Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 13. Johan - Kikare / 727-728 (1910) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kamerunberget ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ugn, afsedd till uppvärmning af rum. Den är i
regel konstruerad för eldning med s. k. fossilt
bränsle: vanligen stenkol, koks, antracit eller
(mera sällan) torf; och alldenstund vedbränsle
efter hand alltmera fördyras, ersättas de ugnar,
som förutsätta användning af dylikt bränsle
(öppna spisar, kakelugnar) med kaminer. Sådana
finnas utförda efter två olika principer:
med periodisk eldning och med kontinuerlig
eldning. I kaminer af det förra slaget eldar man
brasor liksom i kakelugnen. Detta förutsätter
tändning för hvarje gång, hvilket vid fossilt
bränsle medför rätt mycket besvär, större än vid
eldning med ved. Då vidare kaminen saknar större
murmassa, som kan magasinera värmet, svalnar
densamma tillika med det rum, som värmes därmed,
mycket fort. Till afhjälpande af dessa
brister förses kaminen med magasinseldning
samt en dragreglering, som gör det möjligt
att låta kaminen brinna oafbrutet från dygn
till dygn, spridande värme hela tiden. En af
de första kaminer af denna art i Sverige var
”Söderbloms värmenecessär” (fig. 1), hvilken
tillverkades efter en amerikansk modell,
som från Frankrike hemfördes af professor
N. G. Kjellberg. Sedermera tillverkades liknande
kaminer äfven vid andra verkstäder. Denna kamin
eger h. o. h. mörka utstrålningsytor. Genom
”illuminationskaminen” (fig. 2), å hvars mantel
äro anbragta glimmerfönster, tillgodoses den
önskan, att man ville se elden. Synlig eld
åstadkommes emellertid på ett ännu bättre
sätt genom kaminer af Cadétypen, bland hvilka
”Sirius” (fig. 3) är en af de i Sverige först
kända. Därigenom att antracit här brinner ”med
omvänd låga”, kunna glöden, som ligga på ett
vertikalrost, bli synliga utåt rummet. Bland
Cadékaminer återfinnas flera af de sedan några
år modernaste småkaminerna (”Orion”, ”Astrea”
m. fl.), hvilka afse uppvärmning hufvudsakligen
af boningsrum. Bland kaminer konstruerade för
torfeldning må nämnas den s. k. ”spaltugnen”. För
uppvärmning af större
lokaler, såsom kyrkor, skolor, väntsalar
o. s. v., finnas konstruerade flera typer af
större kaminer, hvilka vanligen erhålla namn
efter den verkstad, som utfört dem. Dessa kaminer
bilda öfvergången till kalorifererna (se d. o.).

Fig. 1. Värmenecessär (Söderbloms).

Fig. 2. Illuminationskamin.

Fig. 3. Kaminen ”Sirius” (Cadétyp)

Vid val af kamin för något visst ändamål förtjäna
hufvudsakligen följande synpunkter — alla ungefär
lika viktiga — att beaktas. 1) Myckenheten
värme, som kan alstras af kaminen per tidsenhet
(timme eller dygn). Värmealstringen beror å
ena sidan på, huru mycket bränsle, som under
nämnda tid kan förbrännas, och å den andra på,
huru många procent af bränslets (potentiella)
värmeenergi, som kunna af kaminen tillgodogöras,
d. v. s. kammens ”verkningsgrad”.
2) Kaminens reglerbarhet, d. v. s. möjligheten
att anpassa eldningens intensitet efter
värmebehofvet, hvilket uppenbarligen är mycket
olika vid kallare och blidare väderlek. 3)
Kaminens bekväma skötsel beträffande tändning,
påfyllning af bränsle, uttagning af aska,
sotning etc. 4) Kaminens hygieniska egenskaper:
måttligt varm utstrålningsyta, åtkomlighet
för afdamning och största möjliga säkerhet mot
os. 5) Tilltalande yttre form och lämplig enkel,
men smakfull utstyrsel. Bristen på uppgifter
rörande punkterna 1 och 2, särskildt rörande den
myckenhet bränsle, som vid olika reglerad eldning
förbrinner i kaminen under viss tid, vållar
ofta stora svårigheter för den värmebehöfvande
allmänheten; och de uppgifter, som ofta lämnas
rörande kubikfot eller kubikmeter luft, som
kaminen kan värma, äro högst missledande. Bland
de hygieniska fordringarna på en kamin är
krafvet på säkerhet mot os viktigast. Men då
ingen kamin i detta afseende är fullt pålitlig,
bör man om möjligt undvika brinnande kamin i
sofrum eller i rum, som står i luftförbindelse
därmed. I den mån man håller värmegraden hos
kaminens yta mindre hög, minskas obehaget af
ett slags vidbränning af luften eller rättare
af dammet i luften, som ofta

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>