Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kalbe an der Saale ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ljudande tillstånd försatta kroppar. Den består
i sin enklaste form endast af svängande stafvar,
med ena ändan fästa i ett underlag, i den andra,
fria, försedda med en blank kula eller knapp,
som återkastar ljuset. Sättas stafvarna i
vibration medelst lätta slag af en hammare
eller genom gnidning med stråke, under det
knapparna utsättas för starkt ljus, göra de
från dessa reflekterade strålarna intrycket
af slutna ljuslinjer, hvilkas form förändras,
allteftersom svängningstillståndet hos stafven
undergår förändring. Att ljusintrycket kan
blifva beständigt, oaktadt det speglande
föremålet ej är i hvila, beror därpå,
att detta föremål efter korta mellantider
successivt intager samma lägen, så att det
under hvarje läge alstrade ljusintrycket ej
hinner försvinna från ögats näthinna, förrän
det förnyas. Starkast och tydligast framträda
naturligtvis vändpunkterna. Dessa försök taga sig
bäst ut med solljus i mörkt rum.
L. A. F.*
Kalejdoskop (af grek. kalos, skön, eidos,
form, och skopein, se), fys., en af D. Brewster
(se d. o.) 1816 uppfunnen optisk leksak,
som illustrerar vinkelspeglars egenskaper. Den
består af två plana spegelremsor, som under
en lutning mot hvarandra på i allmänhet 60°
äro inneslutna i ett svärtadt rör. Rörets ena
öppning slutes så när som på ett litet hål i
midten att se igenom. I rörets andra ända
sättes på ringa afstånd från hvarandra två
parallella glasskifvor, af hvilka den yttre är
mattslipad. Emellan dem inläggas allehanda
små, lättrörliga, brokiga och genomskinliga
föremål, såsom olika färgade glasbitar och
kristaller. Genom titthålet synas nu dessa
föremål sexdubbla (under förutsättning, att
vinkeln mellan speglarna är 60°), ordnade i en
sexuddig stjärna. Denna uppkommer genom ljusets
successiva reflexion mellan speglarna på så sätt,
att bilden af ett föremål i spegeln n:r 1 i sin
ordning afspeglas i spegeln n:r 2 o. s. v. Om
röret hålles horisontalt och vrides omkring sin
axel eller skakas lindrigt, förändra de lösa
föremålen läge i förhållande till hvarandra
och åstadkomma därigenom de mest växlande och
vackra mönster, som dock ständigt äro strängt
symmetriska. — En modifikation af instrumentet är
debuskopet (se d. o.).
L. A. F. (G. I.)
Kale-ké, patol. Se Beriberi.
Kalenberg, fordom tyskt furstendöme, omfattade
södra delen af nuv. reg.-omr. Hannover och hade
en areal af 2,250 kvkm. Furstendömet, som hade
sitt namn efter borgen K. (nu en ruin), var ett
af de områden, hvari Henrik Lejonets rike delades
af hans arfvingar, och tillföll 1584, sedan
fursteätten, Braunschweig-Kalenberg, utdött,
linjen Braunschweig-Wolfenbüttel. Sedan 1705
har dess område varit förenadt med Hannover.
(J. F. N.)
Kalenberg, E. von, pseudonym. Se Klencke,
P. F. H.
Kalendæ, lat. Se Calendæ.
Kalendariografi, Kalendariografisk. Se
Kalendarium.
Kalendarisk. Se Kalendarium.
Kalendarium (sv. pl. kalendarier), den
latinska formen för ordet kalender, användes i
synnerhet i äldre arbeten i samma betydelse som
kalender. Numera nyttjas ordet företrädesvis,
då tvetydighet bör undvikas. Så t. ex. talar
man om kalendariet i ”Statskalendern”, då man
vill utmärka den del af denna kalender, som
innehåller de kronologiska uppgifterna.
— Kalendarium perpetuum,
lat., ”beständig kalender”. Se Kalender 2. Jfr
Almanack. — Kalendariografi l. Kalendografi
(af grek. grafein, skrifva), läran om sättet
att uppgöra almanacker l. kalendrar. —
Kalendarisk l. kalendariografisk, hörande
till kalendern eller till kalendariografien.
(B—d.)
 |
| (Försvarstornet till) Det gamla kalendehuset i Lund. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
