Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 13. Johan - Kikare / 679-680 (1910) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kalmar ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Eksjö, dit regementet skall förläggas, ehuru denna lilla
stad är belägen utom regementets område. Bidrag
till K. reg:s historia äro lämnade af F. Rudelius i
”Kalmar regementes chefer 1623—1907” (1907;
särtryck ur ”Personhist. tidskr.” s. å.).
C. O. N.

Kalmar revir tillhör Smålands öfverjägmästardistrikt,
omfattar Handbörds, Stranda samt Norra
och Södra Möre härad af Kalmar län, innehåller
(1905) 95 allmänna skogar med en sammanlagd
areal af 26,182 har, hvaraf 5 kronoparker om tills.
12,213 har. Reviret är uppdeladt i 5 bevakningstrakter.
M—g.

Kalmarsjukan. Se Hjärnsjukdomar, sp.
851.

Fig. 1. Kung Eriks gemak i Kalmar slott.

Kalmar slott, kungligt slott och fäste (se afbildning
å pl. XXII till art. Byggnadskonsten),
beläget på en liten i sundet utskjutande halfö strax s.
om staden Kalmar. I det nuv. slottets närhet, på
höjden af den nu med en villa bebyggda Skansbacken,
byggdes, ovisst när, troligtvis på 1100-talet, den första
borgen, en ”kärna”, omgifven af en ringmur; den
kallades åtminstone senare S:t Erik, äfven S:t
Eriks slott l. S:t Eriks skans, utgjorde
ännu 1611 ett af den närbelägna gamla stadens
starkaste värn, och dess bottenvåning med grofva hvalf
kunde ännu 1756 användas som krutkällare. Af detta
fäste finnas nu ej ofvan jord några spår kvar. Redan
vid slutet af 1100-talet torde en ny borg ha börjat
uppföras på en halfö i närheten af stadens hamn,
enligt tidens befästningssätt endast med sträckmurar
och torn. Tid efter annan uppfördes boningslägenheter
mellan tornen, med begagnande af sträckmurarna
som yttermurar. På sådant sätt tillkom en del
af norra flygeln omkr. 1300. Magnus Eriksson
företog 1337 en betydlig om- och tillbyggnad af
slottet, hvarvid åtminstone bottenvåningarna till
de andra flyglarna uppfördes, och utanför slottet
byggdes ytterligare en ringmur med småtorn samt
ett framskjutande portvärn, "kifvanäbbet". Ett
nytt skede i slottets byggnadshistoria vidtog
senast 1535 — detta år är Henrik von Cölen,
som 1537 började bygga Gripsholm, anställd
därstädes. Befästningsverken ombyggdes, en del
af slottet likaså. Erik XIV företog dyrbara
inredningsarbeten (”Kung Eriks gemak”; fig. 1),
Johan III förstärkte fästningsverken, fortsatte
slottets förskönande i modern smak och sträfvade
att ge det en enhetlig prägel (jfr fig. 2). Från
början af 1550-talet hade Jakob Richter, som
1555—59 byggde stora trappan, varit byggmästare på
slottet, och efter hans död (1571) blef först
(från 1572) Johannes Baptista Pahr, sedan
dennes broder Dominicus Pahr (från 1575)
och Peter Dionysius (från 1601) ledare af
såväl byggnads- som befästningsarbetena vid
slottet. Från Erik XIV:s och Johan III:s tid
stammar den skulpterade eller målade dekorationen
— mer och mindre väl bibehållen — i, förutom
kung Eriks rum, Rutsalen, Drottningssalen,
Grå salen och Gyllene salen. Slottskyrkan
tillkom 1589—92, bönstolarna 1619, den
målade dekoreringen är modern. Renässansens
smak gjorde sig gällande i rummens dekorering
och likaså i de portaler med klassisk hållning,
som tillkommo under detta skede (se fig. 3), och
i den vackra brunnsbyggnaden på inre borggården
(1579—81; se fig. 2). Lusthusen på vallarna
refvos 1611. Redan Gustaf Vasa hade börjat
uppföra den ännu befintliga

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>