt af
en bäck eller å, som störtar sig utför terrassvis
liggande klippor (jfr Katarakt);
konstgjordt vattenfall i en park eller i en
trädgård (se fig.).
 |
| Kaskad vid S:t Cloud nära Paris. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
