Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jordan ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
med därtill hörande undervisningsanstalter samt
jakt och fiske; den kronans fasta egendom, som
ej med stadgad åborätt innehas eller är till
visst statsändamål anslagen och till följd däraf
antingen till omedelbart begagnande upplåten
eller ställd under särskild ämbetsmyndighets
vård; statens och andra allmänna skogar äfvensom
kronans öfverloppsmarker; veterinärväsendet
och husdjurssjukdomar; statens stuteriväsen
och hästafvelns förbättrande; landtmäteriet
och afvittringsverket samt hemmansklyfning,
egostyckning och jordafsöndring;
rikets allmänna kartverk och den geologiska
undersökningen; skjutsväsendet och gästgifverier;
väg-, färje-och brohållningsskyldighet samt
allmän flottning; understöd, lånebidrag och
anslag från undsättningsfonden, odlingslånefonden
och frostminskningsfonden; äfvensom tills vidare
ärenden rörande allmän fattigvård. Departementets
chef bär officiellt titeln ”statsrådet och chefen
för k. jordbruksdepartementet”, men benämnes
i dagligt tal vanligen jordbruksministern. För
ärendenas beredning och beslutens expedierande
har departementschefen till sitt förfogande
en afdelning af K. M:ts kansli, f. n. (1910)
bestående af l expeditionschef, 2 kansliråd och
byråchefer, 3 kanslisekreterare, l registrator
och ett antal amanuenser (e. o. tjänstemän).
Under jordbruksdepartementet lyda: Rikets
generallandtmäterikontor, Landtmäteristyrelsen
med landtmäteristaten; Stuteriöfverstyrelsen
med stuterikommissionen och stuteristaten;
Sveriges geologiska undersökning; Domänstyrelsen
med skogsstaten, skogsläroverken och
domänintendenter: Landtbruksstyrelsen med
statens landtbruksingenjörer, instruktörer,
fiskeriadministrationen och Centralanstalten
för försöksväsendet på jordbruksområdet
äfvensom landtbrukets undervisningsanstalter;
Hydrografiska byrån; veterinärläroverken;
kommissionen för de allmänna kartarbetena; Rikets
allmänna kartverk; hushållningssällskapen; de
kemiska stationerna och frökontrollanstalterna;
länsveterinärer; Landtbruksakademien. —
Anslagen till Jordbruksdepartementet
(”nionde hufvudtiteln”) upptagas i 1910 års
statsverksproposition till 12,212,700 kr. för
år 1911, hvaraf 3,368,543 kr. extra anslag.
Jordbruksdepartementet upprättades enligt
1900 års riksdags beslut och ofvannämnda
k. stadga 31 mars s. å. De ärenden, som
nu handläggas af jordbruksdepartementet,
voro förut fördelade på flera af de andra
departementen. Departementet har utgifvit
”Meddelanden” (20 häften till och med 1909).
S. B—h.
Jordbruksdomäner, Kronans, förv.,
de statens jordegendomar, som äro
utarrenderade. Några äro upplåtna till
landtbruksinstitut m. m. En förteckning på
desamma återfinnes i 1909 års riksdagstryck. Se
Domän, Domänstyrelsen och Kungsgård.
Kbg.
Jordbruksexpeditionen i Finlands senat
inrättades 1860 och har till chef en af
Ekonomidepartementets senatorer. Under
den höra frågor rörande jordbruket
och dess binäringar, fisket, jakten,
undervisningsanstalterna för landtbruket,
veterinärväsendet, torrläggning af marker,
landtmäteriet jämte skiftes- och karteverket
äfvensom mått-, mål- och viktsystemet.
T. C.
Jordbruksfastighet, sådan fastighet (se Egendom),
hvarpå bedrifves jordbruksnäring, i motsats
till s. k. annan fastighet, som användes till
uthyrning, fabriksrörelse etc. Om skillnaden
dem emellan i kameralt afseende se Fastighet.
Jordbrukskommission, en för hvarje län, enligt
1909 års riksdags beslut, af K. M:t utsedd
kommission, bestående af ordf. och två ledamöter,
valda för tre år, med uppgift att öfvervaka, att
ej jordbruksfastighet, tillhörande bolag eller
ekonomisk förening i de delar af Norrland och
Dalarna, som underkastats särskild lagstiftning i
och för jordbrukets vidmakthållande, må vanvårdas
så, att jordbrukets bibehållande afventyras.
H. J. Dft.
Jordbrukskonsulent. Se Hushållningssällskap.
Jordbrukskredit, den kredit, som lämnas egare
eller brukare af jord i denna hans egenskap,
kan vara antingen fast eller rörlig, allteftersom
den afses att gälla för längre eller kortare tid,
vidare antingen realkredit eller personalkredit
(se Kredit). Den fasta realkrediten af nu
ifrågavarande art har gamla anor i Sverige,
ända från senare delen af 1600-talet, om än
densamma först under 1800-talet kommit att
taga en sådan omfattning, att det numera finnes
knappast någon jordbruksfastighet af betydenhet,
som ej utgör pant för lämnad kredit. Till
detta förhållande har ej minst bidragit
uppkomsten af s. k. hypoteksföreningar (se
Hypoteksförening) i landets olika delar,
den första bildad 1836. I senare tid ha äfven
de allmänna bankerna och sparbankerna i ej ringa
utsträckning faktiskt omhuldat äfven denna form
af kreditgifning; dessa kreditinstitut egna
sig jämväl åt tillgodoseende af jordbrukarnas
öfriga befogade, mera rörliga kreditbehof. Om
alltså jordbruksfastigheterna kommit att i hög
grad utgöra underlag för jordbrukskrediten, har
däremot den lösa egendomen endast undantagsvis
och i ringa omfattning kunnat tjäna ett
sådant ändamål, hvartill särskildt torde ha
bidragit ovissheten rörande den säkerhet de
s. k. lösöreköpen inneburit. Än mindre kan
detta väntas för framtiden blifva fallet, hvad
brukare af jord angår, sedan genom 1907 års
nyttjanderättslagstiftning en tyst förmånsrätt
i brukares lösören medgifvits jordegaren. Då
stora grupper af den jordbrukande befolkningen
i Sverige för tillgodoseende af sina kreditbehof
hufvudsakligen varit hänvisade till anlitande af
personalkrediten och denna kredit i vårt land,
där föreningsväsendet i förevarande hänseende
ej vunnit nämnvärd utbredning och ej heller
erhållit behöfligt stöd i lagstiftningen, tagit
former, som för kredittagarna, särskildt de
mindre jordbrukarna, ofta nog visat sig medföra
stora olägenheter och risker, ha särskildt i
senare tid röster höjts för åvägabringande af
fördelaktigare förhållanden härvidlag. Så har
t. ex. Landtbruksstyrelsen (1908) föreslagit
bildande af jordbrukskreditföreningar,
hufvudsakligen efter tyska och finska mönster,
med ändamål att utlämna lån till sina medlemmar
för att bereda dessa tillgång på kapital för
jordbruksdriften och i öfrigt till förbättrande
af medlemmarnas landtbruk, samt hemställt om
anslag af statsmedel för sådana syften. Ännu
(1910) har emellertid detta förslag ej ledt till
resultat.
G. A—x—n.
Jordbrukslära, läran om åker- och ängsbrukets
teknik, omfattar läran om jordarter, jordens
odling, jordförbättring och gödsling,
jordens torrläggning och bevattning samt
växtodling. Jämte lärorna om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
