Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kalifornien ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
uttryck, och man fordrar i K., att äfven de skola
förbjudas att komma till landet. Af de många
olika religionerna, som äro representerade i
K., är den katolska den mest utbredda, ehuru
protestanterna, sammanräknade, utan tvifvel
utgöra mycket mer än hälften af befolkningen. —
Skolundervisningen är obligatorisk för barn
på 5—17 år, åtminstone under 5 månader af
året. I folkskolorna funnos 1907 308,057
barn och 8,493 lärare; de allmänna högre
skolorna hade 1,221 lärare och 27,588
lärjungar, statens normalskolor 111 lärare
och 1,509 lärjungar. Staten underhåller
vidare 3 polytekniska och andra specialskolor
samt University of California i Berkeley,
Lickobservatoriet på Mount Hamilton. Det på
stora donationer grundade Leland Stanford junior
university i Palo Alto öppnades 1891. Dessutom
finnas 12 colleges (hvaraf flera kallas
universitet) med 830 lärare och omkr. 5,000
lärjungar.
Näringar. Stora delar af K. äro icke
odlingsbara. Vid sista census (1900) upptogos
115,315 kvkm. af farmer (72,542), hvaraf 47,835
kvkm. eller 12 proc. af ytan voro produktiv jord
(improved farmland). Konstgjord bevattning
utsträckes öfver allt större områden (1906
öfver 8,000 kvkm.), och förbundsregeringen har
under anläggning arbeten, som skola möjliggöra
odling af 2,000 kvkm. ökenjord. Utom de
olika sädesslagen odlas i K. alla slags
frukter, så att fruktodling är den mest
gifvande näringen, lämnande i afkastning 60—70
mill. doll. och däröfver eller lika mycket som
guldproduktionen någonsin gifvit. Jordbrukets
hela afkastning värderades 1900 till 138,3
mill. doll. 1908 skördades 4,1 mill. hl. hvete,
2,36 mill. hl. hafre, 8,96 mill. hl. korn
och 564,000 hl. majs. Vinproduktionen steg
1907 till omkr. 1,7 mill. hl., hvartill
komma färska drufvor och russin för flera
mill. doll. Unionsregeringen började på
1880-talet från försäljning undantaga stora
skogsvidder, särskildt i bergstrakterna, där
floderna ha sina källor, och dessa skogar ha
nu en ytvidd af 90,000 kvkm, och äro föremål
för en systematisk skötsel. Dessutom finnas
omkr. 2,750 kvkm. national- och statsparker. —
Boskapsskötseln är betydande. 1908 funnos
omkr. 0,4 mill. hästar, 1,5 mill. nötkreatur,
2,4 mill. får, 0,55 mill. svin och 82,000
mulor. Vid Pasadena ö. om Los Angeles drifves
strutsafvel och vid San Diego silkesodling;
f. ö. är biskötseln högt uppdrifven. Fisket
sysselsätter omkr. 5,000 pers. och afkastar
omkr. 4 mill. doll.; den viktigaste grenen
är laxfisket. — Bergsbruket, som länge var
den förnämsta inkomstkällan, är ännu en af
de viktigaste. Om dess afkastning se ofvan. —
Industrien saknar stödet af rikligare tillgång
på stenkol, men har i stället rika kraftkällor
i petroleum och i de många vattenfallen, hvilka
dels direkt drifva en mängd verk, dels äfven
användas för frambringande af elektricitet, som
ledes till från dem afsides liggande verk. 1905
funnos 6,839 verk med 112,638 arb. och ett
produktionsvärde af 367,2 mill. doll. De
viktigaste voro fabriker för konservering af
frukt och andra vegetabilier (23,8 mill. doll.),
slakterier (21,8 mill. doll.), kvarnar (20,2
mill. doll.), sågverk (18,3 mill. doll.),
maskinverkstäder (15,7 mill. doll.),
hyfvelverk o. d. (13,9 mill. doll.). Handeln
är omfattande. S. Francisco är icke blott
amerikanska västkustens viktigaste hamn, utan
en af de förnämsta vid Stilla hafvet samt har
ångbåtsförbindelse med
alla de stora världshamnarna. Järnvägarnas längd
var 1908 10,710 km. förutom 2,945 km. elektriska
banor. Med de östra staterna sammanbindes
K. dels af tre äldre transkontinentala banor,
dels af en nyss färdigbyggd (från Los Angeles
öfver Salt Lake city), hvarförutom en femte,
Western-Pacific-banan, snart blir färdig.
