Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Intermediär - Intermediär 2. petrogr. - Intermezzo - Intermezzo 1. Mus. - Intermezzo 2. Ett uppträde - In termino, lat. på bestämd tid - Intermittent l. Intermitterande, stötvis - Intermittent fyr. Se Fyr - Intermittent källa, geol., fys. - Intermitterande. Se Intermittent - Intern, inre - Internal commerce. Se Interstate commerce - Internat, pedag. - International commercial bureau. Se Exportförening - Internationale musikgesellschaft. Se Fleischner, O - Internationalen - Internationalen 1. En internationell arbetarförening
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
773
Intermezzo-Internationalen
774
proc.) stående emellan basisk
och sur. om plutoniska och
vulkaniska bergarter. Se Bergart.
1. G- L-m. 2. E. E.
Intermezzo [-me^så], it. 1. Mus. a) Se Interna
e d i u m. b) En ej sällan af tonsättare brukad
benämning på pianostycken af obestämd karaktär,
vanligen flera hopknutna till en serie. - 2. Ett
uppträde, som oväntadt afbryter en pågående
handling; af brytande episod.
In te^mino, lat., på bestämd tid, på utsatt dag
(termin).
Intermittent 1. Intermitterande (af
lat. intermi’ttere, lämna ett mellanrum),
uppträdande med af brott, stötvis, ojämn (om
pulsen), återkommande efter vissa mellantider
(om febrar). Motsats: Permanent.
Intermittent fyr. Se Fyr.
Intermittent källa (se Intermittent),
geol., fy s. j ett sådant vattuflöde eller
källsprång, som endast efter vissa, vanligen
ganska regelbundet återkommande tidsförlopp
under en kortare tid afgifver vatten eller
kommer i verksamhet och därefter återgår till
hvila. Praktfulla exempel på intermittenta
källor äro de varma geysirkällorna (se G e
y s i r) på Island, Nya Zeeland och Klippiga
bergen i Nord-Amerika. Orsaken till dessa heta
källors i de flesta fall våldsamma utbrott,
eller eruptioner, anses vara den, att vattnet
i geysirkanalens nedre del till följd af
den underjordiska värmen upphettas till högre
temperatur än kokpunkten, på samma gång vattnet
i den bassäng, som bildar kanalens öfre del,
afkyles genom afdunstning. Förr sökte man
förklara geysirfenomenen genom antagande af
vatten-fyllda håligheter eller grottor, hvilkas
innehåll till följd af där småningom bildad
vattenånga af högt tryck skulle periodvis
utpressas. - En intermittent kallkälla kan
tänkas uppkomma, om en vattenfylld hålighet
i berggrunden (t. ex. i kalkstensberg) står i
förbindelse med jordytan å någon lägre belägen
punkt medelst rämnor och sprickor af sådant
läge, att de verka som en häfvert. Håligheten
tömmes då, så snart dess innehåll stiger till
en viss nivå, hvarefter en mellantid af stillhet
inträder, under hvilken nytt vatten hinner åter
samla sig däruti och ett flöde ånyo börja. Inom
Sverige äro inga intermittenta källor bekanta. -
Intermittent fontän 1. springbrunn. Se Fontän.
E. E.
Intermitterande. Se Intermittent.
lnterrn (af lat. inte’rnus), inre, invärtes;
inackorderad lärjunge, helpensionär. Jfr
Interna t.
Internal commerce [int^nol kå^os]. Se Interstate
commerce.
