Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 13. Johan - Kikare / 1095-1096 (1910) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Karlsson, Karl Gustaf - Karlsson, Karl Henrik - Karlstad, stapelstad i Värmlands län

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

råvarubeskattning till konsumtionsskatt vann
riksdagens bifall och föranledde tillsättande
af en k. kommitté, af hvilken K. blef
led. Kommittén förordade en blandad råvaru- och
fabrikatsskatt, men K. M:t anslöt sig i
sitt förslag till 1905 års riksdag till K:s
och två andra kommittéledamöters reservation
om ren konsumtionsskatt, hvilket ock blef
riksdagens beslut. K. har därjämte varit
den förste motionären (1904) om lagstadgad
butikstängningstid. Motionen, som förnyades
1905 och 1906, bifölls af riksdagen 1906 och har
sedermera föranledt lagstiftning i ämnet. K. blef
1906 statens förlikningsman i arbetstvister
i västra distriktet, och han har bidragit
till biläggande af många arbetstvister och
medverkade bl. a. i förlikningskommissionen
ang. 1909 års stora arbetskonflikter.        
T—s.


Karlsson, Karl Henrik, historiker, f. 18 nov. 1856
å Råby, Dingtuna socken, Västmanland, d. 25
maj 1909 i Stockholm, blef 1875 student, 1880
filos. kandidat och 1889 licentiat i Uppsala,
där han 1890 promoverades till filos. doktor
på afh. Den svenske konungens domsrätt under
medeltiden I. (belönt med Geijerska priset).
K., som 1885 börjat tjänstgöra i K. biblioteket
och 1888 i Riksarkivet, utnämndes 1894 till
amanuens i biblioteket och vistades 1894—1900
med offentligt understöd i Rom, där han,
företrädesvis i Vatikanska arkivet, verkställde
forskning efter och afskrifter af handlingar
rör. Sveriges medeltidshistoria (jfr därom hans
redogörelse Forskningar i Vatikanens arkiv, i
”Meddel. fr. sv. Riksarkivet”, XXV). K. gjorde
äfven förarbeten till Svenskt Diplomatarium efter
1351 och utgaf 1903—04 två supplementhäften till
”Svenskt Diplomatarium fr. o. m. 1401” (för åren
1401—07). Dessutom har han utgifvit åtskilliga
medeltidshandlingar, såsom ”Handlingar rörande
dominikanerprovinsen Dacia” (”Hist. handl.”,
del 18), ”Uplands lagmansdombok 1490—1494”
(i ”Sv. fornskriftssällsk:s saml.”, 132,
1907), ”Arfstvisten emellan Erik Eriksson
(Gyllenstierna) och Ture Turesson (Bielke)” (i
”Sv. fornskriftssällsk:s saml.”, 134, 1908) och
”Släkten Tre Rosors godsarkiv” (i ”Västergötlands
fornminnesför:s tidskr.”, s. å.). K. var en
synnerligen framstående och samvetsgrann forskare
i svensk medeltidsgenealogi. Som förarbeten
till ett stort anlagdt verk om medeltida
svenska frälseätter, från hvars utförande
döden bortryckte honom, författade han en mängd
genealogiska uppsatser, bl. a. i ”Hist. tidskr.”,
1885—86 (Strödda genealogiska anteckningar),
i ”Sv. autografsällskapets tidskr.”, 1886—92,
och i ”Personhist. tidskr.” (Genealogiska
anteckningar, 1905—09), hvarjämte han
lämnade andra värdefulla genealogiska och
medeltidshistoriska bidrag, särskildt till
”Hist. tidskr.” och Nordisk familjebok
(ett stort antal artiklar). Jfr minnesord
öfver K. som genealog af C. M. Stenbock
i ”Personhist. tidskr.” 1909 med
bibliografi öfver hans skrifter.
V. S—g.

Fig. 1. Karlstads vapen.

Karlstad, stapelstad i Värmlands län, säte för
landshöfdingen öfver detta län och biskopen
öfver Karlstads stift, är vackert beläget
vid Klarälfvens utlopp i Vänern. Stadens
hela areal är 2,260 har. Vid 1908 års
slut var de bebyggda tomternas antal 465,
icke reglerade tomter i förstadsområdena
oberäknade. Sammanlagda taxeringsvärdet å
fastigheter var s. å. 35,727,500 kr., hvaraf
å fastigheter, för hvilka bevillning icke
utgår, 4,149,600 kr. och å jordbruksfastigheter
1,141,800 kr., hvaraf å fastigheter, för hvilka
bevillning icke utgår, 9,800 kr. Stadens jord är satt
till 5,38 mtl. Efter sjuårig rättegång återvann staden
1908 från ett 130-tal innehafvare värdefull s. k.
donationsjord belägen i förstäderna och närmast intill
stadens planlagda område. Vid 1908 års slut uppgingo
stadens bokförda tillgångar till 6,926,143
kr., dess skulder till 4,611,123 kr. (hvaraf
fonderade lån 4,173,004 kr.). För kommunala
behof samt kyrka och skola uttaxerades 1907
kr. 5,80 pr bevillningskrona. Folkmängden var
vid 1909 års slut 16,762 pers. och hade nästan
fördubblats sedan 1889 (8,601 inv.). Staden
har vatten- och kloakledningar, gas- och
elektricitetsverk. Af offentliga byggnader
märkes domkyrkan (fig. 3; uppf. 1724—30, af
Kr. Haller, se denne), i form af ett grekiskt
kors, i det inre af mäktig verkan genom sina
djärft utförda hvalf (tornbetäckningen, efter
ritning af J. E. Carlberg, blef färdig först
1758), vidare rådhuset (fig. 4), biskopsgården
(från midten af 1600-talet), allmänna läroverket
(fig. 5; uppf. 1869, arkitekt: Langlet) med
”gamla skolan” (gymnasium, troligen ett verk af
Haller, invigdt 1759, numera lokal för Värmlands
museum; fig. 6), folkskolan å Herrhagen,
badhuset, saluhallen, telegrafbyggnaden (1910)
och länslasarettet. Bland öfriga byggnader
framstå frimurarlogens och Värmlandsbankens
hus. Stadshotellet har en åt Klarälfven vettande
präktig terrass och trädgård för servering. En
(af Kr. Eriksson 1908 modellerad) staty af Karl
IX skall resas i K.

Summan af ankomna och afgångna fartyg 1907 var
3,079 om 296,912 ton, för hvilka i hamnafgifter
erlades 12,255 kr. Stadens egen handelsflotta
bestod samtidigt af 4 segelfartyg om 276 ton och
8 ångfartyg om 2,047 ton. Antalet handlande var
1908 281 med 105 biträden och en till 866,426
kr. uppskattad inkomst af handelsrörelse,
handtverkarna voro 1907 651 med 112 arbetare
och en för bevillning uppskattad inkomst af
handtverksdrift af omkr. 650,000 kr. samt fabrikerna
68 med 1,938 arbetare och ett tillverkningsvärde
af 8,77 mill. kr. Största tillverkningsvärdet
hade 3 mek. verkstäder (2,3 mill. kr.), 3 sågverk
och hyflerier (1,67 mill. kr.), 1 glasbruk och glassliperi
(350,000 kr.) samt 1 jutespinneri och väfveri (325,000 kr.).

Genom K. går Nordvästra stambanan (Laxå—Charlottenberg)
och staden står genom smalspårig järnväg
i förbindelse med Munkfors. God hamn,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>