K:s författning liknar i sina hufvuddrag de andra
amerikanska staternas. Valrätt har hvarje man,
som fyllt 21 år och ett år bott i staten,
dock ej kineser och indianer. Regeringen
handhafves af en guvernör vald för 4 år
af de valberättigade. Representationen
består af en senat af 40 ledamöter, valda
för 4 år, och en assembly af 80 ledamöter
valda för 2 år. Sammanträden hållas en gång
hvartannat år. Statsskulden steg 1906 till
6,3 mill. doll. Den beskattade förmögenheten
var s. å. omkr. 1,594 mill., den verkliga
beräknades 1904 till 4,115,5 mill. doll. I
unionens kongress företrädes K. af 2 senatorer
och 8 representanter. Domarna väljas af
folket, i grefskapsdomstolarna för 4 år,
i kretsdomstolarna för 6 år och i högsta
domstolen för 12 år. K. delas i 57 grefskap
(counties). Dess hufvudstad är Sacramento.
J. F. N.
Historia. Ett par af Cortez på 1530-talet utsända
expeditioner nådde kusten af Nedre K., och från
1542 kände spanjorerna äfven Öfre K:s kust, som
1578 äfven besöktes af engelsmannen Drake. Nedre
K. togs formligen i besittning af Spanien 1602,
Öfre K. först 1768. Jesuiterna ledde med nit och
framgång kolonisationen och missionsverksamheten
i Nedre K., tills de utdrefvos därifrån 1767;
de efterföljdes på halfön af dominikaner, medan
franciskanerna slogo sig ned i Öfre K. och där
utöfvade en framgångsrik kolonisationsverksamhet
till Mexicos frigörelse från det spanska väldet
på 1820-talet. K. blef då en provins i den
nybildade republiken Mexico, och då dess regering
1833 till staten indrog de katolska ordnarnas
missionsstationer, återföllo indianerna snart
i lättja och barbari. Ett nytt folkelement
började emellertid vid samma tid visa sig
i landet, nämligen österifrån öfver Sierra
Nevada framträngande amerikanska pälsjägare och
nybyggarpionjärer. Mexicos regering gjorde intet
för Öfre K., och där boende nybyggare började
tala om önskvärdheten af landets anslutning
till Förenta staterna eller någon europeisk
makt. Amerikanerna, som samtidigt lågo i konflikt
med Mexico om Texas, ingrepo då. J. C. Frémonts
(se d. o.) tredje upptäckarexpedition i
dessa nejder förvandlades till ett eröfringståg
samtidigt med, att några amerikanska örlogsfartyg
deltogo i besittningstagandet af landet (1846),
som sedermera formligen afträddes till Förenta
staterna genom freden i Guadalupe Hidalgo
(1848). Nedre K. förblef i mexikansk ego. Vid
denna tid hade en vändning i Öfre K:s historia
inträdt genom de stora guldfynden, hvilka
ditlockade hundratusentals äfventyrare från
alla jordens delar. Det första fyndet gjordes
i febr. 1848 af en efter upplösningen af Karl
X:s schweizergarde (vid julirevolutionen 1830)
till K. utflyttad badensisk kapten J. A. Sutter
vid ombyggningen af en vattenkvarn vid ett
af Sacramentoflodens tillflöden. Nyheten om
guldfynden spred sig oerhördt hastigt, och
först hungersnöd, sedan allehanda laglöshet
hotade taga öfverhand ibland de tillströmmande
guldgräfvarskarorna, som för några år framåt
gjorde K. till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
