Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Karlberg - Karl danske, grefve af Flandern - Karl den djärfve. Se Karl, hertig af Burgund - Karl den elftes syn. Se Karl, svenska konungar 5. - Karl den stor. Se Karl, romerska kejsare 1. - Karl den tionde Gustafs historiska fond (Karl X Gustafs etc.) - Karl den tredjes orden (Karl III:s orden). Se Ordnar - Karl den trettondes hemgiftskapitel (Karl XIII:s etc.) - Karl den trettondes orden (officiellt: Konung Carl den XIII:s orden) - Karl Detlef, pseudonym. Se Bauer, Klara - Karl Döfve - Karleborg - Karleby - Karleby 1. Socken i Skaraborgs Län, Vartofta härad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
J. G. Stenbock, som 1680 köpte slottet,
reducerades det till kronan och beboddes
sedan tidtals af kungliga personer (bl. a. af
Ulrika Eleonora d. ä., som dog där) till
1792, då de tvenne långsträckta flyglarna
utmed sjön tillbyggdes och en krigsakademi
där inrättades (nu kallad K. krigsskolan;
fig. 4). Under K:s kungsgård (1 1/2 mtl, med
en areal af 105,3 har, hvaraf 11,6 har park)
lyda Eklund, Ingenting, Tomteboda, Norrbacka,
Stallmästargården m. fl. lägenheter, tillsammans
4 mtl. I parken stå en af kronprinsen Oskar
(sedan I) rest minnesvård öfver den vid Leipzig
1813 fallne majoren E. G. V. von Döbeln samt ett
litet tempel med 12 joniska pelare, hvilket förr
innehöll en marmorbyst af Karl X Gustaf. Parken
skäres i sitt nordöstra hörn af Norra stambanan,
hvilken där har en hållstation (använd äfven af
Stockholm—Västerås-banan, som där löper in på
stambanan), samt af Värtabanan, hvilken har egen
station. — Om slottsbyggnaden se G. Upmark,
”Svensk byggnadskonst 1530—1760” (1904) och
A. Hahr, ”Konst och konstnärer vid M. G. De la
Gardies hof” (1905).
(G—g N.)
Karl danske, grefve af Flandern, son till Knut
den helige af Danmark och Edel, dotter till
grefve Robert I af Flandern, föddes omkr. 1084
och blef efter dråpet på fadern (1086) af modern
förd till hennes hemland, där han uppfostrades
hos sin morfader, under det att modern 1092
begaf sig till Italien som hertig Rogers af
Apulien gemål. K. gjorde i sin ungdom korståg
(troligen 1106—10). Möjligt är, att han uppehöll
sig hos sin styffader, Roger, då denne fick
besök af Sigurd Jorsalafare, och att han följde
denne till Palestina. Vid sin kusin Balduin
VII:s död (1119) blef K. grefve af Flandern,
hvilket han kraftigt och rättrådigt styrde i
åtta år. Han var en stor vän af hierarkien och
främjade dess makt på mångahanda sätt. Han kom
därvid i fientlig ställning till åtskilliga
af landets världsliga herrar, hvilket ledde
till en sammansvärjning mot hans lif. 2 mars
1127 öfverföllo åtta sammansvurna K. i S:t
Donatians kyrka i Brügge och dräpte honom. Af
kyrkan betraktades han (liksom hans fader) som
martyr och kanoniserades. Hans änka gifte sig med
hans efterträdare i Flandern. Jfr K. F. Wegener,
”Om Karl Danske, grefve af Flandern” (1839),
och E. le Glay, ”Histoire du bienheureux Charles
le bon” (1884).
C. R.*
Karl den djärfve. Se Karl, hertig af Burgund,
sp. 1013.
Karl den elftes syn, en folkskrift, Se Karl,
svenska konungar 5.
Karl den store. Se Karl, romerska kejsare 1,
sp. 1026.
Karl den tionde Gustafs historiska fond
(Karl X Gustafs etc.) benämnes en summa
af ursprungligen 10,000 kr., som utgjorde
öfverskott i medel, som insamlats för resande
af Karl Gustafs staty i Malmö och öfverlämnades
till Lunds universitet 1899. 1909 öfverlämnades
ytterligare mellan 3 och 4 tusen kr. En del
af fondens räntemedel skall hvart tredje år
användas till främjande af historisk forskning
och till utgifvande af arbeten i Nordens historia
under Gustaf II Adolfs, Kristinas och Karlarnas
tidehvarf. Beslutanderätten öfver användningen
af fondens medel tillkommer en särskild nämnd,
hvars ordf. är en af professorerna i historia
vid Lunds universitet.
