Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 13. Johan - Kikare / 577-578 (1910) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kajutvakt ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Fig. 3. Schweizisk målad praktkakelugn från 1600-talet.

Fig. 4. Nordtysk (Lüneburg-) kakelugn från 1600-talet.

Exempelvis äro många sådana funna äfven
i Stockholm. Fig. 2 visar en grönglaserad
sydtysk ugn från 1500-talets slut. Kaklen äro
så stora, att hvarje parti innehåller endast
en rad bladkakel. Orneringen är i relief. — Som
prof på 1600-tals-kakelugnarna afbildas här en
schweizisk målad praktugn och en af de vanliga nordtyska
(Lüneburg). Den förra (fig. 3), som är
en sättugn, d. v. s. eldas genom väggen,
liksom de flesta kakelugnar i Alpländerna
och Tyskland, är utförd i flera färger mot
hvit botten, med mytologiska scener och långa
inskriptioner, allt i öfverensstämmelse med den
då rådande smaken. Tillverkare var Abraham Pfau i
Winterthur, 1687; han tillhörde en mycket berömd
schweizisk släkt af kakelugnsfabrikanter. Deras
varor stå nu i fabulösa pris, och många ha
exporterats till olika länder. Med rätta
räknas dessa ugnar bland tidens stoltaste
konstindustriprodukter. Lüneburg-ugnen (fig. 4)
består af kakel med hvit relief mot blå botten,
en dekorering, som under 1600-talet värderades
flerstädes kring Östersjön. Kakeltyperna i dessa
ugnar ha också tjänat som förebilder för dem,
som samtidigt tillverkades i Sverige. Några af
de här i landet bevarade orubbade kakelugnarna
från denna tid finnas på Skokloster (en af dem
är afbildad i art. Eldstad, fig. 8). Dessa äro,
liksom de flesta i utlandet bevarade, tillverkade
för välbärgadt folks hus. — Den stora nyheten
i 1700-talets kakelugnsfabrikation äro
styckkaklen. Fig. 5 visar en typisk sådan
rokokougn med rik dekorering i relief och
en krönfigur i friskulptur. I vissa trakter
trängde dessa ugnar ut de af bladkakel
uppförda; i andra tyckes åter fabrikationen
af det sistnämnda slaget ugnar ha skjutit ny
fart. Ett sådant centrum var Hamburg, ett annat
var Stockholm. Under Rörstrandsfabrikens första
år tillverkades — liksom krukmakarna tidigare
hade gjort — ugnar af små kvadratiska kakel
med grön glasyr eller med blåa figurer mot hvit
botten. Fram emot 1750 kom
till Sverige en ny ugnsform: den plana ugnen
med skänk, vid hvilkens konstruerande man
tydligen rönt inflytande från den franska
praktspiseln. Samtidigt upptogos flera nya
kakeltyper. Fig. 6 visar en karakteristisk
sådan kakelugn af det äldre slaget med
dekorering i blått och hvitt, stora smidda
ugnsluckor och träfötter. Så vidt vi veta,
kom först något senare den runda kakelugnen i
bruk. Fig. 7 visar en gustaviansk, ovanligt väl
bibehållen sådan, insatt i en hörnnisch. Man
plägar kalla alla dylika ugnar i Stockholm
för Mariebergsugnar. Otvifvelaktigt är detta
oriktigt, då Rörstrand, som var i verksamhet
under hela perioden, säkerligen fabricerat
flertalet af dessa. — Empiretidens ugnar i
Sverige utmärkas af hvita kakel; en prydlig
sådan från f. d. Riksbankshuset vid Järntorget
är afbildad i fig. 8. Den hvita glasyren
bibehölls därefter länge. ”Kolonnkakelugnen” var
en under slutet af 1700-talet och förra delen af
1800-talet ganska vanlig kakelugnstyp (fig. 9),
hvars nedre del intill 1,2 à l,5 meters höjd är
fyrkantig och utbildad som en kolonnpiedestal;
den öfre delen är

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>