Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 13. Johan - Kikare / 1153-1154 (1910) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Karr, Jean Baptiste Alphonse - Karré - Karreby - Karrebæksminde - Karrebæksminde 1. Inloppet till Karrebæksfjord - Karrebæksminde 2. Lastageplats vid Susåns utlopp - Karrek - Karren - Karrenfält - Karret - Karring - Karriol - Karriär - Karronad - Karronadäsping - Karroo - Kars 1. Guvernement i ryska gen.-guv. Kaukasien - Kars 2. Huvudstad i guv. Kars

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

upptäcka hans egen kärlekshistoria, skrefs först
på vers och bevarade, fast omskrifven på prosa,
ännu ett och annat drag af sin första form. En
säregen blandning af känslofullhet och bitande
hån utmärkte såväl denna som hans följande
skildringar.

Romanen hade en synnerlig framgång
och följdes af en rad sådana, af hvilka de mest
omtyckta äro Le chemin le plus court (1836), med
motiv från hans olyckliga äktenskap, Geneviève
(1838), Voyage autour de mon jardin (1845),
Les femmes (1853) och La Pénélope normande
(1855). K. blef 1839 redaktör för "Le Figaro"
och uppsatte s. å. den satiriska månadsskriften
"Les guêpes" (Getingarna), som utkom, från 1847
under titeln "Les guêpes illustrées", till 1848
(delvis omtryckt i bokform, 1853 och 1859). Där
förlustade sig K. med aristofaniskt skämt
och sargande utfall mot tidens lyten, hvilket
ådrog honom mycken fiendskap och t. o. m. ett
mordförsök af Louise Colet. 1848 uppsatte
han "Le journal", i hvilken han försvarade
nationalförsamlingens och Cavaignacs moderata
politik. Sedan 1852 skref han i "Le siècle"
i samma stil, som gjort sig gällande i "Les
guêpes", och från 1869 i "L’opinion nationale"
samt slutligen i "Le Figaro", men med synbart
mattad kraft i kvickheten. Åtskilliga af
dessa satiriska kåserier äro sedan samlade i
bokform. På 1850-talet bosatte sig K. i Nizza,
där han med passion idkade blomsterodling i stor
skala (en georgin bär hans namn). K:s stil är
osmyckad och på samma gång epigrammatisk. Under
de senare åren bekämpade han med frimodiga
sarkasmer den katolska högkyrkligheten och
förde en deistisk religions talan i Les
gaítés romaines (1872), Dieu et diable och
Le credo du jardinier (1875). Äfven i dramat
och proverbet försökte han sig, men utan
afgjord framgång. Strödda tankar ur hans
arbeten ha sammanförts under titeln L’esprit
d’Alphonse Karr (1877 och 1890). På svenska ha
endast några af hans mindre betydande arbeten
öfversatts. – Äfven K:s dotter, Therese
Alphonse K., f. 1835, d. 1887, framträdde
med åtskilliga litterära arbeten. Litt.:
Th. Gautier, "Portraits contemporains" (1874),
Sainte-Beuve, "Premiers lundis", II (1875),
och Pontmartin, "Nouvelles samedis", XIX (1880).
(J. M.)

Karré. Se Carré.

Karreby, oriktig namnform för Kareby, socken.

Karrebæksminde [-minne],
d. v. s. Karrebæks mynning. 1. Inloppet
till Karrebæksfjord i sydvästra
Själland vid Vordingborgbukten. –
2. Den där belägna lastageplatsen vid
Susåns utlopp, 7,5 km. s. v. om Næstved,
hvars uthamn det är. 275 inv. (1906).
E. Ebg.

Karrek (fnfr. carraque, mlat. carraca,
lastfartyg), skpsb., en fartygscert, den mest
betydande under 1300–1500-talen. En karrek kunde
lasta ända till 400 ton. Karreken hade i början 3
däck och var försedd med 2 master; men sedermera
ökades däckens antal, fartygen fingo för- och
akterut höga uppbyggnader, s. k. kastell,
och masternas antal ökades till 4.
J. G. B.*

Karren, ty., geol., kallas de på ytan af
Schweiz-alpernas kalkstens-, dolomit- och
gipsberg flerstädes förekommande djupare eller
grundare, bredare eller smalare, raka eller
slingrande fåror och urholkningar, hvilka stundom
löpa så tätt intill hvarandra, att endast skarpa
ryggar eller kammar kvarstå emellan dem. Dessa
rännformiga, ofta hoplöpande urholkningar följa
allestädes bergytans olika lutningsriktningar
på skilda ställen och ha bildats genom den
kalkupplösande (måhända tillika afnötande)
inverkan, som utför bergsluttningarna rinnande
regnvatten och snösmältvatten utöfvat. De
områden, som äro på sådant sätt fårade, benämnas
karrenfält (ty. karrenfelder). Fårornas bredd och
djup växla från några få cm. till flera m. Karren
ha, ehuru i mycket liten skala, iakttagits äfven
inom Sverige på ytan af hufvudsakligen kornig
kalksten. I Norge förekomma sådana på Gurskö.
E. E.

Karrenfält, geol. Se Karren.

Karret. Se Karet.

Karring, sjöv., mycket svag och kortvarig
vind, som här och där åstadkommer krusning
(mörkare fläckar) på vattenytan.
H. W-l.

Karriol (fr. carriole], ensitsigt åkdon
på fjädrar och två höga hjul. Den franska
benämningen afsåg
ursprungligen en täckt s. k. postschäs eller
kurirkärra. I de nordiska länderna är karriol
det vanliga namnet på en norsk enbetskärra
(se fig.).
B. C-m.

Norsk karriol.

Karriär (fr. carrière, af lat. carrus, kärra på
hjuldon), hästens allra snabbaste lopp, fyrsprång
(se Galopp); fortkomst på ämbetsmannabanan
eller i allmänhet på ens lefnadsväg. – Karriärist,
karriärmakare, lycksökare.

Karronad, sjöv., en först vid Carron (se
d. o.) i Skottland tillverkad, kort, slätborrad,
för närstrid afsedd kanon, som fordom begagnades
ombord på fartyg, företrädesvis såsom däcks-
eller stäfbestyckning. Pjäsen var i allmänhet
icke mer än 8 kaliber lång och dess vikt 56
till 75 gånger kulans. Krutkammaren var af
konisk form, s. k. spetskammare. I stället
för tappar hade karronaden på undre sidan en
tapphylsa, som genom en tappbult förenade den med
lavetten. Kalibern var jämförelsevis stor.
L. H.*

Karronadäsping, sjöv. Se Äsping.

Karroo (hottent., "torr trakt", "hård
jord"), i vidsträcktaste mening hela det af
Karrooformationen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>