Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Karamzin ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
karantänsbehandling, som enligt gällande
föreskrifter i afseende på pesten och koleran
må erfordras. Särskildt karantänssjukhus finnes
för pestsmittade sjuka. Vid inrättningen äro
anställda och boende en karantänsläkare, en
karantänsmästare, fyra karantänsdrängar och
öfrig betjäning efter behof. — Utom Känsö eger
Sverige ytterligare en karantänsinrättning,
vid Fejan (se d. o.) i Roslagens skärgård, med
nytt sjukhus och andra behöfliga byggnader. Den
är emellertid öppen endast de tider af året, då
behof däraf föreligger. Fartyg, som måste undergå
karantän, skall hissa gul flagg (karantänsflagg)
och får under karantänstiden, i regel
5 dygn, icke ha beröring med land. Fartyg från
smittadt land ålägges numera karantän i regel,
endast om misstänkta sjukdomsfall under resan
förekommit ombord. I sådana fall inläggas
de sjuke å karantänsanstaltens sjukhus,
hvarjämte passagerare och besättning
observeras under 5 dagar, fartyget
desinficieras, och andra nödiga åtgärder,
t. ex. förgörande af råttor, vidtagas. Om
misstänkta sjukdomsfall icke förekommit under
resan, behöfver fartyget med besättning och
passagerare i allmänhet endast underkastas
läkarbesiktning, antingen vid karantänsplats
eller vid andra i farsotstider därför utvalda
observationsplatser. Efter fullgjord karantän
eller besiktning vid observationsplats erhåller
fartygets befälhafvare en s. k. praktika,
d. v. s. tillstånd att ha obehindrad
kommunikation med svenska landet. Passagerare
och besättning äro emellertid, vare sig fartyget
undergått karantän eller icke, underkastade någon
tids efterbesiktning å sina resp. vistelseorter
i land, i förra fallet i regel högst 5 dagar,
sedan karantänsplatsen lämnades, i senare
fallet till dess 5 dagar förflutit sedan de
besiktningsskyldige lämnade den smittade
orten. Se vidare k. kung. 16 juni 1905
ang. förändrade föreskrifter till förekommande
af pestens och kolerans införande i riket och
k. kung. s. d. ang. införsel af varor, som kunna
misstänkas medföra pest eller kolerasmitta samt
Medicinalstyrelsens kung. med föreskrifter för
efterbesiktning å resande... 27 sept. 1893. Se
f. ö. Förf. ang. medicinalväsendet i Sverige
utg. af D. M. Pontin t. o. m. 1905, därefter af
H. Petersson.
Karantänsbestämmelser vid införsel af husdjur
afse, såväl hvad sjö- som landskarantän
beträffar, att förekomma smittsamma
husdjurssjukdomars införande i ett land och
växla högst betydligt i olika länder. Så gäller
t. ex. i England importförbud med undantag för
amerikansk boskap, som efter genomgången karantän
får införas för omedelbar nedslaktning. Äfven
i Tyskland äro karantänsbestämmelserna i
allmänhet stränga. Till Sverige får införsel
sjöledes af de flesta husdjur ske endast till
stad, där karantänsveterinär är anställd,
och där af Medicinalstyrelsen godkänd
karantänsanstalt finnes anordnad. Från land
(eller del däraf), som förklarats smittadt
af boskapspest, af smittsam mul- och klöfsjuka
eller af vattuskräck, få djur, som lätt kunna
angripas af ifrågavarande sjukdomar, hvarken
sjö- eller landvägen införas. Likaså är införsel
från Amerika af nötkreatur förbjuden. Från land
(eller del däraf), som förklarats smittadt af
elakartad lungsjuka, rots, koppor eller skabb
hos får, elakartad klöfsjuka hos får och getter,
mjältbrand, svinpest eller svinsjuka, få djur,
som kunna angripas af nämnda sjukdomar, icke landvägen
införas, men väl sjöledes, hvarvid dock fordras
bl. a., att de äro åtföljda af veterinärintyg
samt, med undantag för svin, af intyg utfärdadt
eller styrkt af svensk konsul eller annan
offentlig myndighet i utskeppningsorten därom,
att desamma ej under de två senaste månaderna
varit angripna af smittsam sjukdom eller i
beröring med angripet djur eller ort, där
sjukdomen förekom. Därjämte skola djuren viss
tid hållas i karantän. Karantänstiden utgör,
då det land (eller del däraf), hvarifrån djuren
anskaffats, förklarats smittadt af koppor hos
får eller mjältbrand 10 dagar, skabb hos får
eller elakartad klöfsjuka hos får och getter
20 dagar, elakartad lungsjuka 120 dagar. I
öfriga fall, äfvensom då djuren anskaffats från
friskt land, är karantänstiden vid införsel
sjöledes af djur tillhörande hästsläktet och
af idisslande djur, såvida ej undersökning med
tuberkulin behöfver verkställas, 24 timmar,
af svin 60 dagar (från frisk del af Finland 24
timmar) samt af höns, gäss, ankor och dufvor
3 dygn. Karantänsanstalter för djur finnas
i Malmö, Landskrona, Hälsingborg, Göteborg,
Stockholm, Söderhamn, Härnösand, Sundsvall, Umeå
och Luleå samt landskarantän i Haparanda. —
Se Kjerrulf och Regnér, ”Författningar
ang. veterinärväsendet”.
F. B. (G. Wrgn.) S. Ndt.
Karantänsflagg. Se Karantän och Sjukflagg.
Karantänshamn. Se Hamn, sp. 1272, och
Internationella karantänskommissioner.
Karantänsinrättning. Se Karantän.
Karapafett, bot. Se Meliaceæ.
Karapános, Konstantin, grekisk arkeolog,
statsman, f. 13 mars 1840 i Arta i Epirus, har på
sina vidsträckta domäner företagit arkeologiska
utgräfningar och lyckades därvid 1876 finna
lämningarna af den gamla Zeushelgedomen
och oraklet i Dodona (se d. o.), hvilka han
beskrifvit i Dodone et ses ruines (1878). Han är
mångårig medlem af grekiska deputeradekammaren
och har flera gånger varit minister.
E. N—n.
Karapin, farm. Se Andiroba-olja.
Karaporten. Se Kariska hafvet.
Karas [-raʃ] l. Krassó, biflod fr. v. till
Donau i Ungern, rinner upp på Dognácskabergen
i komitatet Krassó-Szörény, genomflyter
i sitt öfre lopp en trång dal och faller
ut i Donau ofvanför Báziás. 110 km. lång.
Wbg.
Karas-jok, församling i Finnmarkens amt,
Norge, nära ryska gränsen, 110 km. s. ö. om
Porsangerfjordens innersta del. 7,539,4
kvkm. 679 inv. (1900), nästan uteslutande
flyttlappar. Socknen genomflytes af Karas-jokka
(se d. o.).
O. A. Ö.
Karas-jokka, biflod till norsk-ryska gränsfloden
Tanaälfven, rinner upp i Karas-joks härad i
Finnmarkens amt, upptager där den 68 km. långa
Jetsjokka, som kommer från Jetsjavre, den
finnmarkska bergsplatåns största insjö, och
förenar sig icke långt från ryska gränsen
med Anarjokka (Tanaälfven). Längd 90 km.
O. A. Ö.
Karasowski, Maurycy, polsk
musikskriftställare, f. 1823 i Warschau, d. 1892
i Dresden, blef 1851 cellist vid Stora operan
i sin födelsestad, gjorde studieresor 1858 och
1860 till Tyskland och Paris samt var från 1864
cellist och k. kammarmusiker i Dresden. Han
skref på polska språket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
