Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 13. Johan - Kikare / 1143-1144 (1910) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Karolinska mediko-kirurgiska institutet - Karolinska tiden l. Karolinska tidehvarfvet - Karolinska universitetet. Se Lunds universitet - Károly - Károlyváros - Kaross, vagn - Kaross, klädesplagg - Karosseri - Karossier - Karoten - Karotin - Karotis - Karott

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

läsåren 1859–60 141, 1871–72 74, 1879–80
218 (däraf 1 kvinnlig), 1889–90 402 (däraf 4
kvinnliga), 1899–1900 290 (däraf 17 kvinnliga),
1909–10 295 (däraf 29 kvinnliga). Följande
antal examina aflades under de nämnda
tiderna: 1851 kir. magisterexamen 10;
läsåret 1859–60 kir. magisterexamen 30,
1871–72 med. licentiatexamen 6, 1879–80
med. kandidatexamen 14 och med. licentiatexamen
19, 1889–90 med. kandidatexamen 43
och med. licentiatexamen 21, 1899–1900
med. kandidatexamen 19 och med. licentiatexamen
32, 1909–10 med. kandidatexamen 33 och
med. licentiatexamen 26.

Institutets ekonomiska stat började 1810 med
ett årligt anslag af 3,000 rdr b:ko; för 1910
utgå följande statsanslag: 1) till aflöningar
242,685 kr., 2) till institutets materiella
behof 56,510 kr. Institutet förfogar dessutom
öfver en del donationer, fonder och stipendier,
hvilkas kapitalbehållning 31 dec. 1909 uppgick
till 503,809 kr. 90 öre.

Institutet har under sin tillvaro bland sina
lärare räknat ett stort antal synnerligen
framstående läkare och vetenskapsmän, och det
har med ära häfdat sin plats bland vårt lands
vetenskapliga inrättningar. Bland de förnämste af
institutets lärare må bland de bortgångne erinras
om J. Berzelius, A. J. Hagströmer, E. Gadelius,
P. G. Cederschiöld, A. Retzius, K. J. Ekströmer,
M. Huss, F. T. Berg, P. H. Malmsten,
K. G. Santesson, H. A. Abelin, A. Key,
Kr. Lovén, K. J. Rossander, M. R. Bruzelius
och J. Widmark. – Jfr O. E. A. Hjelt,
"Svenska och finska medicinalverkets
historia 1663–1812" (bd I–III, 1891–93).

F. Lnm.

Karolinska tiden l. Karolinska tidehvarfvet (af
lat. Carolus, Karl), de tre karlarnas tidehvarf,
den period af Sveriges historia, som omfattar
konungarna Karl X Gustafs, Karl XI:s och Karl
XII:s regeringstid (1654–1718). I yttre afseende
karakteriseras den af svenska stormaktsväldets
högsta utveckling och undergång, i inre af
enväldet ("suveräniteten"), stark nationell
själfkänsla och storvulenhet. I inskränkt
och vanligast förekommande mening förstås med
karolinska tiden Karl XII:s regeringstid.

Karolinska universitetet. Se Lunds universitet.

Károly [karålj], 1. Ungersk namnform för Karl. –
2. Stad i Ungern. Se Nagy-Károly.

Karolyváros [karåljvaråsh]. Se Karlstadt 2.

Kaross (lat. carruca l. carrocha,
it. carroccio, se d. o., fr. carrosse),
stor fyrhjulig täckvagn,
vanligen använd vid ett hof, "statsvagn". 1599
införde marskalk Bassompierre från Italien
till Frankrike en kaross med glasfönster (förut
begagnades skinngardiner). 1601 sågs i Tyskland
den första karossen med glasfönster. Till
Sverige kom den första statsvagnen under
Johan III;s regering. Karossen användes
ännu vid hofven som s. k. galavagn (se fig.);
mycket bekant var i Stockholm äfven den kaross,
"sjuglasvagnen", som nyttjades af landtmarskalken
(talmannen hos ridderskapet och adeln).

B. C–m.

Praktvagn (kaross), franskt arbete, från omkr. 1760-talet, länge förvarad på Tureholm, nu tillhörig Nordiska museet och förvarad på Haga slott.

Kaross, ett slags kappa. Se Kaffrer,
sp. 544.

Karosseri (fr. carrosserie, af carrosse,
jfr Kaross), på automobiler vagnskorgen,
till skillnad från underredet l. chassiet
(fr. chassis), hvari maskineriet har sin plats.

Karossier [-je], fr. carrossier, starkt byggd
vagnshäst, lämplig att draga tunga fyrhjuliga
åkdon ("karosser").

Karoten l. Karotin, kem., ett gulrödt,
i växtriket allmänt utbredt och klorofyll
åtföljande kolväte, C₄₀H₅₆ (Willstätter), som
först framställdes ur morot (Daucus Carota,
hvaraf namnet). Det ingår i de flesta gula
och gulröda blommor, frukter (t. ex. tomater)
m. m. Karoten är ett af de få färgade kolväten,
som man känner; ett annat dylikt är det af Thiele
1900 framställda fulvenet


CH₂ = C<^CH_CH ⁼₌^C₁H_CH

Om karoten har likartad struktion hos den
färgbetingande (kromofora) gruppen, vet man ännu
ej; i alla händelser är det starkt omättadt och
upptar redan i luften 21 proc. syre, hvarvid det
affärgas. Karotenet kristalliserar i rombiska
taflor, som i genomfallande ljus äro röda,
i reflekteradt ljus blå. Med koncentrerad
svafvelsyra ger det en djupblå färgning. Vid
bladens affärgning om hösten torde äfven
karotenets mängd träda tillbaka, emedan det
samtidigt under svag syrsättning öfvergår
till höstbladens gula färgämne, xanthofyll,
af sammansättningen C₄₀H₅₆O₂. Xanthofyll
skiljer sig från karoten genom sitt spektrum,
kristallernas i genomfallande ljus gula färg
och olika löslighet. Karotenets otvifvelaktigt
stora fysiologiska betydelse är ännu till
stor del höljd i dunkel. Dess uppträdande
tillsammans med klorofyll i kloroplasterna
gör det icke osannolikt, att det tjänar
kolsyreassimilationen genom att intermediärt
binda syre. Hos etiolerade, men normalt gröna
växtdelar täckes icke karotenfärgningen af
klorofyll, de synas därför gula.

H. B.

Karotin. Se Karoten.

Karotis (grek.), anat., namn på dels de båda
stora pulsådrorna, den högra och den vänstra,
som på djupet af framhalsen föra största delen
af det arteriella blodet till hufvudet (se
fig. vid 1, sp. 1145), dels de båda grenar:
den yttre och den inre karotis (carotis
externa, fig. vid 2, och interna, fig. vid
3), i hvilka hvardera af dessa delar sig och
af hvilka den förra lämnar blod till alla
hufvudets mjuka delar, utom hjärnan, ögonen
och pannan, hvilka förses från den sistnämnda.

G. v. D.*

Karott, djupt, stundom med lock försedt
fat (vanligen af porslin), på hvilket mat
upplägges. Ordet är kändt endast från svenskan,
ehuru accentueringen tycks ange främmande
ursprung; man har

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>