Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Karlsborg, fordom fäste i Bohuslän - Karlsborg, fästning - Karlsborg, socken i Skaraborgs län, Vadsbo socken - Karlsborg. Se Afrikanska kompaniet - Karlsborgs artillerikår (n:r 9) - Karlsbrunn - Karlsburg - Karlsburg 1. Fästning och kunglig fristad (Ung. Gyulafehérvár, rum. Belgrad)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
inlagdt i stora kalkmassor. Nedanför klippans
östra brant finnes inom vallgrafven en liten slät
plan, benämnd ”Kyrkogården”, hvars jordlager är
uppblandadt med människoben. Samma slags fynd ha
träffats på klippans plan jämte vapenlämningar
af järn, allt skadadt af eld, hvilket visar,
att ”slottet”, som det kallas af allmogen,
nedbränts. En vattencistern öfverst på klippan
är ännu i godt stånd och ständigt fylld med
drickbart vatten.
B. S. (L. W:son M.)
Karlsborg, fästning, belägen på den fordom s. k. Vanäs
udde å Vätterns västra strand, där Göta
kanal mynnar ut i denna sjö, är svenska
härens hufvudförrådsfästning, afsedd
att utgöra en tryggad upplagsplats såväl
för härens reservförråd af alla slag som
för statens och riksbankens dyrbarheter,
men kan dessutom under vissa strategiska
förutsättningar varda af betydelse äfven som
operationsfästning. — Karl XIV Johan, som med
sin stora krigserfarenhet egnade en outtröttlig
omsorg åt landets försvarsväsen, biträdde en ny
plan för detsamma, grundad på ”centralförsvar”
(se d. o.) och upptagande bl. a. en i det inre
af landet belägen fast plats som hufvuddepå för
härens förnödenheter. 5 febr. 1819 uppdrogs
därför åt dåv. chefen för Ingenjörkåren,
B. E. Franc-Sparre, att däröfver inkomma med
förslag. Detta aflämnades 7 juni s. å. och
upptog en fästningsanläggning å Vanäs udde med
landfronterna enligt bastions- och sjöfronterna
enligt tenaljsystemet samt batterier å västra
udden vid Rödesund och å Lindön i Vättern. Detta
förslag, som fordrade 6,000 mans besättning,
fastställdes af K. M:t 11 aug. 1819, och
förberedande arbeten påbörjades omedelbart
därefter. 23 maj 1820 inlämnade Franc-Sparre
en andra förslagsritning med landfronterna
enligt Carnots system samt med 2 detacherade
lynetter och 1 ”svalstjärt” mot s. samt 1
redutt å Kanalholmen; fästningens inre område
skulle förses med byggnader för militären,
banken, rikets arkiv och redbarheter, sjö-
och landtetablissemangens förråd, sjukhus och
kruthus samt borgarkvarter med kyrka, hvarjämte
i krigstid ett förskansadt läger var afsedt att
anläggas såväl framför landfronterna som n. om
kanalen. Redan s. d. gillades detta förslag
af K. M:t, och kort därefter lades grundstenen
till denna i början s. k. Vanäs fästning, som
beräknades kunna fullbordas på 10 år för en summa
af 2,440,000 rdr b:ko. Arbetena fortsattes efter
den sistnämnda planen till 1831, då ett nytt
förslag till landfronterna uppgjordes af kaptenen
L. Ståhl, hvilket dock ej verkade någon rubbning
i dittills utförda arbeten. Detta förslag var,
likasom de förra, grundadt på bastionssystemet,
men innehöll flera af Ståhl däruti införda
förbättringar. 1835 uppgjorde dåv. löjtnanten
vid Ingenjörkåren J. Kleen ett nytt förslag till
ofvannämnda landfronters konstruktion, grundadt
på kaponjärsystemet, hvilket vid denna tid i
utlandet alltmera tillvann sig förtroende. Denna
plan, som icke heller vållade någon rubbning i
redan utförda arbeten, fastställdes s. å. och har
till sina grunddrag, om också med åtskilliga
af krigsvetenskapernas utveckling samt af
sparsamhetsskäl föranledda förändringar och
