Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kammarduett ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
besvärsmål ang. markegångstaxor, jordafsöndring och
prästerskapets m. fl:s aflöningsförmåner samt
att till K. M:t afgifva utlåtanden i frågor
om ordnandet af prästerskapets aflöning m. m.,
om stadsjords egenskap, om ändring i landets
indelning m. m. Kollegiet åligger vidare
att ha vård och inseende öfver åtskillig
statens fasta egendom, såsom de civil- och
ecklesiastikstaterna upplåtna boställen och de
till kyrkliga behof anslagna lägenheter, allt
med vissa undantag, äfvensom de under åborätt
upplåtna kronohemman och nybyggen. I detta
afseende har kollegiet bl. a. att afgöra vissa
ärenden ang. sådan egendoms förvaltning m. m.,
att pröfva besvärsmål om stadgad åborätt och om
utarrendering m. m. af prästerskapet och kyrkor
anslagen jord och att till K. M:t afgifva
utlåtande i andra frågor, som angå förvaltningen
af sådan egendom. Kollegiet har jämväl att
ombesörja ärenden, som angå förvärfvande åt eller
afhändande från staten eller allmän inrättning
af eganderätt till fastighet, såsom att i
vissa fall bevilja skatteköp och i andra fall
fastställa skatteköpeskilling, samt att afgöra
besvärsmål om rättighet och företrädesrätt
till skatteköp, om nybygges skatteomföring
o. s. v. Det åligger slutligen kollegiet att
yttra sig öfver länsstyrelses förslag till
återbesättande af häradsskrifvartjänst samt
att vårda rikets regalier och att förvara
bl. a. vissa eganderättshandlingar rörande
frälseräntor och fast egendom. Fr. o. m. 1 juni
1909 utgöres Kammarkollegium af generaldirektör
(den nuv. chefen bär dock för sin tjänstetid
titeln president) samt 4 kammarråd, hvarförutom
där äro anställda advokatfiskal (se Kammaradvokatfiskal)
och arkivarie (se Kammararkivet)
i andra lönegraden samt 6 notarier, registrator
och aktuarie i första lönegraden. Ärendena
afgöras kollegialt dels i plenum, dels å
divisioner; i vissa ärenden af mindre vikt är
dock generaldirektören ensam beslutande.
Detta ämbetsverk inrättades på 1530-talet
genom utbrytning — antagligen efter tyska
föredömen — ur det kungliga kansliet och erhöll
omkr. 1540 kollegial form genom anställning
af fyra ”cammerråd”, hvilka under ledning af
”cammermesteren” l. ”öffwerste recknemesteren”
skulle utöfva kontrollen öfver fogdarna och
granska deras redovisningar samt i öfrigt
handha rikets drätsel. Verket benämndes
Räkningekammaren l. kortare Kammaren,
hvilken enligt den af Sigismund utfärdade
instruktionen af 1594 skulle jämväl handlägga
frågor rörande handel, bergsbruk, tullar
och rikets myntväsen samt ha tillsyn öfver
kronans gods och rikets regalier. Sedan
1602 var riksskattmästaren dess chef, och
16840—1909 bar chefen presidenttitel. Enligt
1634 års R. F. var Kammarkollegium ett af de
fem rikskollegierna under riksskattmästaren
med sex bisittare och underlydande afdelningar,
hvilka ökades i antal alltefter arbetsbördans
tillväxt. På 1770-talet räknade verket sålunda,
utom 2 kanslier, fiskals- och refendariekontor,
2 afräknings- och 3 provinskontor, tull- och
licenskontor, byteskontor, köpegods-, reduktions-
och donationskontor samt kammararkiv och
frälseundersökningskontor, landtmäterikontor,
slottsmagasin och chartæ sigillatækontor. Men
som enbart centrum för vården om rikets drätsel,
näringar och fasta egendom arbetade verket blott
