Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 13. Johan - Kikare / 567-568 (1910) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kairo ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

(1846), omfattande hednatiden och medeltiden.
K:s verksamhet afbröts genom sinnesrubbning.
M. G. S.

Kajafgift. Se Kaj.

Kajak, sjöv., en i Grönland och en del andra
polartrakter till fiske och kortare färder
använd båt. Se Eskimåer, sp. 903 samt fig. 4 och 5.

Kajan, zool. Se Korpsläktet.

Kajanas vapen.

Kajana (fi. Ka’jaani). 1. Stad i Österbotten, Uleåborgs
län, Finland, belägen mellan Koivukoski och
Ämmä fall vid södra stranden af det strömdrag
(Kajana å), som afleder vattnen inom de
i ö. liggande socknarna till Uleträsk, 10
km. från utloppet. Stadsplanen upptager 36 har,
men stadens hela afhysta område utgör ej mindre
än 112,7 kvkm. Befolkningen är nästan uteslutande
finsktalande, 2,312 pers. (1908). K. är en
företrädesvis jordbruksidkande stad; dess
kommersiella och industriella betydelse
är ytterst ringa. Handlande finnas 28. Af
industriella inrättningar förtjäna nämnas
Renfors’ fabriker för pälsvaror, fiskredskap
och slipade arbeten. Bland öfriga industriella
inrättningar må framhållas Ämmä vattensåg invid
staden. Fordom hade stadsborna en icke obetydlig
inkomst af att utför omnämnda forsar nedforsla
båtar, som österifrån färdades till Uleåborg; men denna
förtjänst upphörde, sedan först trärännor och
1846 slussar byggdes i sagda forsar till lättande
af genomfarten. Genom dessa slussar passerade
1908 718 farkoster. — Af läroanstalter finnas
en privat åttaklassig finsk samskola samt ett af staten
bekostadt folkskollärarseminarium. I kyrkligt
hänseende är K. kapell under Paltamo pastorat. —
K. anlades af grefve P. Brahe 1651 och erhöll
s. å. privilegier samt lydde i afseende
på förvaltningen under kommendanten på det
därinvid belägna Kajaneborg intill Karl XI:s
reduktion, då staden underlades den allmänna
förvaltningen. — 2. Landsförsamling med 3,390
inv. (1908), kapell under Paltamo. — 3. Härad
af Uleåborgs län, omfattande 9 kommuner. Areal
21,409 kvkm. 46,905 inv. (1908). — 4. Domsaga
under Vasa hofrätt, består af 5 tingslag. Området
sammanfaller med häradets. — 5. Prosteri af
Kuopio stift, omfattar 10 församlingar med en
areal af 21,522 kvkm. 49,217 inv. (1908). —
6. Friherreskap. Se under Kajana län.
O. I. (A. G. F.)

Situationsplan af Kajana. 1. Kyrka. — 2. Rådhus. — 3. Postkontor. — 4. Telegrafstation. — 5. Samskola. — 6. Folkskola. — 7. Ämmä vattensåg och kvarn. — 8. Slussar. — 9. Kajaneborgs slotts ruiner.

Kajanadrag. Se Drag, fisk., sp. 803.

Kajana friherreskap. Se Kajana län.

Kajana län l. Kajaneborgs län i Finland bestod af
nuv. Paltamo, Hyrynsalmi, Sotkamo och Kuhmoniemi
socknar. Området var ännu under Gustaf Vasas
tid öde; det omtalas under namn af ”Ulo
erämark”. Först sedan konungen 1552 befallt,
att invånare i Savolaks och Karelen skulle
bosätta sig där, blef befolkningen talrikare
och odlingen allmännare. Invandringen från
närgränsande trakter af Finland fortgick
sedermera oafbrutet samt uppmuntrades genom
frihetsår och skattelindringar. Regeringen
afsåg härvid till icke ringa del att bilda
en förmur mot Ryssland. Ökad militärisk
betydelse erhöll området, sedan man 1607
begynt uppföra en fästning, det sedermera
s. k. Kajaneborgs slott, hvilken anlades vid
Ämmäfors på en mellan två höga vattenfall
belägen holme. Slottet, som fullbordades först
1666 under Per Brahe d. y:s förvaltning, hade
utseendet af en pil, vänd med spetsen mot,
med skaftet nedåt strömmen. Det omgafs af en
9,5 m. hög och 3,5 m. tjock mur, som i ö. och
v. slutade med ett rundt torn. Bland rummen
funnos fängelsehålor, hvilka tidtals inneslöto
märkliga fångar (t. ex. Johan Messenius och
Lars Wiwallius). 18 sept. 1650 erhöll Per Brahe
d. y. i förläning Kajana län jämte Idensalmi och
Kuopio socknar i Nyslotts län under titeln Kajana
friherreskap, som sedermera utvidgades med Salo
och Pielis socknar och gafs med arfsrätt till
”evig possession”. Brahe verkade nitiskt för
främjandet af ordning, bildning och välstånd i
friherreskapet. Af synnerlig vikt var, att han
frikallade invånarna från soldatutskrifningar
mot villkor, att de skulle underhålla ett antal
dragoner och annars under krigstid försvara
gränsen. Genom Karl XI:s reduktion indrogs
K. län till kronan och förlorade därvid flera af
de förmåner det förut åtnjutit. Envist motsatte
sig allmogen införandet af knekteutskrifningar,
hvarför konungen 1680 medgaf befrielse därifrån
mot vissa villkor, bland hvilka det viktigaste
var uppställandet af 150 man i krigstid som
besättning i fästningen. Under Stora nordiska
kriget afslöts enligt gammal plägsed och för
fortsatt underhållande af den ömsesidiga, lifliga
handeln 1703 en separat gränsfred med de ryske
undersåtarna ö. om gränsen. Förbittrade öfver,
att några ryska köpmäns handelsvaror blifvit
konfiskerade, inbröto ryssarna emellertid
1712 härjande och plundrande i länet, det
s. k. sarkasota (”vadmalskriget”). Sedan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>