Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kalifornien ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
två hypoteser: enligt den ena skulle det vara
en sammandragning af de spanska orden Caliente
Fornalla (”het ugn”) och ha föranledts af
klimatet innerst i viken, enligt den andra
skulle det vara taget ur Montalvos 1510 utgifna
riddarroman ”Las sergas de Esplandian”, hvars
hjälte, Amadis’ son Esplandian, strider mot en
amasondrottning Calafia från California, en på
guld, diamanter och pärlor rik ö, hvars namn
kanske sammanhänger med ”kalifat” och af Cortez’
kamrater skulle ha användts som lämplig benämning
på det nyupptäckta förmodade guldlandet. Sedan
1848 är K. deladt i två områden, ett sydligt,
Gamla l. Nedre K., som hör till Mexico, och
ett nordligt, Nya l. Öfre K., som bildar en af
Nord-Amerikas förenta stater.
1. Gamla l. Nedre K. (sp. California
la vieja l. Baja California), territorium i
förbundsstaten Mexico, består till största
delen af en i Stilla hafvet utlöpande halfö
och sträcker sig från den punkt, där Rio Gila
faller ut i Colorado (32° 40′ n. br.), till
halföns södra udde Cabo San Lucas (22° 52′
n. br.). 151,109 kvkm. I halföns fysiska
och geografiska beskaffenhet kunna urskiljas
tre olika delar. Den sydligaste består
väsentligen af granitberg, tillhörande
två kedjor, som fylla nästan hela området
mellan Cabo San Lucas och La Paz. Där ligga
mellan bergen flera fruktbara dalar och ungefär
midt emellan nämnda punkter halföns förnämsta
silfvergrufvor. I den mellersta, kala och nästan
obeboeliga delen förena sig granitmassorna och
bilda en 900—1,200 m. hög kedja, Sierra de la
Gigantea, som löper 25—30 km. från östra kusten
och som kulminerar i vulkangruppen Las Virgines
(1,965 m.). Halföns nordligaste del genomskäres
af flera bergskedjor, hvilkas högsta punkt är S.
Catalina (3,390 m.). Mellan bergen ligga
breda, gräsbevuxna, ännu nästan alldeles obrukade
dalar. Halföns utomordentligt torra och om
sommaren odrägligt heta klimat har omintetgjort
alla kolonisationsförsök, t. ex. af det 1866 i
New York bildade Lower California company, åt
hvilket mexikanska regeringen öfverlämnat
landet mellan 31° och 24° 20′ n. br. samt
gifvit betydande privilegier. 47,624 inv.
(1900), mest indianer af flera olika stammar.
Halfön har en af de rikaste koppargrufvor i
världen, Boleo, på östkusten midt emot Guaymas.
Den tillhör huset Rothschild i Paris. I
trakten af La Paz finnes en yppig vegetation,
som bjärt kontrasterar mot den öfriga halföns.
Där ligga äfven kaffe- och andra plantager.
Hvalfångst idkas på västra kusten och ett ofta
ganska gifvande pärl-, korall- och svampfiske.
Hufvudstad är La Paz (5,046 inv., 1900),
exporthamn för traktens bergverksprodukter.
2. Nya l. Öfre K. l. vanligtvis
endast Kalifornien, näst Texas den största af
Nord-Amerikas förenta stater, utgör endast en
del af det forna Öfre K. (sp. Alta California),
emedan såväl Nevada, Arizona och Utah som delar
af Wyoming, Colorado och New Mexico inbegrepos
under denna något obestämda benämning. Staten
ligger mellan 42° och 32° 32′ n. br.; i ö. bildar
den 120:e meridianen gräns, från n. räknadt,
tills den skär den 39:e breddgraden, hvarefter
gränsen löper snedt i sydöstlig riktning till
den punkt, där 35:e breddgraden skär floden
Colorado, som sedan bildar östra gränsen.
