Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kalifornien ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Kalilut, kem. Se Kali.
Kalinatronfältspater, miner. Se Fältspat.
Kalinga, fordom namn på hamnen vid Coringa.
Kalinnikov, Vasilij Sergejevitj, rysk
tonsättare, f. 1866, d. 1901 (af lungsot), blef
fördelaktigt känd äfven i utlandet genom sin
symfoni i G-moll och skref vidare en symfoni i
A-dur, symfoniska dikter, smärre orkesterstycken,
en stråkkvartett, balladen Russalka, musik till
teaterpjäser samt sånger m. m.
Kaliofilit, miner. Se Fakellit.
Kalir, Elasar ben, judisk skald, som lefde
omkr. 800 e. Kr. i Palestina eller Syrien, är
den mest produktive paitan, d. v. s. författare
af synagogisk poesi. I tankerikedom, skapandet
af nya ord och fyllighet i språket går ingen
af hans efterföljare upp mot honom; men hans
diktalster äro dunkla och svårfattliga på grund
af den förkonstlade form, i hvilken han kläder
dem. Jfr Zunz, ”Literaturgeschichte”, s. 29.
G. K—n.
Kalisalpeter, Ostindisk l.
Vanlig salpeter, Kaliumnitrat, kem.,
salpetersyrans kaliumsalt KNO3, bildar långa
genomskinliga, lättlösliga prismor med kylande
saltsmak. Vid upphettning smälter den vid
339° och öfvergår vid något högre temperatur
under syreförlust till kaliumnitrit (salt af
salpetersyrlighet). Salpeter utvittrar ställvis
ur marken i heta länder, särskildt i Egypten
och Ostindien (ostindisk råsalpeter). Tidigare
framställdes den i s. k. salpetersjuderier
l. -plantager, där ruttnande animaliska
affallsämnen, urin m. m. blandades med
aska och kalk och utsattes för luftens
inverkan. Genom salpeterjäsning (jfr
Jäsning) nitrifierades därvid kväfvet i de organiska
ämnena till salpeter, som slutligen utlakades med
vatten. Kalcium- och magnesiumnitrat aflägsnades
genom fällning med kaliumkarbonathaltig träaska,
hvarefter kaliumnitratet fick utkristallisera
ur filtratet. Numera tillverkas salpeter genom
dubbel dekomposition mellan klorkalium och
natronsalpeter (se Chilesalpeter); koksalt
utfaller därvid i värme ur den koncentrerade
lösningen, och filtratet innehåller kaliumnitrat
(konversionssalpeter). Salpeter användes
till konservering af kött, till fyrverkeri
och har tidigare haft större betydelse
än nu som beståndsdel i svartkrutet.
H. E.
Kalisalter, kem. Se Kaliumsalter.
Kali-san. Se Kalikedjan.
Kalisch, Ludwig, tysk skriftställare, f. 1814
i Lissa af judiska föräldrar, d. 1882 i Paris,
förde som yngling ett kringirrande lif och
egnade sig därefter åt studier vid tyska
universitet. Från 1843 uppträdde han som
humoristisk författare, bl. a. af skämtsamma
ballader och romaner, måste 1849 fly till följd
af delaktighet i revolutionära rörelser och
bodde sedan mest i Paris. Af hans arbeten må
nämnas Das buch der narrheit (1845), Poetische
erzählungen (s. å.), Paris und London (1851)
och Heitere stunden (1872). K. skref äfven
flitigt i tidningar.
