Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Internationella byråer - Internationella byråer 4. Internationella unionens för offentliggörande af tulltariffer - Internationella byråer 5. Internationella hälsovårdsbyrån - Internationella byråer 6. Internationella byrån för fattigvård och välgörenhet - Internationella domstolar l. Internationella domstolarna i Egypten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
777
Internationella domstolar
778
görande af tulltariffer byrå (Union
Internationale pour la publication des tarifs
doua-niers), upprättad i Bruxelles på g-rund
af stats-fördrag 5 juli 1890 och i verksamhet
sedan 2 april 1891; byrån utgifver "Bulletin
international des douanes", som på grund af
officiella meddelanden l nov. 1908 på fem
språk offentliggjort inalles 407 tariffer
(hvaraf 236 nya editioner) och 1,587 supplement
(förändringar i tarifferna), tillhörande de i
fördraget deltagande staterna. Jfr Poinsard,
"Les unions et ententes internationales" (2:a
uppl. 1901).
5) Internationella hälsovårdsbyrån, bildad
på initiativ af 1903 års internationella
hälsovårdskonferens i Paris, trädde i verksamhet
1908 samt har sitt säte i Paris och till
hufvudsaklig uppgift att införskaffa upplysningar
rörande allt, som kan vara af allmänt intresse
för den offentliga hälsovården. Därvid har
den att särskildt fästa sin uppmärksamhet vid de
smittsamma sjukdomarnas uppträdande, framför allt
vid koleran, pesten och gula febern, äfvensom
att öfvervaka de åtgärder, som vidtagas för dessa
sjukdomars bekämpande. Alla inkomna meddelanden
i dessa afseenden bringas till de i byrån
deltagande (f. n. 18, bland dem Sverige sedan
23 juli 1909) staternas kännedom dels genom en
tidskrift, som utkommer minst en gång i månaden,
dels genom särskilda rapporter, som byrån
utsänder antingen själfmant eller på begäran.
Därjämte lämnar byrån periodvis en öfversikt
öfver resultatet af sina arbeten i officiella
bulletiner, som delgifvas de deltagande makterna.
Regeringarna ha förbundit sig att meddela byrån
de åtgärder, som de vidtaga för tillämpande af
de internationella hälsovårdskonventionerna
(se Internationella hälsovårdskonferenser).
Å andra sidan skall byrån föreslå de jämkningar
i tillämpningen af dessa konventioners
föreskrifter, som kunna synas lämpliga. För
ändamålet korresponderar byrån direkt med de
centrala hälsovårdsmyndigheterna i de olika
staterna. Verksamheten ledes af en direktör
med biträde af en sekreterare och erforderligt
kansli. Kontrollen öfver verksamheten är
anförtrodd åt en internationell kommitté af
sakkunniga, en från hvar och en af de i byrån
deltagande staterna, som sammanträder minst en
gång om året i Paris. Kostnaderna för byrån,
hvilka beräknats till 150,000 frcs årligen,
bestridas gemensamt af de deltagande regeringarna
enligt särskild plan. Byrån, som uppenbarligen
får till sitt förfogande ett upplysningsmaterial,
väsentligt öfver-lägset hvad ett enskildt land
kan förskaffa sig, är härigenom i tillfälle att
ge anvisningar och värdefulla råd åt de olika
staternas hälsovårdsmyndigheter. Från byrån
kunna också de anslutna staterna hastigare och
säkrare än eljest skulle vara fallet, erhålla
underrättelser om utbrutna eller hotande
epidemier.