förenklingar, sedan dess legat till grund för
arbetena å hufvudvallen med dess utanverk. 1845
gillades ett af generalmajor K. F. Meijer
inlämnadt förslag till defensionskasern, det
sedermera s. k. slutvärnet. 1873 fastställdes
öfverste K. R. Ljungbergs förslag
till landfronternas utförande enligt rent
kaponjärsystem; 1876 gillades generalmajor
B. A. Leijonhufvuds förslag till fästningens
fullbordande, hvilket sedan af 1887 års
fortifikationskommitté något förenklades. 1900
fastställdes förslag till batterier å
hufvudvallen, och 1909 har hufvudfästningen
ändtligen fullbordats. — Redan 1883 hade förslag
uppgjorts till fort å Vaberget (se d. o.) samt
till halfpermanenta verk å det n. om K. på andra
sidan Rödesundsviken liggande Hammarnäset och
vid det 5 km. s. v. om K. liggande Hästebacka;
men endast å den förra platsen ha efter senare
förslag af 1889 års fortifikationskommitté
befästningar uppförts. — Inom K:s hufvudfästning
finnes en mängd bombfasta förrådsutrymmen, men
dessutom ha flera förråds- och andra byggnader
uppförts dels inom det af vallarna inneslutna
till omkr. 40 har uppgående området, dels utanför
vallarna. Så uppfördes tyghuset 1834—42, det
numera uteslutande till kasernetablissemang
(och kyrka) använda 670 m. långa slutvärnet
1845—66 (kyrkan 1855—57), intendenturens
persedelförråd 1869—71 och proviantförråd
1872—75, disciplinkompaniets kasern 1872—73
(ingick sedermera i ammunitionsfabriken),
volontärskoleetablissemanget 1878—79,
garnisonssjukhuset 1880—81, ammunitionsfabriken
1885—86 med utvidgning 1901—03,
knallstubinfabriken 1894 m. fl., hvarjämte ett
kronobageri (ett mindre sådant har sedan länge
funnits) och ett hafremagasin för armén äro under
uppförande. — Under K:s äldre byggnadstid voro
som arbetsmanskap där förlagda först pionjärkåren
och sedermera disciplinkompaniet. Som garnison
ha där varit placerade ett detachement af
Göta artilleriregemente, sappörbataljonen och
Göta trängbataljon, hvarjämte infanteriets
underbefäls-, sedermera volontärskola varit
dit förlagd. Numera utgöres garnisonen af en
bataljon af Boden-Karlsborgs artilleriregemente
och Göta ingenjörkår, hvarjämte en del af 3:e
arméfördelningens skolor och infanteriets
officersvolontärskola äro förlagda å K.
L. W:son M.
Karlsborg, socken i Skaraborgs län, Vadsbo
härad, omfattande bl. a. Karlsborgs fästning och
dess område. 984 har. 1,906 inv. (1909). K. utgör
ett regalt pastorat (garnisonspastorn är
kyrkoherde), Skara stift, Södra Vadsbo
kontrakt. Jfr pl. VIII till art. Folkskolor.
Karlsborg, ett af Afrikanska kompaniet i början
af 1650-talet anlagdt fäste vid Cabo Corso på
Guineakusten. Se Afrikanska kompaniet.
Karlsborgs artillerikår (n:r 9) bildades 1893 af
två små fästningsartillerikompanier, som förut
tillhörde Göta artilleriregemente. Kåren
utvecklades från och med 1902 till
Boden-Karlsborgs artilleriregemente (se
d. o.).
C. O. N.
Karlsbrunn [-bronn], klimatisk luftkurort
i österrikiska Schlesien, vid foten
af berget Altvater, 783 m. ö. h. Där
finnas fyra järnkällor. Säsong 15 maj—15
sept. Årliga frekvensen 800—900 kurgäster.
Ln.
Karlsburg. 1. (Ung. Gyulafehérvár, rum. Belgrad)
Fästning och kunglig fristad i siebenbürgska
komitatet Alsó-Fehér (Unter-Weissenburg),
vid Maros. 11,507 inv. (1900), ungrare och
rumäner. Säte för den rom.-katolske biskopen
af Siebenbürgen. K. består af nedre staden
och fästningen l. öfre staden, hvilken senare
innehåller den katolska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
