Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Inrikes handel. Se Handel - Inrikesminister - Inrikes tidningar. Se Post och Inrikes tidningar - Inrim. Se Assonans - Inropare. Se Auktion - Inropning, en teater- eller konsertpubliks åtgärd - Inrycka, krigsv. Se Dubblering - Inryckning, krigsv. - Inrösningsjord, jur. Se Aflösningsjord - Insalviation, vid tuggning inmängas med saliv - In salvo, lat., i säkerhet - Insania, lat., sinnessjukdom - Ins blaue, ty., "i det blå" - Inschallah, "om Gud så vill" - Inscriptiones, lat., Se Inskrifter - Insecta, zool. Se Insekter - Insectivora, zool. Se Insektätarna - Inseglingsränna. Se Hamn - Insektbett - Insektblommor l. Entomofila blommor, bot. Se Blomma - Insekter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
707
Inrikes handel-Insekter
708-
Inrikes handel. Se Handel, sp. 1302.
Inrikesminister kallas i de flesta länder den
le^ damot af-ministären, som står i spetsen
för de ärenden, som röra i första rummet
själfva landtförvalt-ningen, och vidare dem,
som ej uttryckligen tillhöra de särskilda
"fack"ministrarna. I Sverige handläggas dessa
ärenden af Civildepartementet (se d. o.),
till hvars föredragning dock ännu höra
flera slag af ärenden, som utomlands äro
skilda från inrikesministeriet och lagda
under andra eller särskilda ministerier,
t. ex. frågor rörande kommunikationer,
industri och allmänna arbeten. Däremot höra
i somliga länder till inrikesministeriet
frågor, som i Sverige behandlas af annat
departement än Civildepartementet; så höra i
Nederländerna, Portugal och Schweiz ärenden
rör. undervisning, vetenskap och kon|t
samt i Ryssland rör. polisen, pressen och
medicinalväsendet till inrikesministeriet. Om
motsvarande ämbetsman i England se Storbritannien
(Författning och förvaltning).
Inrikes tidningar. Se Post- och Inrikes
tidningar.
Inrim. Se Assonans.
Inropare. Se Auktion.
Inropning, en teater- eller konsertpubliks
åtgärd att genom ihållande handklappningar och
eventuellt äfven bravo- och namnrop efter en
akts eller ett styckes slut föranleda någon
uppträdande artist att åter inträda på scenen
eller konserttribunen för att personligen
emottaga åhörarnas bifallsyttringar. - Fastän
handklappningar på skådebanorna brukades
redan under antiken (jfr Applåd), började
in-ropningar, numera en så alldaglig sak, först
på 1820-talet förekomma, med utgångspunkt från
franska scenen, och f. f. g. i Sverige 1826
(se A l m l ö f 1); de applåderande ropade
då därvid den artists namn, som de ville
framkalla. Missbruket att hörsamma inropningar
för öppen ridå är sedan några årtionden vid våra
förnämligare teatrar afskaffadt genom förbud.
E. F-t.
Inrycka, krigsv. Se Dubblering.
Inryckning, krigsv., kallas sedan lång
tid tillbaka icke garnisonerade truppers
samling till vapenöfning eller annan
kommendering. Inryckningsdagen (liksom
utryckningsdagen) inräknas vanligen
icke i öfningstiden. Inryckning har man
äfven kallat i skyttelinje utvecklade
eller på annat sätt spridda truppers
samling; benämnes numera samling.
C. O. N.
Inrösningsjord, jur. Se Afrösningsjord.
Insalivatiön (af lat. saliva, spott), den
process, då födoämnena vid tuggning inmängas
med saliv.
In sa’lvo, lat., i säkerhet.
Instnia, lat. (af nekande in och sanns, frisk),
sjukligt Själstillstånd, sinnessjukdom. - I n s
a n i a c a t a t o’n i c a. Se K a t a t o n i.
Ins blaue (Ins blaue hinein [hma’jn] 1. rättare
Ins blaue hinaus), ty., "i det blå", bort i den
tomma rymden; (prata) i vädret.
Inschallah (arab. in scM allåh), "om Gud så
vill", den rättrogne muhammedanens tillägg
till hvarje uttalande om framtida förhållanden,
påbjudet i koranen.
