Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Karlskrona - Karlskrona artillerikår - Karlskrona grenadjärregemente - Karlskrona kustartilleriregemente - Karlskrona län - Karlskronatidningen Karlskrona veckoblad - Karlskrona veckoblad - Karlskrona-Växjö järnväg (sign. C.W.J.) - Karlskrönikan l. Nya krönikan (Sverige historia 1389-1452)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
föreslog Franc-Sparre en murad befästning
med donjon å Västra Hästholmen; men utom å
sjökastellen resulterade allt detta endast i en
mindre befästning å Västra Hästholmen, ett par
torn, Kurrholmen och Godnatt (se d. o.), å skär
i inre redden och ett batteri vid Djupasund,
hvarjämte en del försänkningar i inloppen
utfördes, allt för en summa sedan 1822 af
omkr. 1,600,000 kr.; men å andra sidan upphörde
nu kronohamnens och varfvets försvarsverk att
räknas till K:s befästningar. 1861 års kommitté
beräknade kostnaden för fullständigandet af
K:s befästningsverk till omkr. 3 mill. kr.,
och 1863 förstärktes försvaret vid södra och
västra inloppen. Slutligen föreslog af Kleen
1865 bepansradt försvar vid stora inloppet,
men blott en del af den härför begärda summan
beviljades, och 1867 års kommitté föreslog
försänkning i stora inloppet, bepansradt
fäste på Inre Hjortgrundet, förstärkning af
Kungsholmen, permanenta skansar på Tjurkö
och Aspö, fullbordandet af skansen vid västra
inloppet, befästning vid Hvita Krog å norra
Vämmö samt försänkningar och stängselflottar,
men Drottningskär skulle endast bibehållas som
logement och förrådsrum. Intet anslag beviljades
dock, och under 1868—70 lågo arbetena vid
K. nere; men 1871 anslogos 3,750,000 kr. för
befästningarnas fullbordande efter en något
förändrad plan, och arbetena härmed påbörjades
1872 samt afslutades fullständigt 1882 med
anläggandet af Oskarsvärnslinjerna (se d. o.) å
norra Vämmö. 1878 års befästningskommittés
förslag till K:s försättande i fullständigt
och tidsenligt försvarsskick ledde ej till
påföljd, och i början på 1890-talet måste såväl
befästningar som bestyckning vid K. anses
otidsenliga. 1891 och 1892 hade dock nya
bestyckningsplaner fastställts, och dels 1890—91,
dels 1895—97 beviljades mindre summor till några
särskildt nödvändiga förstärkningsarbeten. 1897
års befästningskommitté föreslog vissa
försvarsåtgärder för omkr. 5 mill. kr.; 1898 års
riksdag beviljade endast en mindre del häraf,
men följande riksdagar (till 1906) beviljade
ytterligare anslag, så att 1909 samtliga af
1897 års befästningskommitté planlagda arbeten
vid K:s sjö- och landfronter slutfördes.
Hdl. S. C:son S. L. W:son M.
Karlskrona artillerikår, afsedd till besättning i
Karlskrona befästningar och tillhörande flottan,
började uppsättas 1893 och utgjordes af 4
kompanier med tillsammans 360 man, värfvade
och i ständig tjänstgöring. Kåren ingick 1902
i det då bildade Kustartilleriet (se d. o.).
C. O. N.
Karlskrona grenadjärregemente, ett
infanteriregemente (n:r 7), som bildades 1902
af förutvarande Smålands grenadjärkår,
hvars nummer det erhöll, och Blekinge
bataljon. Regementet, som har endast två
bataljoner och erhåller sitt värnpliktiga manskap
från Blekinge och östra delen af Kristianstads
län, utgör infanteribesättning i Karlskrona
fästning och är ständigt tjänstgörande (under
en tredjedel af året dock endast befälet).
C. O. N.
Karlskrona kustartilleriregemente. Se
Kustartilleriet.
Karlskrona län. Se Blekinge.
Karlskronatidningen Karlskrona veckoblad,
Sveriges äldsta landsortstidning, daglig
morgontidning, med vecko- och månadsbilaga,
för Blekinge län. Upplagan uppgifves till 7,000
ex., prenumerationspriset på posten är 6,50 kr.
