Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 13. Johan - Kikare / 363-364 (1910) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jägerhornska regementet ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sina väldiga isbräer på många ställen imponerande
utsikter.
O. A. Ö.

Jägmästare är en tjänsteman vid skogsstaten,
som, under öfverjägmästares kontroll, förvaltar de
inom det honom tilldelade område (revir) befintliga
kronoparker och kronan tillhöriga flygsandsfält
äfvensom under skogsstatens förvaltning ställda
häradsallmänningar och boställsskogar. Se vidare under
Skogsstaten.
A. Th. S.*


Jägmästaryxa, sådan stämpelyxa, som af statens
jägmästare användes vid utstämpling af till
försäljning afsedda träd å kronans marker.
Yxan är försedd med en hammare med
kronomärke, bestående af en kungl. krona
och årtalets (stämplingsårets) sista eller två
sista siffror (se fig.). Dylikt kronomärke
åsättes träden såväl vid roten som å stammen vid
manshöjd.
G. Sch.

Jähns. 1. Friedrich Wilhelm J., tysk
musiker, f. 1809 i Berlin, d. där 1888, ledde
därstädes 1845—70 en egen sångförening och blef 1849
k. musikdirektör, 1870 professor samt 1881 lärare
vid Scharwenkas konservatorium. J. gjorde sig i
synnerhet förtjänt om Webers minne, i det han
samlade en mängd weberska verk, bref m. m. samt på
grundvalen däraf utarbetade en tematisk katalog,
K. M. v. Weber in seinen werken (1871), och en
biografisk skiss, K. M. v. Weber (1873). — 2.
Max J., den föregåendes son, tysk skriftställare,
f. 1837, d. 1900, var 1857—64 officer vid ett
preussiskt infanteriregemente, inträdde åter i tjänst
under kriget 1866, anställdes vid generalstabens
”nebenetat”, deltog i kriget 1870—71, var sedan
1872 lärare vid krigsakademien i Berlin och tog
1886 afsked som öfverstelöjtnant. S. å. blef han
hedersdoktor vid universitetet i Heidelberg. Bland
den stora mängden af hans arbeten, poetiska,
kultur- och framför allt krigshistoriska, må nämnas
Das französiche heer von der grossen revolution bis zur
gegenwart (1873), Schlacht bei Königgrätz (1876),
Handbuch einer geschichte des kriegswesens von der
urzeit bis zur renaissance (1880), Heeresverfassungen
und völkerleben (1885), Feldmarschall Moltke (2 dlr,
1894) samt Geschichte der kriegswissenschaften (3
dlr, 1889—91), hans förnämsta arbete.
C. O. N.

Jäla, socken i Skaraborgs län, Vilske härad.
2,843 har. 561 inv. (1909). Annex till Grolanda,
Skara stift, Falköpings kontrakt.

Jællinge [jä′l-], by i Jylland, Vejle amt, Törrilds
härad, omkr. 11 km. v. om Vejle. Sedan 1841 finnes
där ett skollärarseminarium. J. var fordom kungsgård,
och ett syssel hade sitt namn efter densamma.
Till stället och trakten knyta sig flera historiska
minnen — bl. a. om ett slag 1131 mellan konung Nils
och Erik Emune —, och betydande minnesmärken
från 900-talet, dels högar, dels runstenar, finnas där.
De båda s. k. ”Kongehöjene” (”Kungshögarna”),
af hvilka den ena ligger n., den andra s. om J.
kyrka, äro omkr. 6 m. höga och mer än 94 m. i
omkrets. I den norra, som är något större än den
södra, fann man 1820 en rymlig, af ekplank
uppförd grafkammare med en förmultnad manslång
träkista. Kammaren visade spår af att ha varit förut
öppnad, men några fornsaker hittades emellertid. I
den södra högen, som 1861 omsorgsfullt undersöktes
i konung Fredrik VII:s närvaro, påträffades ingen
graf, som därför möjligen finnes i marken under
högen. — Jællingestenarna äro två på J.
kyrkogård uppresta runstenar, af hvilka den mindre,
efter hvad man har sig bekant, förut stått på toppen
af den södra högen. Den mindre stenen är aflångt
fyrkantig, omkr. 1,2 m. hög och har följande
inskrift: :KurmR : kunukR: : karþi : kubl : þusi :
: aft : þurui : kunu : sina : tanmarkaR : but: (”Gorm
konung gjorde kummel dessa efter Tyra, hustru sin,
Danmarks bot”), hvaraf således framgår, att Gorm
öfverlefde Tyra och att denna redan af sin samtid
fick det vackra tillnamn, som man eljest känner
endast af långt senare uppteckningar. Den andra,
större, stenen, nära 2,5 m. hög, till formen en
oregelbunden tresidig pyramid, är på två sidor prydd med
en Kristusbild (se fig.) och bilden af en lejongrip,
hvilka båda bilder omslingras af grenar, som synas
öfvergå till ormar. På den tredje sidan och under
bilderna står följande inskrift (enl. L. Wimmers
läsning): : Haraltr : kunukR : baþ : kaurua kubl :
þausi : aft : kurm faþur sin auk aft : þourui :
muþur : sina : sa haraltr : ias : sOR. uan. tanmaurk
ala . auk . nuruiak . auk. tani karþi kristno
(”Harald konung bad göra kummel dessa efter Gorm,
fader sin, och efter Tyra, moder sin; den Harald,
som åt sig vann hela Danmark och Norge och lät
kristna danskarna”). Denna sten är det äldsta
kristendomsminnet i norden. Se L. Wimmer, ”De
danske runemindesmærker”, I (1895).
C. R. (B—e.)

Den större Jællingestenens sida med Kristusbilden på.

Jællingestenarna. Se Jællinge.

Jäluntofta, socken i Jönköpings län, Västbo
härad. 5,069 har. 400 inv. (1909). Annex till
Södra Unnaryd, Växjö stift, Västbo kontrakt,

Jämbördig (ty. ebenbürtig), jur. och statsr., den
egenskapen hos ett äktenskap, att makarna äro med
hänsyn till stånd eller samhällsklass likställda.
Motsatsen (missgifte, ty. missheirat, unebenbürtige
ehe, mlat. disparagium), har ansetts föreligga vid

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>