Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kairo ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
öfver hela staden, med dess kupoler, minareter
och trädgårdar, samt öfver den omgifvande
nejden med de röda Mokattambergen och den gula
ökensanden i s. och ö., Nilens breda glittrande
band på andra sidan staden i v. och därbortom vid
horisonten pyramidernas mot den klara ökenluften
skarpt aftecknade konturer. I s. v. ligger vid
Nilen Gamla K. (arab. Masr el-atika; se nedan)
med den berömda koptiska Mariakyrkan, kallad
Abu-Serge, från 8:e årh. (intressanta bysantinska
sniderier och musivarbeten i elfenben), och
den storartade, numera förfallna Amr-moskén,
den äldsta i Egypten. Framför hela flodstranden
från Bulaks norra ända till Gamla K. sträcka
sig de båda långsmala öarna Gesiret-Bulak, i n.,
och Gesiret-Roda, i s. Till den förra leder en
ståtlig och dyrbar järnbro, och öns norra hälft
upptages af det praktfulla Gesire-palatset,
som byggdes 1863—68 för kedivens räkning, men
1893 jämte en del af den stora parken inköptes
af ett aktiebolag och inreddes till hotell
(af den ursprungliga dyrbara utrustningen
återstår föga). På sydspetsen af ön Roda
finnes den 716 uppställda bekanta nilmätaren,
el-mikjas, efter hvilken en edsvuren schejk
angifver Nilens vattenstånd. På flodens vänstra
strand, midt emot Gamla K., ligger byn Gise
(se d. o.), efter hvilken de omkr. 9 km. i
v. aflägsna pyramidfälten ha sitt namn (se
Pyramid). Närmast n. om K. ligga flera vicekungliga
palats, omgifna af yppiga trädgårdar, och midt
igenom dessa löper den präktiga Schubra-allén,
som på fredagar och söndagar utgör den eleganta
världens promenadväg, snörrätt ut till det
5 km. aflägsna Schubra-slottet vid Nilen, med
en berömd trädgård i gammalfransk stil. — Till
K:s vidsträcktare omgifningar höra den lilla
förstenade skogen, gebel chaschab (”träberget”),
och den ännu längre österut befintliga
stora förstenade skogen vid Bir el-fachme
(”kolbrunnen”; jfr Fossila skogar), i östra delen
af Mokattam, Heliopolis i n. ö., pyramidfälten
vid Gise i v. samt s. därom ruinerna vid Memfis
och nekropolen vid Sakkara.
Historia. Enligt
traditionen skall Gamla K. redan under Kambyses’
tid 525 f. Kr. grundlagts af babylonierna,
hvilka gåfvo orten namnet Babylon. Sedermera
blef platsen ett ståndkvarter för en romersk
legion. Då dess ännu i ruiner behållna ”castrum”
eröfrades af kalifen Omars fältherre Amr
(638 e. Kr.), erhöll staden, enligt sagan med
anledning af en på anförarens tält rufvande
dufva, namnet Fostat (”tält”). Det nuv. K.,
som ansluter sig till detta Fostat i n.,
grundlades af kalifen Mu‘iss’ fältherre Djauhar
i 10:e årh. Namnet Masr (ursprungligen Misr),
de semitiska grannfolkens namn på Egypten, hade
redan förut gifvits åt Fostat; och då vid den nya
stadens grundande planeten Mars (arab. el-kahir,
”den segerrike”) genomlopp dess meridian, gaf
Mu‘iss åt K. namnet Masr el-kahira, hvarefter
Fostat kallades Masr el-atika (”gamla Masr”). 973
upphöjdes K. till residens, och därefter berodde
Egyptens öde af K:s. Saladin byggde citadellet
och stadsmuren, och under de följande sultanerna
förskönades staden oafbrutet, i synnerhet
under Muhammed-en-nasir (d. 1341). I politiskt
hänseende är stadens hela följande historia
en oafbruten serie af palatsrevolutioner,
plundringar och brott. Med stadens eröfring
af turkarna under Selim I (1517) gick dess
politiska betydelse till stor del
förlorad. Efter slaget vid pyramiderna (21
juli 1798) hölls K. besatt af fransmännen till
1801. I aug. 1805 höll Muhammed Ali som pascha
af Egypten sitt intåg på citadellet, och 1
mars 1811 undanröjde han genom försåtligt
öfverfall i K. de siste mamluk-cheferna.