5 jan. 1754 utkom första numret af ”Carlscronas
wekoblad”, som under något växlande titel 1798
utvidgades till en halfvecko- och 1874 till
hvarannandagstidning samt 1904 vardt daglig.
Se B. Lundstedt, ”Sveriges periodiska litteratur”, I, sid. 33
ff. (1895).
Karlskrona veckoblad. Se Karlskronatidningen
Karlskrona veckoblad.
Karlskrona—Växjö järnväg (sign. C. W. J.),
normalspårig (1,435 m.), 113,6 km. lång,
tillhörig Karlskrona—Växjö järnvägsaktiebolag,
är med 41 km. belägen inom Blekinge län, med
16,8 km. inom Kalmar län och med 55,8 km. inom
Kronobergs län. Järnvägen sträcker sig från
Karlskrona i nordlig riktning till Emmaboda,
ändpunkten för Kalmar järnväg, och därifrån i
nordvästlig riktning öfver Lessebo, från hvilken
station den smalspåriga (0,6 m.) Kosta järnväg
utgår, till Växjö. Genom den normalspåriga
Växjö—Alfvesta järnväg står Karlskrona—Växjö
järnväg i förbindelse med Södra stambanan
och bildar tills. med denna och de likaledes
normalspåriga Borås—Alfvesta och Göteborg—Borås
järnvägar en viktig kommunikationsled mellan
Karlskrona och Göteborg. Vid Karlskrona står den,
ehuru ej direkt, i förbindelse med Mellersta
Blekinge och Östra Blekinge järnvägar och i Växjö
med Växjö—Tingsryds och Växjö—Klafreströms—Åsheda
järnvägar, samtliga smalspåriga. Från
Karlskrona station utgår en omkr. 2 km. lång,
statsverket tillhörig, normalspårig järnväg
till flottans varf därstädes. Karlskrona—Växjö
järnväg, som öppnades för trafik 5 aug. 1874,
har som bidrag utan återbetalningsskyldighet
åtnjutit dels statsanslag af 1,100,000 kr.,
därest vissa villkor med hänsyn till banans
begagnande för militära ändamål uppfylldes,
dels extra statsanslag af 30,000 kr. för
brobyggnad vid Hvita Krog, dels andra
bidrag af tills. 570,080 kr. Vid 1908 års
slut utgjorde bokförda byggnadskostnaden
6,261,692 kr., aktiekapitalet 801,400 kr. och
reservfonden 219,433 kr. Järnvägsbolagets
styrelse har sitt säte i Karlskrona.
A. d’A.
Karlskrönikan l. Nya krönikan kallas en på
knittelvers affattad framställning af Sveriges
historia under åren 1389—1452. Skriften utgöres
eg. af en bearbetning af en äldre, i sin
ursprungliga form numera förlorad rimkrönika,
som haft Engelbrekt till föremål och behandlat
tiden 1389 till 1436, samt en fortsättning
däraf, skildrande Sveriges öden från 1436
till 1452. Det senare partiet, den egentliga
Karlskrönikan, afser väsentligen att förhärliga
Karl Knutsson och är tydligen författadt af
någon dennes anhängare. Äfven bearbetningen af
Engelbrektskrönikan är tydligen gjord i samma
syfte, men har ej kunnat fördunkla den starka
sympati för folkhjälten och den demokratiska
tendens, som tydligen präglat den ursprungliga
Engelbrektskrönikan. Karlskrönikan i sin helhet
är som litterärt verk betydligt underlägsen
Gamla krönikan l. Erikskrönikan. Stilen är torr,
oöfverskådlig och utan flykt. Genomgående för
densamma är en stark patriotisk tendens, som
dock slår öfver till ett vildt danskhat. Trots
partiskheten är krönikan som källskrift af
vikt, då tydligen såväl den ursprungliga
Engelbrektskrönikan som den egentliga
Karlskrönikan författats af samtida, som stått
händelserna nära. Originalhandskriften till
Karlskrönikan med de antagligen omedelbart efter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