Internät (lat. internatus, instängd), pedag.,
uppfostringsanstalt, inom hvilken eleverna ej
blott undervisas, utan ock ha sin bostad och få
sitt uppehälle; motsats externat (se d. o.),
hvars elever bo utom anstalten. Internät
funnos redan i forntiden hos egypterna och
babylonierna och äro i nutiden utomlands
mycket vanligare än i Sverige. Förr er-höllo
äfven i Sverige ofta flickorna inom de högre
klasserna sin skolbildning inom internat,
s. k. h e 1-pensioner(sed. o.), under det
att sådana numera hos oss förekomma blott på
landsbygden. Ett och annat sådant internat för
gossar finnes ock under formen af skolhem på
landet. Mest bekant är skolhemmet på Lundsberg
(se d. o.). I Frankrike äro fortfarande såväl
för gossarna som för flickorna
inom de högre samhällsklasserna internaten
den vanligaste skolformen, liksom den ock är
mycket utbredd i England och Schweiz. Förutom de
privata uppfostringsanstalterna af detta slag
finnas i alla länder internat för utbildningen
till vissa yrken eller för abnorma elever. Hit
hör t. ex. F j e 11 s t e d t-ska skolan
(se d. o.) i Uppsala för utbildningen af
blifvande präster, militärskolorna, blind-
och döfstumanstalterna, idiotskolor och
uppfostringsanstalter för vanartig ungdom
o. s. v. I Tyskland och Österrike ha ock
seminarierna för folkskollärare ofta formen
af internat, liksom i England universitetens
colleges (se d. o.) äro egendomliga anstalter af
denna art. - Internatet har vissa pedagogiska
företräden framför externatet genom den större
enhetlighet i uppfostran, som möjliggöres,
när den icke delas mellan skolan och hemmet,
utan helt öfverlåtes åt den förra. Men å andra
sidan medför denna uppfostringsform olägenheter,
som i de flesta fall of verväga fördelarna. För
att icke oarter skola sprida sig i internatet,
måste öfvervakandet och ordningen inom detsamma
vara så stränga, att elevernas frihet därpå
blir lidande på ett för deras karaktärsbildning
ofta skadligt sätt; och lifvet i skolhemmet är
vanligen så olikt samhällslifvet utanför dess
väggar, att ungdomen bättre förberedes för
sina lifsuppgif-ter genom familjeuppfostran
och skolgång än genom internatsuppfostran. Men
för föräldrar, som äro bosatta på landsbygden,
är det ju ofta omöjligt att behålla barnen i
hemmet under skolåren, liksom det ej sällan
möter svårigheter att i stället i skolstaden
finna ett godt familjehem åt den unge. Under
sådana förhållanden är begagnandet af ett
godt internat naturligtvis en välbehöflig
utväg. Härtill kommer, att internat, som ha
formen af skolhem på landet, kunna erbjuda
hygieniska fördelar, som ej äro möjliga
i städerna. Förutom härpå beror värdet af
ett internat i hög grad på föreståndarens
personlighet. Är denne en stark, ideellt anlagd
karaktär med framstående läraregenskaper
och kan han trycka sin andes prägel på hela
lifvet i sin anstalt, så kan den ock blifva en
utmärkt plantskola för ungdomsbildning. Men
tryter det i något af dessa hänseenden, så
betyder detta en långt större skada för ett
internat, än motsvarande förhållanden göra
i en vanlig skola, hvars lärjungar påverkas
ock af så många andra uppfostringsfaktorer,
i hemmet och det större samhället.
S-e.
International commercial bureau [intonä^jenol
k9m§/J9l björåTi7]. Se Exportförening.
Internationale musikgesellschaft (ty.,
internationella musiksamfundet). Se Fleischer, 0.
Internationalen. 1. En internationell
arbetarförening (eng. International working men’s
association), som stiftades i London 1864. Första
anledningen till dess stiftande gaf ett antal
franska arbetares besök på världsutställningen i
London 1862, då öfverläggningar om arbetarfrågan
höllos mellan de engelske och franske
arbetarna. På ett "meeting" i S:t Martin’s Hall
i London 28 sept. 1864 mellan engelska, franska,
tyska, schweiziska och belgiska arbetare lades
den egentliga grunden till internationalen. De
olika ländernas lokala arbetarorganisationer
bildade sektioner, representanter för
sektionerna kongressen och denna åter valde
"generalrådet", föreningens högsta verkställande
organ. Internationalen bestod från början af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
