Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ilmoni, Immanuel - Il novellino. Se Cento novelle antiche - Ilo är en modifikation af esperanto - Ilocana (Iloko), malajiskt språk - Iloilo, hufvudstad på ön Panay, Filippinerna - Iloko. Se Ilocana - Ilomants - Ilomants 1. Härad af Kuopio län, Finland - Ilomants 2. Domsaga under Viborgs hofrätt - Ilomants 3. Socken i Kuopio län - Ilopango, Apulo l. Cojutepeque, sjö i Salvador - Ilorin. Se Illorin - Ilos, grek. myt - Ilow (Illo) Christian von - Ilovajskij, Dmitrij Ivanovitj - Ilovlja, rysk flod - I. L. P. (Independent labor party) - Ilpotar, finsk myt. - Il prete Genovese - Il re d'oro, it. guldkonungen. Se Gustaf II Adolf - Il romano. Se V. Ainemolo - Ilsbo, socken i Gäfleborgs län
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
niska iakttagelser från universitetets
klinik (1841-46, m. m. äfvensom i förening
med L. H. Törnroth två häften Analecta
clinica iconibus illustrata (1851-54).
R.T-dt.
II novellino [nåvellinå]. Se Cento novelleantiche.
Ilo är en modifikation af esperanto (se d. o.). I
sammanhang med världsutställningen i Paris 1900
bildades en delegation för antagandet af ett
internationellt hjälpspråk. Delegationen satte
sig i förbindelse med omkr. 300 föreningar,
sällskap och kongresser. En kommitté utsågs,
som sammanträdde i’ Paris 1907 och sorgfälligt
granskade samtliga äldre och yngre förslag
till universalspråk. Man enades om, att
esperanto borde tagas till underlag, men att
dess väsentliga brister måste afhjälpas, i
hufvudsaklig anslutning till ett reformförslag,
som under pseudonymen Ido förelagts
kommittén till granskning. Utförandet af
reformarbetet anförtroddes åt ett arbetsutskott
(prof. Couturat i Paris, prof. Jespersen i
Köpenhamn, prof. Ostwald i Leipzig m. fl.). De
viktigaste förändringarna voro, 1) att de med
cirkumflex försedda konsonanttecknen aflägsnades,
2) att substantivens och adjektivens former
förenklades, 3) att åtskilliga syntaktiska
regler afskaffades, 4) att ordbildningen
ordnades efter fasta principer, hvarvid nya
ordstammar infördes. Det så reformerade språket
(reform-esperanto) kallas numera vanligen ilo
(af internaciona linguo).
1909 bildades l’uniono di l’amiki di la linguo internaciona
(världsspråksvännernas union). Ur denna framgår
dels en kommission, som leder arbetet öfver hela
jorden, dels en akademi, som sörjer för språkets
renhet och sunda utveckling. Bland tidskrifter
må nämnas: "Progreso" (utg. i Paris), "Germana
ilisto" (utg. i Dresden), "Esperantisten"
(utg. i Stockholm). Lexikon och läroböcker
utkomma efter hand i alla länder (i Sverige
har utgifvits "Lärobok i linguo internaciona"
etc., 1909, af P. Ahlberg). Som språkprof kan
anföras ilos grundprincip: La max bona linguo
internaciona esas ta, qua esas la max facila por
la max multa homi ("det bästa internationella
språket är det, som är det lättaste för de flesta
människor"). E. A. Kock.
Ilocana (Iloko), ett i trakten af Manila
på Filippinerna taladt malajiskt språk (se
Tagaliska språk), öfver hvilket finnas
grammatiker af Bergano (1729) och Lopez
(1792) samt en ordbok af Carro (1849).
H. A.*
Iloilo, hufvudstad i en provins med samma namn,
belägen på sydöstra kusten af ön Panay bland
Filippinerna. 19,054 inv. (1903). I kommersiellt
hänseende intager det platsen näst efter Manila
och utgör särskildt utskeppningsort för socker,
tobak, ris m. m. från Visayas-öarna. Staden
brändes af insurgenterna vid de amerikanska
truppernas landstigning 11 febr. 1899.
Iloko. Se Ilocana.
