Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jordtermometer ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
aug., på 12 fot äro dessa epoker i midten af
april och okt. och på 20 fot midt i sommaren,
i juli, och på vintern. Liknande undersökningar
utfördes i Uppsala 1837—46 af Rudberg och
A. J. Ångström (A. J. Ångström, ”Mémoire sur
la température de la terre à différentes
profondeurs, à Upsala”, 1851), af A. Quetelet
i Bruxelles från 1835, af Forbes i Edinburgh
1835—42, af Caldelott i Trevandrum 1842—45 samt
i senare tid af många meteorologer, bland andra
af Homén i Helsingfors. I flera trakter, där
medeltemperaturen är under 0°, är jorden under
ett visst djup beständigt frusen. I en stor del
af Sibirien upptinar marken, trots den betydliga
sommarvärmen, endast några fot och är därunder
frusen, så långt (90 m.) man kunnat nedtränga. —
De inrättningar, som användas för bestämmande
af jordtemperaturen, kunna vara af flera slag,
såsom termometrar (jordtermometrar), försedda
med långa rör, så att de kunna, åtminstone till
några fots djup, afläsas utan att tagas upp
från sin plats, eller vanliga termometrar, som
hastigt upplyftas och afläsas. En särdeles enkel
anordning är den af Lamont använda, bestående
af en trätrumma nedsatt vertikalt i jorden och
i bottnen sluten af en kopparskifva. I rännan
sitta öfver hvarandra träklossar, upptill
försedda med hvar sin krok till klossens
uppdragning. På dennas ena sida finnes en
urholkning för temometern; midt emot det ställe,
där termometerkulan sitter, är en öppning i
trummans vägg, täckt med en kopparskifva för
jordtemperaturens meddelande. Klossarna uppdragas
hastigt hvar för sig, och termometern afläses
så fort som möjligt. H. E. Hamberg använder ett
särskildt i jorden nedgräfdt trärör för hvarje
termometer. I trärörets botten är en skål af
järn, i hvilken kvicksilfver hålles för att öka
värmeledningen från jorden. Termometern, som
är gjord trög genom ett värmeisolerande hölje,
nedsänkes i röret, så att dess kula omges
af kvicksilfret. Vid afläsningar upphissas
den medelst ett snöre. Jfr V. T. Hornen,
”Om jordtemperaturbestämningar” (1898).
L. A. F. (N. E—m.)
Jordtermometer l. Geotermometer, fys., en
för uppmätning af jordtemperaturen särskildt
inrättad termometer. Särdeles enkel är den af
Lamont konstruerade. Se Jordtemperatur.
Jordtistel, bot. Se Tistel.
Jordtorpare, jur., arrendator af en jordlägenhet,
för hvilken till hufvudgårdens innehafvare
erlägges lega helt eller delvis bestående i
dagsverken. Se vidare Torp.
Jordtrattar, geol. Se Doliner.
Jordugglan, zool. Se Ugglesläktet.
Jordvall, jur., en af jord uppkastad vall,
hvilken tjänar till inhägnad af egor, utgör en
klass af de laga hägnader, hvilka finnas angifna
i k. förordn. 31 jan. 1815. Enligt denna skall
jordvall, för att kunna som laga hägnad anses,
ega en höjd af 2 3/4 alnar (1,63 m.), som
räknas antingen från jordytan eller, om dike
finnes vid vallens kant med en bredd upptill af
minst 3 alnar (1,78 m.), från dikets botten. I
höjden får inräknas gärdsgård, som ställes
på jordvallen, eller häck af taggiga växter,
hvilken därpå planteras. Äfven de i Malmöhus
län brukliga stängslen af tång uppå jordvall
med diken få inbegripas under denna klass af
hägnader och med samma höjd anses som laggilla.
A. Th. S.*
Jordvals (ty. erdwalze), befästningsk.,
kallas stundom den vid utförandet af vissa
löpgrafvar i fästningskriget använda arbetsmetod,
hvarvid den jord, som till arbetsmanskapets
skydd upplägges framför löpgrafvens tät,
oupphörligt, i den mån löpgrafven skrider framåt,
omkastas och därigenom kommer i ett slags
roterande rörelse, som föranledt benämningen.
O. A. B.*
Jordvargen, zool. Se Sibethyenan.
Jordvax. Se Ozokerit.
Jordverk, befästningsk., allmän
benämning på befästningar utan
beklädnadsmurar och starkare hålbyggnader.
L. W:son M.
Jordvärdestegringsskatt. Se Oförtjänt värdestegring.
Jordvätska, landtbr. Se Markvätska.
Jordärtskocka, bot. Se Helianthus.
Jordätare. Se Geofagi.
Joris [jå-], holländsk namnform för Georg.
Jorister. Se Joriszianer.
Joriszianer l. Jorister, religiös sekt. Se David
Jorisz.
Jórk. Se Jorvik.
Jormungand, nord. myt., d. v. s. det
stora odjuret, ett namn för Midgårdsormen (se d. o.).
Th. W.*
Jormunrek, fornnordisk sagokonung. Se
Ermanarik och Hamder.
Jornáda [chår-; sp., eg. något, som räcker
en dag, dagsresa], akt i det äldre spanska
nationaldramat. Ordets sistnämnda betydelse
tillskrifves B. Torres Naharro, som användt
detta uttryck i sin lyrisk-dramatiska samling
”Propaladia” (1517).
Ad. H—n.
Jornandes, oriktig form för Jordanes
(se d. o.).
Jorois (fi. Jorvinen), socken vid Saimavattnen,
i Jokkas härad och Leppävirta domsaga,
S:t Michels län, Finland. Landareal
686 kvkm. Befolkningen, finsk, 8,122
pers. (1908). J. är ett imperiellt
pastorat af 2:a kl., Nyslotts stift,
Jokkas prosteri. I socknen ligga Järvikylä
gods och kreatursskötarskola.
O. I. (A. G. F.)
Jorsala, de gamle nordbornas namn
på Jerusalem, är genitivform af det
plurala ordet Jorsalir, hvilket är en
fornnordisk ombildning af Jerusalem.
Th. W.*
Jorsalafare, d. v. s. Jerusalems-farare,
är ett tillnamn i fornskrifterna till flera
personer (t. ex. Sigurd J., Björn J.), hvilka
besökt det Heliga landet.
Th. W.*
Joruba (Yoruba, på haúsaspråket Jarriba) var
ända till 1830-talet ett mäktigt konungarike
i västra Sudan (Takrur), som mellan staterna
Dahomey i s. v. och Benin i s. ö. sträckte sig
i s. ända ned till Guineabukten och i n. och
n. ö. begränsades af Niger. Sedan föllo de
nordligare delarna, provinsen Borgu, under det
stora fulberiket Gandos välde, och det öfriga
J. splittrades i flera mindre stater. Numera
utgör området en del af den brittiska kolonien
Södra Nigeria, prov. Lagos, omkr. 48,000 kvkm.,
omkr. 3 mill. inv. Landet är ett vackert
parklandskap, i n. och n. v. genomdraget af
1,000 m. höga höjder, på hvilka floderna Ogun,
Oshun m. fl. upprinna. Hufvudnäring är jordbruk
(majs och jams i första rummet, vidare hirs,
maniok, batater, ärter och jordnötter); äfven
vissa yrken stå högt. I landet finnes järnväg. De
viktigaste städerna äro Ibadan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