Inscriptiönes, lat. Se I n s k r i f t e r.
lnse’cta, zool. Se I n s e k t e r.
InsectiVora (af lat. inse’cta, insekter, och
vo-räre, sluka), zool. Se Insektätarna.
Inseglingsränna. Se Hamn, sp. 1273.
Insektbett. Medan många insekter genom
styng-medelst en "gadd" ingjuta gift och
framkalla lokal, ibland äfven allmän förgiftning
(se In sekt-st yng och Giftapparat), tilldela
andra sådana djur sina offer verkliga bett med
käkarna, hvarefter de i bettet på ett eller annat
sätt ingjuta något retande sekret. Exempel
härpå lämna många, myror, t. ex. vanliga
rödmyran (Formica rufa),. hvilka först bita med
öfverkäkarna, därpå kröka bakkroppen starkt
framåt och ur en körtel, som mynnar ut på
denna spets, spruta gift i bettsåret. Sekretet
innehåller myrsyra, men denna är antagligen
icke’ den enda eller ens den väsentliga
beståndsdelen, då däri sannolikt finnes äfven
ett fermentartadt gift. - Giftiga bett utdela
äfven åtskilliga spindelarter, fästingar och
tusenfotingar. De giftiga spindlarna-ha ett par
särskilda giftkörtlar, som utmynna å de båda
kloformade bitapparaterna. Giftet från dessa
körtlar är betydligt verksamt; det förlamar efter
kortvarig retning både centrala nervsystemet och
hjärtat. Därjämte upplöser det vissa djurs röda
blodkroppar. Spindlarnas kroppar innehålla äfven
ett giftigt ämne,, som antagligen ej är identiskt
med körtelgiftet. Så är t. ex. fallet med
vår vanliga korsspindel’ (Epeira diadema), som
emellertid ytterst sällan biter människor. Giftig
är vidare äfven den s. k. italienska taranteln
(Tarantula Apulice), hvars bett förr ansetts
förorsaka häftig excita-tion med ofrivilligt
dansande (se T a r a n t e 11 a> m. fl. Bland
fästingartade djur märkes skabbkräket, hvars
specifika giftighet ej är bevisad, men sannolik.
C. G. S.
Insektblommor 1. Entomofila blommor,. bot. Se
Blomma, sp. 754, och Pollination.
Insekter, Insefcta (af lat. insefctum,
eg. någonting-inskuret, grek. entomon)
1. Hexarpoda, zool., en klass af provinsen
leddjur (se d. o.) och af samma allmänna
kroppsbyggnad som dessa, d. v. s. med
huden betäckt af ett ledadt, mer eller
mindre för-hårdnadt, af kitin bildadt
hudskelett (fig. 1), på hvars insida kroppens
rörelsemuskler ha sitt fäste,, samt med ledade
extremiteter. De leder, af hvilka kroppen är
sammansatt, gruppera sig hos insekterna i tre
tydligt skilda afdelningar: hufvud, mellan
k rop p (thorax) och bakkropp (abdomen),
af hvilka mellankroppen ensam uppbär de till
gång* danade extremitetparen. Dessas antal
öfverstiger hos fullbildade insekter aldrig tre,
men kan vara mindre, därigenom att ett benpar
förkrympt, som hos den vinglösa hannen af en
fikonstekel, Kradibia cowani, hos hvilken
det mellersta reducerats till ett par små
tvåledade bihang. Spår af förkrympta benpar
äfven på bakkroppen förekomma inom afdelningen
Apterygogenea.
Hufvudet (se fig. l / samt fig. 2 och 3),
som består af flera sammanvuxna leder, uppbär
antenner, munverktyg och ögon. De af flera
eller färre leder bildade pannspröten (se
d. o.) 1. antennerna äro af ytterst växlande form
och storlek samt fästa på pannan eller på sidorna
om munskölden (clypeus), en liten nedanför pannan
och ofvanför munnen befintlig kitinplåt. - Mun
verktygen (fig. 2 o. 3) utgöras af den opariga
öfverläppen (labrum), ett litet kitinstycke,
som upptill begränsar munöppningen, ett par
öfverkäkar (mandibler), ett par underkäkar
(maxiller) samt den af ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