Ilomants. 1. Härad af Kuopio län, Finland,
omfattar 5 kommuner. Areal 7,472 kvkm. 41,066
inv. (1907). - 2. Domsaga under Viborgs hofrätt,
består af 4 tingslag och har samma omfattning
som häradet. - 3. Socken under ofvannämnda härad
och domsaga. Landareal 4,136 kvkm. Befolkningen,
finsk, 11,250 pers., af hvilka 7,388 bekänna
den lutherska och 3,862 den grekisk-ortodoxa
läran. Den lutherska församlingen bildar ett
konsistoriellt
pastorat af 2:a kl., Nyslotts stift,
Karelens nedre prosteri. Inom I. ligger
Möhkö järnbruk med två masugnar samt för
manufakturstaide 2 härdar och 2 spikhamrar.
O. I. (A. G. F.)
Ilopango [ilåpa’ngå], Apulo l.
Cojutepeque, afloppslös djup sjö i centralamerikanska
republiken Salvador, ö. om staden San Salvador,
på 483 m. höjd, har en areal af omkr. 60
kvkm. Den. har flera gånger växlat nivå till
följd af underjordisk vulkanisk verksamhet. 1880
uppstod i sjön en 50 m. hög övulkan, som
efter flerårig verksamhet nästan försvunnit.
(J. F. N.)
lIlorin. Se Illorin.
Ilos (grek. ’Іλος, lat.Ilus), grek. myt., son
till Tros och Skamandros’ dotter Kallirrhoë,
fick af Frygiens konung som pris vid en täfling
50 ynglingar och 50 jungfrur samt, till följd af
ett orakel, en brokig ko jämte uppdrag att bygga
en stad på det ställe, där kon lade sig. På detta
sätt blef I. grundläggare af det äldsta Ilion
(Troja). Han bad därefter Zeus gifva honom
något tecken af välbehag och fann följande
dag den heliga Pallasbilden i Palladion
framför sitt tält. - I. skall ha fördrifvit
Tantalos och hans son Pelops från Paflagonien.
A. M. A.
Ilow (Illo), Christian von, friherre,
österrikisk fältmarskalk, f. omkr. 1585,
trädde tidigt i kejserlig krigstjänst,
stred i trettioåriga kriget under Tilly och
Wallenstein, blef 1631 öfverste-fältvaktmästare
(generalmajor) och 1632 fältmarskalklöjtnant. Han
var en af Wallensteins få förtrogna och
upphofsmannen till öfverenskommelsen i Pilsen 12
jan. 1634, hvarigenom samtliga regementsöfverstar
förbundo sig till trohet mot Wallenstein. I.,
hvilken anses ha haft stor andel i Wallensteins
brytning med kejsaren, blef också en af de
förste, hvilka i Eger 25 febr. s. å. tillsammans
med Wallenstein föllo för mördarnas vapen.
Ilovajskij, Dmitrij Ivanovitj, rysk
historieforskare, f. 1832, promoverades till
filos. doktor på en afh. om polska riksdagen
i Grodno 1793 (1870). I sina undersökningar
om Rysslands historiska uppkomst (1876)
uppträdde I. som afgjord motståndare till den
skandinavisk-varjagiska teorien. Äfven hans
Istorija Rossii (4:e delen, Smutnoje vremja,
Den stora oredans tid omkr. år 1600, utkom
1894) anses ha ett tvifvelaktigt värde. Hans
smärre skrifter, Melkija soijinenija,
utgåfvos 1882. Hans historiska läroböcker
för skolorna ha utgått i många uppl.
A-d J.
Ilovlja, flod i ryska guv. Saratov,
upprinner 15 km. från Volgas strand
och flyter åt s. parallellt med Volga,
v. om Volgahöjderna, till Don. 267 km.
J. F. N.
I. L. P. (Independent labour party). Se Hardie,
J. K., och Labour party.
Ilpotar, finsk myt., binamn åt Pohjolas värdinna,
Louhi (se d. o.).
Il prete Genovese [djenåvese], namn på italienske
målaren B. Strozzi.
Il re d’oro [dårå], it., guldkonungen. Se Gustaf
II Adolf, sp. 668.
Il romano [råmānå], namn på italienske målaren
V. Ainemolo (se d. o.).
Ilsbo, socken i Gäfleborgs län, Bergsjö och Forsa
tingslag. 6,149 har. 531 inv. (1908). Annex till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