Kalisch, David, tysk fars- och kuplettförfattare,
f. 1820 i Breslau af judiska föräldrar, d. 1872
i Berlin, sökte i ungdomen sin utkomst på
handelsbanan. Han vistades 1844—46 i Paris,
där han umgicks med Herwegh, Heine, Marx och
Proudhon. Efter 1846 egnade sig K. i Berlin åt
författarbanan, sedan han gjort lycka med det
dramatiska skämtet
Ein billet von Jenny Lind och lustspelet Einmal
hunderttausend thaler (1847). Det sistnämndas
dragningskraft låg i det alldeles nya, på sitt
område epokgörande sätt, hvarpå kupletten där
var använd. K:s farser vunno oerhördt bifall
i Nord-Tyskland, och Berlinfarsen har knappast
sedermera nått en så hög ståndpunkt. Bland hans
stycken må nämnas Ein gebildeter hausknecht
(”En husdräng med bildning”, 1862), Berlin wie
es weint und lacht (bearbetn. af Laurencins
och Cormons ”Paris qui pleure et Paris qui rit”;
”Löjen och tårar”, 1862) och Einer von unsre leut
(”Vi äro alla lika”, 1861). K. uppsatte 1848
skämttidningen ”Kladderadatsch”. Sina pjäser
samlade han i Berliner volksbühne (4 bd, 1864)
och i Lustige werke (5 bd, 1870). Sina muntra,
drastiska kupletter, ofta starkt kryddade med
politisk satir, utgaf K. sammanförda i Berliner
leierkasten (3 bd, 1857—66). Hans biografi skrefs
af Ring (1872).
Kalisz [-liʃ], 1. Guvernement i västra Polen,
begränsadt af guv. Warschau och Piotrków samt
Preussen. 11,374 kvkm. Omkr. 1 mill. inv.,
90 inv. på 1 kvkm. Jordbruk är den viktigaste
näringen. — 2. Hufvudstad i nämnda guv.,
vid Prosna, nära preussiska gränsen. 23,882
inv. (1897); 1907 enl. beräkning 24,418 inv. Säte
för en rom.-katolsk biskop. K. (af Ptolemaios
kallad Kalisia) är en af Polens äldsta städer,
hvars ålder ådagalägges af en mängd i trakten
funna mynt och andra fornlämningar. Sedan
K. 1655 besatts af svenskarna, förstärktes
dess försvarsverk betydligt genom ingenjör
Weider. Mera bekant i Sveriges historia
är K. genom slaget 19/24 okt. 1706, då före
offentliggörandet af freden i Altranstädt (14/24
sept. s. å.) en i Polen kvarlämnad svensk
styrka (omkr. 4,000 man), anförd af Mardefeld,
i förening med omkr. 16,000 polacker under
Potocki, blef vid K. slagen af en omkr. 40,000
man stark sachsisk-polsk-rysk här under
konung August och Mensjikov. 13 febr. 1813 vunno
ryssarna vid K. en seger öfver en fransk-sachsisk
kår, och 28 s. m. afslöts i K. det mot Napoleon
riktade försvarsförbundet mellan Ryssland och
Preussen, och äfven det rysk-preussiska uppropet
till tyska folket 25 mars s. å. utgick från K.
(J. F. N. L. W:son M.)
Kalis älf. Se Kalix älf.
Kalitvenskaja, ”stanitsa” (kosackby) i donska
kosackernas land, vid vänstra stranden af
Donets. 19,438 inv. (1897). I trakten finnas
ofantliga tillgångar af sandsten och stenkol.
(J. F. N.)
Kaliub, stad i egyptiska prov. (mudirije)
Kaliubije (927 kvkm. kulturland,
434,575 inv. 1907) vid järnvägen
Alexandria—Kairo. 14,648 inv. (1897).
J. F. N.
Kalium, kem., metall, som i form af salter,
dels med syresyror, dels i förening med klor,
är allmänt spridd i naturen (jfr
Kaliumsalter). Kaliummetallen framställdes först
1807 af Davy genom elektrisk sönderdelning
af hydratet. Numera beredes den tekniskt
genom elektrolys af kali, cyankalium eller
klorkalium. Man kan äfven reducera kaliumhydrat
med aluminium, magnesium eller järn. — Kalium
är en silfverhvit metall af 0,875 eg. v., vid 0°
spröd, vid vanlig temperatur smidig och mjuk. Det
smälter vid 62,5°, kokar vid 667° och förvandlas
då till grön gas. Metallen förlorar i luften
ögonblickligen sin glans och öfverdrages med en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
