Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jämtlands bibliotek ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
utan diftonger. Om folkmålen i J. se Svenska
landsmålen I, II och XIII samt Noreen, "Vårt
språk", I (1903). Litt.: J. O. Hagström,
"Beskrifning öfver Jemtland" (1751),
A. Hülphers, "Samlingar till en beskrifning
öfver Norrland. 2. Jemtland" (1775), P. Rissler,
"Anteckningar om Jemtlands län" (1866), E. Bull,
"Bidrag til J:s historie fra Kristian III til
Kristian IV" (i "Hist. afhandl. tilegnet
professor dr J. E. Sars", 1905). Se
vidare den i art. Härjedalen,
sp. 144–145 anförda litteraturen.
Lll.
Jämtlands bibliotek. Se Frösön. Biblioteket
skall, med regeringens tillstånd, flyttas till
Östersund.
Jämtlandsboskapen. Se Fjällboskapen.
Jämtlands fältjägarkår (N:o 23) och Jämtlands
hästjägarkår (N:o 8) voro roterade och förlagda
i Jämtland. Detta landskap hade redan 1645
förbundit sig att hålla 300 ständiga knektar,
men indelades 1689 till ett slags rusthåll
med 1,048 nummer, hvilka skulle utgöra
"Jämtlands dragonregemente". Detta blef
dock aldrig beridet. Regementet blef 1820
äfven till namnet infanteri, då det började
kallas Jämtlands fältjägarregemente. Det
förändrades samtidigt till rotehåll, ehuru
rotehållarna fortfarande fingo åtnjuta de
förut anslagna hemmansräntorna. Styrkan
nedsattes 1827 till 800 man. – Sedan gammalt
hade en hästjägarskvadron om 100 man
varit indelad i landskapet, och för att
erhålla ytterligare en sådan anslogos 1830
200 nummer af fältjägarregementet till detta
ändamål. Ny rotereglering verkställdes 1851,
hvarvid landskapet indelades i 925 rotar, af
hvilka 525 lämnades till den s. k. Jämtlands
fältjägarkår och 200 dubbelrotar till Jämtlands
hästjägarkår. Af dessa sistnämnda rotar höllo
halfva antalet karl och andra hälften häst. Till
roteringens understöd anvisades vid samma
tillfälle i ett för allt 11,850 rdr. Därjämte
utgingo i st. f. till det förra rusthållet
anvisade augmentsräntor i Medelpad årligen
4,540 kronor. Af dessa och andra medel bildades
Jämtlands roteringskassa, från hvilken hvarje
rote, som höll fältjägare, och hvarje dubbelrote
årligen bekommo 20 kr. samt den sistnämnda vid
remontering 250 kr. Fältjägarkårens verkliga
styrka utgjorde slutligen 22 officerare, 18
underofficerare och 529 man samt hästjägarkårens
9 officerare, 8 underofficerare, 192 man och 194
hästar. Båda kårernas mötesplats var Frösö läger
nära Östersund. Den förra kåren har utvecklats
till Jämtlands fältjägarregemente (se d. o.),
den senare till Norrlands dragonregemente (se
d. o.).
C. O. N.
Jämtlands fältjägarregemente (N:r 23) är
en utveckling af Jämtlands fältjägarkår
(se d. o.), hvilken gjordes 1892, då dennas
nummerstyrka genom tillägg af volontärer
uppbragtes till 700 man (500 indelta, 200
volontärer eller värfvade). Genom 1901 års
härordning blef regementet likställdt med
öfriga infanteriregementen. Det erhåller sitt
värnpliktiga manskap från Jämtlands län och från
nordligaste delen af Gäfleborgs län. Det kommer
att förläggas till Östersund.
C. O. N.
Jämtlandshäst. Se Hästafvel, sp. 169.
Jämtlands hästjägarkår. Se Jämtlands fältjägarkår.
