Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Järnväg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fonden utlämnade lån sålunda blifvit i enlighet med
för fonden meddelade föreskrifter guldna, beslöt
1894 års riksdag, att fondens behållning, vid
sistnämnda års ingång 155,433 kr. 73 öre, skulle
öfverföras till fonden för extra amortering af
statsskulden.
Hm.
Järnvägsinteckning. Se Inteckning, sp. 755.
Järnvägskoncession. Se Järnväg, sp. 433.
Järnvägskonferenser, Internationella,
regelbundet återkommande sammanträden
mellan representanter för olika länders
järnvägsförvaltningar för behandlande af
frågor och träffande af öfverenskommelser
om trafikspörsmål rörande person- eller
godssamtrafik. Sådana konferenser äro
följande. Europeiska tidtabellkonferensen,
som första gången sammanträdde i Dresden i
jan. 1887, har sedan två gånger årligen sammanträdt
i olika länder, 1887—91 i jan. och juni
och därefter i juni och dec., för fastställande
af tidtabeller för de den internationella
trafiken förmedlande tågen under kommande
vinter resp. sommar. Europeiska konferensen
för direkta personvagnar i de tåg, hvilkas
tidtabell fastställes å tidtabellkonferenserna
sammanträdde första gången i Eisenach 1889 och
har sedan dess årligen sammanträdt i mars och
aug. i olika länder. Fr. o. m. 1910 sammanslås
försöksvis augustikonferensen för direkta vagnar
med tidtabellkonferensen i juni. Till båda dessa
konferenser sänder Sverige representanter. Af
öfriga internationella järnvägskonferenser må
nämnas de minst hvart femte år återkommande
sammankomsterna af ombud — fackmän eller
diplomater — för de europeiska stater, som
anslutit sig till det internationella fördraget
ang. godsbefordring å järnväg af 14 okt. 1890
(se Järnvägssamtrafik) i och för väckande
af förslag om ändringar och förbättringar i
fördraget, som kunna anses nödiga, samt den
internationella transportkommitténs en à två
gånger om året sammanträdande konferenser med
representanter för de flesta af de järnvägar,
som deltaga i internationella fördraget,
hvilka ha till uppgift att utarbeta enhetliga
bestämmelser till samma fördrag samt att
enhetligt reglera andra angelägenheter,
som röra den internationella trafiken. Till
nyssnämnda tvenne konferenser sänder Sverige
deltagare. Andra järnvägskonferenser af
äfvenledes internationell natur, men med trängre
omfattning äro sammankomster af representanter
för olika i Europa talrikt förefintliga
samtrafiksföreningar mellan järnvägar. Sverige
deltager därjämte i konferenser för samtrafik
med Danmark, Tyskland, Österrike-Ungern,
Nederländerna, Belgien och Frankrike.
A. d’A. D. Dn.
Järnvägskongress. Under den officiella
benämningen Le congrès international des chemins
de fer finnes en permanent institution, som
har till ändamål att befrämja den framgångsrika
utvecklingen af järnvägsväsendet i såväl tekniskt
som administrativt och ekonomiskt afseende. Den
utgör en förening af alla de statens järnvägar
eller enskilda järnvägar i alla världsdelar, som
ha allmän trafik till ändamål och som anmält sig
till inträde i föreningen och enligt statuterna
äro berättigade till medlemskap. Föreningen
representeras, äfven mellan kongresserna, af
en commission permanente, vald af kongressen,
med säte i Bruxelles, hvarför ock franska är
föreningens hufvudspråk, som jämte det lands
språk, där kongressen hålles, användes vid
kongressens sammanträden, liksom ock föreningens tidskrift
”Le bulletin du congrès international
des chemins de fer” i sin hufvudupplaga
tryckes på franska. Bland de villkor, som
äro angifna för medlemskap, gäller, att
för en vanlig lokomotivbana minimilängden
skall utgöra 50 km. och, om drifkraften är
af annat speciellt mekaniskt slag, 25 km. ”La
commission permanente” har i uppdrag att ordna
föreningens alla ekonomiska, tekniska och
editionella angelägenheter mellan kongresserna
samt förbereda och ordna dessa senare, som ega
rum hvart femte år och hittills ha hållits en
gång i hvardera af städerna Bruxelles, London,
Milano och Petersburg, två gånger i Paris —
senast under världsutställningen år 1900 —
i Washington 1905 och 1910 skall hållas i
Bern. Förslag kunna ingifvas och motioner vid
kongress väckas om frågor, som önskas behandlade
vid nästa kongress. ”La commission” besluter
härom, och de upptagna frågorna beredas på det
sätt, att frågeformulär rörande dem utsändas
till alla järnvägsförvaltningar, och de inkomna
svaren sammanfattas af utsedda ”rapportörer” inom
olika grenar af järnvägsväsendet till rapporter,
som utmynna i ett generellt totalomdöme i den
uppställda frågan. Dessa rapporter tryckas i
”Le bulletin” och utgöra vid kongressens
sammanträden de inledande föredragen —
oftast framförda af vederbörande rapportör
själf —, som föregå diskussionen i frågan. I
kongresserna ha rätt att deltaga medlemmarna af
”La commission” och dess tjänstemän samt de af
de olika staterna och järnvägsförvaltningarna
utsedde delegeradena. Staterna bestämma själfva
genom sina regeringar, hur många delegerade de
vilja sända. Förvaltningarna utse sitt antal
delegerade efter en skala, som är beroende
af vederbörande järnvägs längd intill en
viss gräns med högst 8 delegerade från en
järnväg. Kongressen uppdelas på fem sektioner:
1. Bana och byggnader, 2. Rullande materiel,
3. Trafikens handhafvande, 4. Administration,
5. Bibanor. Delegerad kan anmäla sig till en
eller flera sektioner. Efter slutad diskussion
i en fråga affattas en af sektionen godkänd
”conclusion”, som underställes kongressen
i plenum och i den då godkända formen blir
kongressens beslut i den frågan. Föreningens
ekonomi uppehålles genom årsafgifter,
subventioner och gåfvor. Staterna bestämma
genom regeringarna själfva sina bidrag. De som
medlemmar ingående förvaltningarna erlägga dels
en fix afgift på 100 frcs, dels en växlande
sådan i förhållande till vederbörande bannäts
längd, dock icke öfverstigande 25 centimes per km.
H. L.
Järnvägskurser. Se Järnvägsskolor.
Järnvägslänsman, en af K. M:ts
befallningshafvande på anmälan om behof af
ökad polisbevakning i anledning af utförande
af ett järnvägsbyggnadsföretag till polisman
förordnad person. Ersättning till den
förordnade utgår af byggnadsföretagets medel.
Hj. Ws.
Järnvägsmannaförbundet, Svenska. Se Järnvägstjänstemannaföreningar.
Järnvägsmannasällskapet, en 1869 vid en
sammankomst i Jönköping af en del svenska
järnvägstjänstemän besluten och 1870 vid ett nytt
möte i Jönköping konstituerad ständig förening af
järnvägsmän. Intresset för sällskapet ådagalades
bl. a. genom årligen återkommande möten på
olika orter i landet och spred sig äfven till
grannländerna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