Karl den tredjes orden (Karl III:s orden), den
andra i rang bland Spaniens riddarordnar. Se
Ordnar.
Karl den trettondes hemgiftskapital (Karl XIII:s
etc.), den 1779 af rikets ständer åt dåv. hertig
Karl af Södermanland (sedermera konung Karl XIII)
anslagna och genom en särskild gärd anskaffade
bröllopsgåfva af 100,000 rdr specie, ”hvilket
capital för framtiden skulle blifva oförryckt,
men hvaraf den årliga räntan, efter fem för
hundra” skulle till hertigen öfverlämnas. Sedan
konung Karl XIII aflidit, förklarades genom
statsutskottets skrifvelse till Riksgäldskontoret
12 maj 1818, att räntan å hemgiftskapitalet
fortfarande skulle af Riksgäldskontoret till den
regerande konungen utbetalas med 5,000 rdr b:ko
(7,500 kr.) årligen. Därmed fortsättes ännu.
Kbg.
Karl den trettondes orden (officiellt: Konung
Carl den XIII:s orden), svensk orden, som af
Karl XIII stiftades 27 maj 1811, tilldelas de
förnämste ämbetsmännen inom Frimurarorden och
har endast en grad: riddargraden. Ordenstecknet
är ett rubinfärgadt kors, infattadt i guld. Dess
fyra armar utgå i form af fyra likbenta trianglar
från en å båda sidorna hvitt emaljerad glob,
på hvars öfre sida äro två öfver hvarandra lagda
gyllene C, hvilka innesluta talet XIII; den undre
sidan har bokstafven B i svart färg, infattad
inom en af guld ritad trekant. (Numera förekommer
B i guld och triangeln i svart med fina gyllene
kanter.) Detta ordenskors är fäst under en
gyllene kunglig krona och bäres kring halsen
i ett rödt, eldfärgadt sidenband. Därjämte
bära riddarna å vänstra sidan af bröstet
ett enkelt rödt kors af kläde. Riddarna
af Karl XIII:s orden äro i rang näst efter
kommendörer af de kungliga ordnarna och ha
tromans värdighet. Deras antal är (k. prinsar
och utlänningar ej inberäknade) bestämdt till
27 af världsliga och 3 af andliga ståndet. De
nämnas på Karlsdagen (28. jan.) och böra vara
minst 36 år gamla (undantag för k. prinsar).
B. S. (S—n.)
Karl Detlef, pseudonym. Se Bauer, Klara.
Karl Döfve nämnes redan under konung
Knut Erikssons tid och var under Johans
regering jarl. Han stupade 1220 under
korståget mot esterna i slaget vid Rotalia,
nu Riddali-kirrik. Jfr Folkunga-ätten.
K. H. K.*
Karleborg, ett grefskap, som 20 mars 1652
förlänades åt grefve Klas Tott och till en
början omfattade Nykarleby stad i Österbotten
samt 180 5/6 mtl inom de i samma landsort belägna
Nykarleby och Lappo socknar. Sedermera fick
Tott, 20 juli 1653, tillstånd att införlifva
med detsamma 156 11/12 mtl inom Ilmola, Vörå
och Lappo socknar i Österbotten, hvilka gods
han kort förut förvärfvat under allodial
frälserätt. Från den tiden omfattade det
således Nykarleby stad samt 337 3/4 mtl inom
Nykarleby, Lappo, Ilmola och Vörå socknar i
Österbotten. Det indrogs till kronan i följd af
1680 års riksdags beslut. Jfr E. W. Bergman,
”Några blad ur Carleborgs grefskaps historia
1652—1659” (i Sv. litt.-sällsk:s i Finland
”Förhandl. o. upps.” (1894).
G. F.*
Karleby. 1. Socken i Skaraborgs län, Vartofta
härad. 2,231 har. 843 inv. (1909). Annex till
Slöta, Skara stift, Vartofta kontrakt. — I denna
socken, omkr. 7,5 km. ö. om Falköping, ligger
byn K. l. Karleby Långa, där västgötaallmogen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