Jämtlands län omfattar landskapen Jämtland och
Härjedalen samt en liten del af det egentliga
Hälsingland (se dessa ord) och är beläget mellan
61° 34’ och 65° 7’ n. br. samt 1° 1’ och 6° 3’
v. lgd från Stockholms observatorium och gränsar
i v. till Norge, i s. till Kopparbergs län, i
ö. till Gäfleborgs och Västernorrlands län och
i n. ö. till Västerbottens län. Länets största
längd, i n.–s., är 390 km. och största bredd,
i ö.–v., inemot 250 km. Ytinnehållet är 50,972
kvkm., i hvilken summa ingå 297 kvkm., som ännu
ej kunnat fördelas på de särskilda socknarna och
ej heller på land och vatten; arealen af land
upptages därför t. v. till 47,512 kvkm. och af
vatten till 3,460. Folkmängden vid 1909 års slut
utgjorde 117,021 personer (59,749 mankön och
57,272 kvinnkön), hvaraf 108,812 å landsbygden
och 8,209 i länets stad. Folkmängdstätheten var
sålunda blott 2 à 3 personer på 1 kvkm. land. I
förhållande till rikets folkmängd hade länet 2,14
proc. däraf och var näst det sista i ordningen
af länen beträffande såväl folkmängden som
folkmängdstätheten. Folkökningen i länet har
varit ganska betydande, och folkstocken har på de
sista femtio åren nära fördubblats och under de
senaste tjugufem åren ökats med fullt 29 proc.,
och folkmängden särskildt i staden har under
dessa tidsperioder blifvit resp. fyrdubblad och
fördubblad. I folkmängden ingår till ringa del
en lappbefolkning, som vid 1909 års slut räknades
till 860 personer. (Om åtgärder för lappväsendet
i J. se Jämtländska lappväsendets fond och
Jämtländska renbetesfjällens skogsfond.)
I afseende på proportionen mellan könen började
detta län 1863 uppvisa flera mankön än kvinnkön
– hvilket förhållande sedan inträdt äfven i de
andra nordligaste länen –, och detta har därefter
fortgått, så att ofvan anförda tal uppvisa mot
1,000 mankön blott 959 kvinnkön, medan detta
tal för riket lägst varit 1,045. – I judiciellt
hänseende är länets landsbygd delad i 4 domsagor
under Svea hofrätt, nämligen Jämtlands östra,
norra och västra domsagor samt Härjedalens
domsaga. Fögderierna äro ock 4, nämligen J:s
östra, J:s norra, J:s västra och J:s södra
fögderi, af hvilka de tre första sammanfalla
med de liknämnda domsagorna och det fjärde med
Härjedalens domsaga; de omfatta resp. 6, 6, 7 och
7 länsmansdistrikt. Länets enda stad, Östersund,
har sin rådstufvurätt. Landskommunerna äro 59,
inom hvilka finnas 6 municipalsamhällen. – I
ecklesiastikt hänseende ingå länets församlingar
i Härnösands stift, där de bilda 4 kontrakt,
och äro 1 stads- och 60 landsförsamlingar,
af hvilka 1 har en liten del inom Kopparbergs
län. – Länet ingår i Norra bergmästar-, Norra
post- och telegraftrafikdistrikten, i Nedre
norra väg- och vattenbyggnadsdistriktet
samt i dels Mellersta Norrlands,
dels Gäfle-Dala skogsdistrikt och utgör
justeringsdistriktet n:r 48. Vidare omfattar
länet 7 provinsialläkardistrikt, hvarjämte
finnas 6 extra-provinsialläkardistrikt. I
staden ligger länslasarettet. Inom länet,
i synnerhet i fjälldalarna, har upprättats en
mängd talrikt besökta enskilda kurorter, äfven
för lungsotspatienter. Två länsveterinärer äro i
länet anställda. I juni 1910 trädde en tillfällig
remontdepå på Kungsgården i verksamhet. –
En landtmannaskola finnes på Frösön och en
folkhögskola i Birka (adress Täng), Ås socken. –
I riksdagens Första kammare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