H. A.*
Kairouan (Kerouan l. Kirvan), stad i Tunisien,
omkr. 50 km. v. om Susa, med hvilket det är
förenadt genom järnväg. Det ligger midt på en
stor, af saltträsk betäckt äng och är omgifvet
af en 10 m. hög, med runda torn krönt tegelmur,
med 5 portar. K. har en borg (kasba), mer än
80 moskéer och kloster, hvaribland Okbamoskén,
färdigbyggd 827 och prydd med 420 praktfulla
antika pelare, 7 förstäder och omkr. 25,000
inv. Tillverkning af mattor, sadelmakarvaror,
gula skinntofflor, kopparvaror och rosenolja. —
Staden grundlades af Okba ben Nafi 670 och var
därpå hufvudstad i hela muhammedanska Afrika och
säte för en kalif samt är, såväl på grund däraf
som därför, att många muhammedanska helgon där
ligga begrafna, en af de heligaste städerna i den
muhammedanska världen. Det anses nämligen som en
af paradisets fyra portar, och det var förbjudet
för både européer och judar att beträda staden,
ända till dess fransmännen besatte den 1881.
J. F. N.
Kaisakar. Se Kirgiser.
Kaisaniemi park. Se Helsingfors, sp. 359.
Kaisarije. 1. Stad i Mindre Asien, hufvudort i
sandjaket K. i vilajetet Angora, nära Kisil
Irmaks biflod Kara-su, vid norra foten af
det 3,960 m. höga Erdjijas dag (lat. Mons
Argæus). 72,000 inv., hvaraf 45,000 turkar och
resten hufvudsakligen armenier och greker. Säte
för en armenisk biskop. K. hette i forntiden
Mazaka, var en tid Kappadociens hufvudstad,
kallades sedan Eusebia och fick af kejsar
Tiberius namnet Cæsarea.. Ruiner af den
gamla staden ligga s. om K. — 2. Ruinstad vid
Palestinas kust mellan Haifa och Jafa, sedan 1884
bebodd af några hundra bosniaker. Se Cæsarea 1.
(J. F. N.)
Kaiser [ka’jṡer], ty., kejsare (se d. o.).
Kaiser [ka’jṡer], Frederik, holländsk
astronom, f. 10 juni 1808 i Amsterdam, d. 28 juli
1872, blef 1826 observator vid observatoriet i
Leiden, 1837 direktor där och några år därefter
tillika professor i astronomi. K. genomdref
uppförandet af ett nytt observatorium
(färdigt 1860). Han var en af de utmärktaste
observatörer. Särskildt högt skattade äro hans
dubbelstjärnmätningar och hans undersökningar
öfver planeten Mars. Han var en utmärkt
lärare och äfven skicklig populärvetenskaplig
skriftställare (De Sterrehemel, 1844—45,
utgick i flera uppl.). Hans rent vetenskapliga
arbeten äro till större delen publicerade i
”Annalen der Leidener sternwarte” (1868—75).
B—d.
Kaiser [ka’jṡer], Jan Willem, holländsk
kopparstickare, f. 1813 i Amsterdam,
d. 1900, väckte först uppseende med en
stor gravyr, Amiral de Ruyters död (efter
Pieneman). För öfrigt graverade han i en
kraftigt målerisk teknik Skyttegillet (efter
van der Helst), Borgmästaren Six, Nattvakten
och Syndikerna för klädesväfvarskrået
(efter Rembrandt), Profeten Esaias (efter
Rafael) m. m. K. var 1859—83 föreståndare för
kopparstickarskolan vid akademien i Amsterdam.
(G—g N.)
Kaiser [ka’jṡer], Johann Paul, tysk präst,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