I n. gränsar staten till Oregon, i ö.
till Nevada och Arizona, i s. till Nedre K. och
i v. till Stilla
oceanen. 409,973 kvkm., hvaraf 5,700 kvkm. vatten
(Sveriges landareal är 411,012 kvkm.). I
afseende på naturbeskaffenheten kan staten
delas i fyra områden, kustområdet, omkr. en
tredjedel af det hela, Sacramentos och San
Joaquins flodområde, omkr. en femtedel,
Sierra Nevada samt det ö. därom belägna
området af Stora bäckenet jämte Mohaveöknen
(se d. o.). Kusten har en längd af 1,750
km. och är nästan alltigenom en brant klippkust,
fattig på goda hamnar; utom S. Franciscobukten,
en af de bästa hamnar på jorden, ha blott
Humboldtbay (se d. o.) och San Diego bay (32° 45′
n. br.) skyddade redder. Utanför kusten ligga
några mestadels till fårbeten använda eller
förr blott af sjölejon, uttrar etc. bebodda
öar, af hvilka de största äro Santa Rosa,
Santa Cruz, Santa Catalina (med hafsbadet
Avalon) och San Clemente. Bakom kusten och
parallellt med den ligger en serie bergskedjor,
hvilka i södra delen nå kusten, men i norra
delen gå längre in i landet med armar ut till
kusten. De äro högst i södra K., där Grizzley
peak i San Bernardino range når 3,575 m.,
S. Antonio i San Gabriel mountains 2,724 m. och
Santa Lucia peak i Santa Lucia mountains 1,606
m. De sammanfattas under namnet Coast ranges
(kustbergen). Den längsta och viktigaste af alla
dess kedjor är Sierra del monte Diablo, som i
v. begränsar Joaquindalen, ehuru dess högsta
topp, M. Hamilton (med Lickobservatoriet),
är endast 1,354 m. Norr om S. Franciscobukten
fortsättes den af Helenakedjan, som i
v. begränsar Sacramentodalen. Parallellt
med dessa båda sistnämnda kedjor, hvilka
också kallas Coast range (se d. o.), går
den väldiga Sierra Nevada (se d. o.), som
kulminerar i Mount Whitney (4,419 m.), den
högsta toppen inom unionens hufvudområde, men
som dessutom har minst 12 toppar af mer än 4,000
m. hvardera. Passhöjden är i allmänhet större än
i Alperna. Det mest kända passet, Truckeepasset,
som Central-pacifikjärnvägen genomlöper, ligger
2,409 m. ö. h. Medan kustbergen hufvudsakligen
äro mesozoiska bildningar, består sierran af
granit och kristalliniska skiffrar. I Sacramentos
källtrakter närma sig Coast range och Sierra
Nevada hvarandra, därpå skiljas de åter;
den östligare kedjan bär namnet Kaskadbergen
(se d. o.) och har i sin södra del Mount Shasta
(enligt olika uppgifter 4,374 eller 4,402 m.),
norra K:s högsta berg. — K:s viktigaste del är
den af Sierra Nevada och kustbergen omslutna
kaliforniska dalen, omkr. 800 km. lång och
100—150 km. bred samt omkr. 80,000 kvkm. till
arealen. Dess botten är nästan alldeles jämn,
med undantag af ett litet vulkanberg, S:t Marte
Buty’s (650 m.), och höjer sig föga öfver hafvet
(i den sydligaste delen 130 m., i midten mellan
95 och 28 m., i norra delen 67—46 m. samt ö. om
San Franciscoviken, vid Sacramento och Stockton
t. o. m. endast 17 och 7 m.). Marken består till
600 à 1,000 m. djup endast af lösa aflagringar,
som alltsedan tertiärtiden förts ned hit från
de omgifvande bergen. I söder är marken, som
delvis saknar afvattning, starkt salthaltig
och täckt endast af öken- och stäppväxter,
på andra ställen är den mycket fruktbar, ehuru
stora sumptrakter förekomma på vissa ställen,
medan konstgjord bevattning är nödvändig på
andra. Hela dalen tillhör Sacramentos flodområde,
som omfattar äfven dess kustberg. Sacramento
upprinner på Shasta och genomflyter den norra
hälften af dalen samt utvidgar sig vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
