Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Institutet för blinda, (vid Tomteboda) - Institutet för döfstumma, i Hjorted - Institut für österreichische geschichtsforschung - Institut international de bibliographie - Institution, inrättning, stiftelse - Institutiones
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
743
Institutet för döfstumma-Institutiones
744
sistnämnda - 300 kr. per elev och år - betalas
enligt lagen angående blmdundervisning af 29 maj
1896 af landstingen, som vanligen af den blindes
kommun uttar högst halfva beloppet. Kommunen
kan sedan i sin tur söka målsmannen, där
tillgång finnes. Af giften är skolafgift,
ej fattigunderstöd. På extra stat plägar
riksdagen anvisa 1,200 kr. till stipendier åt
profkandidater (ettårig utbildningskurs) och
resestipendier samt 2,500 kr. till tryckning
af blindskrifter.
Lärjungeantalet, som vid flyttningen till
Stockholm uppgick till 58, har efter införandet
af obligatorisk blmdundervisning svällt ut så,
att det hösten 1909 uppgick till 158, hvaraf
40 vid förskolan. På institutets bekostnad
undervisades emellertid s. å. 13 af de äldste
gossarna vid Handtverksskolan i Kristinehamn,
dels af utrymmesskäl, dels därför att vistelsen
vid ett externat bildar en lämplig öfver-gång
till utträdet i lifvet. Tomtebodaanstalten är
in-ternat; dock förekomma undantagsvis externa
extra-elever. Institutet har 6 klasser, förskolan
4. I den öfversta institutsklassen undervisas
uteslutande i handarbete, hufvudsakligen
borstbinderi, korgma-keri, stickning och väfning.
Under direktionens förvaltning stå
donationsmedel, hvilkas belopp 31 dec. 1908
upptogs till 760,831 kr. Enligt den plan, som
för deras användning fastställdes af K. M:t 2
sept. 1904, ha räntorna öfvervägande utgått till
understödjande af blindas själf-verksamhet,
dels genom att skaffa dem verktyg, billig
arbetsmaterial och lättad afsättning af färdiga
varor, dels genom att underhålla ett arbetshem
för blinda kvinnor vid Nynäs i Södertörn
och att stödja några liknande företag. Jfr
Blindanstalter och Blindundervisning.
G. Å.
Institutet för döfstumma, i Hjorted. Se D
öl-stumundervisning, sp. 1247, och Hjort-ed 1.
Institut fur österreichische geschichtsforschung
[-fyr österrajchije-], en 1854 upprättad
anstalt i Wien för utbildning af historiker och
tjänstemän i arkiv, bibliotek o. s. v. Institutet
har sex medlemmar och meddelar en ettårig
förberedande samt en tvåårig ordinarie kurs,
efter hvars slut lärjungarna erhålla vederbörliga
intyg. Ledare ha varit A. Jse-ger, Th. Sickel,
H. von Zeissberg, E. Miihlbacher och E. von
Ottenthal (sedan 1903). Om dess publikation,
’’Mitteilungen’’, se Historiska tidskrifter. Se
Ofctenthals minnesskrift vid femtioårsjubileet
1904.