intill 1630-talet. Då begynte den utbrytning af
särskilda områden, som
fortsatts ända in i våra dagar, med inrättandet
af Bergsamtet och Kommerskollegium. Ett
halft sekel senare ordnades Statskontoret
och Kammarrevisionen. På 1820-talet
öfverflyttades chartæ sigillatækontoret
och myntverket till Statskontoret samt
1849 vården om kronans hus i landsorterna
till Öfverintendentsämbetet. 1824 aflöstes
genom inrättandet af Generaltullstyrelsen
Kammarkollegium definitivt från seklers vakt
öfver rikets tullar. Senare ha från kollegiets
ämbetsförvaltning undantagits frågor rörande
dels jordrefning, kartläggning och afvittring
därigenom, att Generallandtmäterikontoret 1827
ställdes under K. M:ts omedelbara styrelse,
dels skogshushållning, då Skogsstyrelsen 1859
inrättades, dels utarrendering m. m. af
kungsgårdar, hemman och lägenheter,
då Domänstyrelsen 1882 tillkom. Genom
grundskatternas och indelningsverkets
afskaffande, indragning af vissa tjänstemäns
boställsförmåner, inskränkning efter hand i
kollegiets domsrätt genom öfverflyttning af
vissa mål till de allmänna domstolarna, har den
återstående arbetsbördan än vidare minskats för
Kammarkollegium. Vid ämbetsverkets omreglering
1909 begränsades ytterligare kollegiets
verksamhetsområde, företrädesvis därigenom,
att kollegiet upphörde att vara instans i
mål rörande flottning, väghållningsbesväret å
landet, byggnadsskyldighet i afseende å allmänna
byggnader, folkskollärares löneförmåner m. m.,
hvilka mål numera fullföljas direkt hos K. M:t
i Regeringsrätten. Af kollegiets handlingar
förvaras vissa delar, såsom protokoll, koncept,
pröfvade handlingar, vissa serier jordeböcker
m. m. i resp. aktuarie-, registrator- och
advokatfiskalskontoren, men större delen af
dess äldsta handlingar finnas i Kammararkivet
(se d. o.). Jfr [V. Örnberg] ”Anteckningar
om kammarkollegiet” (1874; förteckning öfver
tjänstemän).
C. v. O. Kbg.
Kammarkonsert. Se Konsert 2.
Kammarkontor, en förr vanlig benämning på
den räkenskapsförande afdelningen inom vissa
ämbetsverk, såsom Lotsstyrelsen, Statskontoret,
Kommerskollegium, Generaltullstyrelsen,
äfvensom inom k. flottans civilstat. Den
förekommer numera dels i Järnvägsstyrelsen,
dels inom den kommunala förvaltningen.
S. B—h.
Kammarladdningsgevär. Se Handeldvapen,
sp. 1313.
Kammarmusik (it. musica da camera), det
slags musik, som företrädesvis lämpar sig
till utförande i mindre rum, till åtskillnad
från större konsertmusik samt teater- och
kyrkomusik. Redan Ludvig XIV hade en särskild
”maître de la musique de la chambre du roy”, och
uti Italien finna vi så tidigt som omkr. 1600 en
massa utgifna ”cantate da camera” och ”madrigali
da camera”. Dessa voro vokala stycken; men äfven
instrumental kammarmusik förekom i form af sviter
och, senare, af sonater för ett eller flera
instrument. Numera betecknar ordet kammarmusik
vanligen stycken för ett fåtal instrument, såsom
duor, trior, kvartetter, kvintetter o. s. v.,
oftast för stråkar med eller utan piano; men
undantagsvis kunna solosaker, äfven sångnummer,
däruti inbegripas. I afseende på lokalen har
ordet numera ej heller så sträng begränsning, då
t. ex. stråkkvartetter ej sällan utföras i större
konsertsalar — hvilket visserligen alltid förblir
en oegentlighet. — Fordom var äfven kammarmusiken
mera privat än offentlig och idkades
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