6) Internationella byrån för fattigvård och
välgörenhet (Bureau international d’assistance
pnblique et privée). På internationella
kongressen för fattigvård och välgörenhet
i Paris 1900 framhölls bl. a. vikten af
en permanent verksamhet för fattigvård och
välgörenhet med syfte att närma och förena
alla dem, som djupare känna sina sociala
förpliktelser och inse, att de geografiska
gränserna icke lägga hinder i vägen för gemensamt
studium och samfällda undersökningar om de
åtgärder och medel, som äro tjänliga att
afhjälpa och lindra mänsklighetens gemensamma
elände och
lidande, alla dem, som vilja i gemensam
sträfvan förena såväl de offentliga som de
enskilda krafterna. Man bildade en permanent
internationell byrå med uppgift, dels att
träda i samarbete med i olika länder befintliga
nationalföreningar för samma ändamål; dels att
i de länder, där sådana ej finnas, arbeta för
bildandet af dylika; dels att förbereda kommande
kongressers verksamhet, så att ett målmedvetet,
på föregående kongressers erfarenhet grundadt
arbetssätt därigenom fördes. Den internationella
kommittén består af 60 medlemmar och dess
arbetsutskott med under detsamma lydande byrå
af 14 ledamöter. Dessa väljas antingen af i de
olika länderna befintliga nationalkommittéer
eller, där sådana ej finnas, af ett antal
för kunskap om och intresse för fattigvård
och välgörenhet kända personer, som därtill
erhålla uppdrag. Kommittén väljer själf
sin ordförande. Jfr Fattigvårds-kongresser.
5. K» W. 6. A. L-m.
Internationella domstolar. 1. Internationella
domstolarna i Egypten. Utlänningarnas
rättsliga ställning i Egypten reglerades
alltsedan medeltiden och ända till 1875
hufvudsakligen genom privilegier och fördrag,
s. k. kapitulationer (se d. o.). De stater,
som voro i besittning af sådana, utöfvade
själfva på egyptisk mark genom sina konsuler (se
Konsularjurisdiktion) både civil och kriminell
rättskipning öfver sina undersåtar, hvilka
alltså voro undandragna de lokala myndigheternas
kompetens. Denna utlänningarnas särställning
hade vidgats och delvis förryckts genom en
sedvanerätt, som jämväl i åtskilliga afseenden
gjorde den egyptiska befolkningen beroende af de
främmande konsulernas jurisdiktion. Då dessa hade
att handlägga äfven mål mellan utlänningar af
olika nationalitet, blef härigenom den rättsliga
anarkien än svårare.
Ohållbarheten af denna invecklade situation
framkallade omsider, väsentligen tack vare
Nubar paschas initiativ och energi, mellan
Egypten å ena sidan samt flertalet europeiska
makter - Storbritannien, Frankrike, Tyskland,
Österrike-Ungern, Ryssland, Italien, Spanien,
Portugal, Sverige-Norge, Danmark, Holland,
Belgien och Grekland - äfvensom Nord-Amerikas
förenta stater å den andra öfverenskom-melse om
en kombinering, beträffande rättsväsendet, af
det inhemska och det utländska elementet sålunda,
att konsularjurisdiktionen ersattes af domstolar
sammansatta af utländska och egyptiska domare
(fr. tribunaux mixles, blandade domstolar) för
den civila och handelsrättskipningen mellan
dels utlänningar och egyptiska undersåtar,
dels ock utlänningar af olika nationalitet,
med undantag för frågor rörande statut
personnel; tvister mellan utlänningar af
samma nationalitet höra fortfarande till
vederbörande konsul, utom i frågor om fast
egendom, rörande hvilka de blandade domstolarna
numera förklarats kompetenta jämväl mellan
utlänningar af samma nationalitet. Förbrytelser
af utlänningar fortfara att i regel lyda under
deras resp. konsulat eller hemlandsdomstol;
dock ega de blandade domstolarna döma i alla
polismål rörande utlänningar äfvensom eljest
i vissa brottmål rörande vare sig utlänningar
eller egypter, nämligen dels konkursförbrytelser,
dels brott af eller mot domarna själfva eller
domstolstjänstemännen under eller som följd af
utöfvande af deras befattning äfvensom för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