Institut international de bibliographie [åstity
äternasiåna7! de bibliågrafi’], en vetenskaplig
anstalt i Bruxelles (med filialer i Paris,
Zürich och Wien), hvilken har till uppgift
att utveckla och förbättra de bibliografiska
arbetsmetoderna äfvensom främja samt efter
en gemensam plan och likformiga regler
söka ordna det bibliografiska samarbetet på
olika vetenskapsområden inom alla länder och
utgöra medelpunkten därför. Vid den första
internationella bibliografiska kongressen i
Bruxelles 1895 beslöts upprättandet af detta
institut, hvars verksamhet vid de sedermera
1897, 1900 och 1908 i samband därmed hållna
kongresserna efter hand utvidgats. Den därmed
förbundna Office international de bibliographie
har till särskild uppgift att upprätta ett
"Répertoire bibliographique universal" eller
universalbibliografi öfver alla tiders och
länders på skilda
områden utgifna litteratur. Den bestod (1908)
af öfver 8 millioner titelkopior, upptecknade på
lösa katalogblad i internationellt öfverenskommet
format ("normal size", af 12,5 cm. längd och
7,5 cm. höjd), hvaraf ena hälften är ordnad
alfabetiskt efter författarnamn och andra
hälften i systematisk ordning enligt M e l v
i l D c \v e y s "Decimal classification",
ytterligare utvecklad och beskrifven i den
af institutet utgifna "Manuel du répertoire
bibliographique universel", som innehåller öfver
33,000 afdelningar och i det däröfver upprättade
alfabetiska registret 40,000 ord (i 35 häften,
2,250 sid., 8:0).
Institutet har ock fått i uppdrag att upprätta
en "Catalogue collectif des bibliothéques de
Belgique", omfattande 50 bibliotek. I förening
med åtskilliga lärda samfund har institutet
1906 upprättat ett "Bibliothéque collective
des sociétés savantes" i Bruxelles (40,000 bd
och hftn 1907), hvari de särskilda samfundens
förut spridda bibliotek blifvit förenade till ett
enda. Det har ock eget biblio-grafiskt bibliotek
och en samling fotografier af allehanda föremål
(omkr. 100,000 "photographies do-cumentaires")
äfvensom en samling tidskriftsartiklar
och tidningsurklipp rörande olika ämnen,
märkligare tilldragelser m. m. d. ("dossiers
encyclopé-diques"), samtliga ordnade efter’
ofvannämnda system. Institutets samlingar äro
i dess lokal (l, rue du Musée) utan afgift
tillgängliga för rådfråg-ning, men det besvarar
ock skriftliga förfrågningar (t. ex. angående
öfver ett visst ämne utgifven litteratur) mot en
afgift af 5 centimes för hvarje titelkopia. Sedan
1895 utgifver det en "Bulletin" (6 hftn
årligen), hvari redogöres för dess verksamhet,
nyutkommen bibliografisk litteratur, m. m.
B. L.
Institution (af lat. institutio,
inrättning), inrättning, stiftelse. -
Institutions de pré-voyance [astitysil’ da
prevoajärs], fr., "för-tänksamhetsföreningar",
sparbanker, ömsesidiga understödsföreningar,
konsumtions- och bostadsföreningar, lif- och
lifränteförsäkringsanstalter o. d.
Institutiones (plur. af lat. institutio,
inrättning, undervisning) kallas i
rättsvetenskapen en öfversiktlig framställning
af rätten, till inledning i vetenskapen. Inom
den bevarade romerska rättslitteraturen
torde beteckningen i denna mening först ha
användts af den romerske juristen Gajus i hans
Institnlionum juris civilis commentarii IV
(förf. omkr. 160 e. Kr.), hvaraf senaste och
bästa tryckta editionen utgifvits af Kriiger
och Studemund som bd I af "Collectio librorum
juris antejustinianei". Efter detta mönster
lät senare Justinianus utarbeta det under
namnet Justiniani institntiones kända verk,
som utgör en af delning af "Corpus juris
civilis" och som, på samma gång det var afsedt
till lärobok i rättsvetenskapen, officiellt
tillegnad "cupidse legum juven-tuti", äfven
sanktionerades såsom gällande lag. I motsättning
mot pandekträtt betecknar institutionsrätt ofta
en - naturligen öfversiktlig - framställning
af den rena romerska rätten, sådan denna
utvecklats intill Justinianus’ tid. - I den
moderna rättsvetenskapen användes ofta uttrycket
institutioner o. s. v. för att beteckna verk,
hvilka äro afsedda att bibringa de första
grunderna i rättsvetenskap eller meddela
grunddragen af ett särskildt lands eller folks
rätt. L L. (Rid.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
