Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 12. Hyperemi - Johan / 405-406 (1910) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ili - Ili 2. (Kuldsja) Ryskt område i Central-Asien - Ili 3. (Kuldsja) Kinesiskt gränsområde - Iliaden, grekiskt epos. se Homeros - Iliamma peak. Se Cook's sund 2 - Ilian. Se AEgidius den helige - Ilian, Sankt, socken i Västmanlands län - Iliansmässa. Se AEgidius den helige - Ilias, grekiskt epos. se Homeros - Iliberris, senare kalladt Elvira, stad - Ilic, Voislav - Ilichpur. Se Ellichpur - Ilicineae, bot. Se Aquifoliaceae - Iliensborg. Se AEgidius den helige - Ilija från Murom - Ilijat. Se Ilat - Iliniza, vulkan i Anderna - Ilion, forngrekisk stad - Ilion, by i staten New York

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

24 febr. 1881 afträdde Ryssland till Kina
östra och större delen af detta område, mot
en godtgörelse af 9 mill. rubel, så att det
ryska området I. nu utgör endast 11,288 kvkm.,
med omkr. 70,000 inv. – 3. (Kuldsja) Kinesiskt
gränsområde mot ryska Turkestan, utgör en del af
kinesiska prov. Singkiang. 70,000 kvkm. 70,000
inv., turkmenska bönder (tarantsjer), kirgiser,
kalmucker, kineser, mongoler och mandschuer. I
hela I.-området odlas spannmål, ris, bomull,
opium och frukter.

^{J. F. N.}

Iliaden, grekiskt epos. Se Homeros.

Iliamma peak [iliä’mmə pi’k]. Se Cook’s sund 2.

Ilian. Se Ægidius den helige.

Ilian, Sankt, socken i Västmanlands län, delad
å Tuhundra härad, 1,087 inv. (1908), och Norrbo
härad, 264 inv. 2,652 har. 1,351 inv. Annex till
Västerås stad, Västerås stift, Domprosteriet.

Iliansmässa. Se Ægidius den helige.

Ilias, grekiskt epos. Se Homeros.

Iliberris, senare kalladt Elvira, i forntiden
en stad i spanska prov. Bætica, vid det
nuv. Atarfe, v. om Granada. Där hölls omkr. 313
(ej 305 l. 306) en synod, besökt af biskopar och
presbyterer, företrädesvis från södra Spanien,
och med ändamål att åstadkomma en hela det
kristliga lifvet reglerande kyrklig lagkodex.

Fig. 1. Ilions ruinkulle.

Ilić [ilitj]. Vojislav, serbisk skald,
f. 1861, d. 1894, son af författaren Jovan I.,
debuterade 1881 med lyriska dikter,
som fingo stort erkännande för den utmärkta
versifikationen. I. bröt med den gamla falska
"romantiken" och med den chauvinistiska svulsten,
förenade en sant nationell ton med klassisk
bildning och modern världsuppfattning. Hans
vemodiga reflexionslyrik med stämningsfulla
landskapsbilder gjorde honom mycket populär
och har haft stort inflytande på den yngre
generationen. Hans förnämsta dikt Ribar
(Fiskaren), ett fantastiskt lyriskt epos i
dialogform om dualismen mellan kärlek och hat
samt den slutliga världsförsoningen, röjer
påverkan af Goethes "Faust" och Lermontovs
"Demonen". I åtskilliga dikter upptog I. med
framgång klassiska versslag (hexameter
m. m.). Hans dikter, Pesme, utkommo 1887,
1889 och 1907 i samlad upplaga, utgifven af
litteraturföreningen Srpska književna zadruga,
med inledning och bibliografi af Jovan Skrlić. –
Äfven I:s båda bröder, Milutin (d. 1892)
och Dragutin (f. 1857), ha gjort sig
kända som dramatiska och lyriska författare.

^{A–d J.}

Ilichpur [ilitʃpo’ə]. Se Ellichpur.

Ilicineæ, bot. Se Aquifoliaceæ.

Iliensborg. Se Ægidius den helige.

Ilija från Murom (ry. Ilija Muromets),
urspr. bondson från Murom (stad vid Oka),
är hjälten i en stor grupp af sydryska episka
folkvisor. O. Miller har (på ryska) skrifvit om
Ilija från Murom och den kievska hjältekretsen
(1870).

^Lll.

Ilijat. Se Ilat.

Iliniza, vulkan med två toppar på
västra kedjan af Anderna i sydamerikanska
republiken Ecuador, s. om Quito. 5,305 m. och
5,162 m. Sänkan mellan topparna är 4,800
m. hög. Snögränsen ligger på 4,653 m. höjd.

(^{J. F. N.})

Ilion (grek. ’’Ιλιος l. ’’Ιλιον, lat. Ilium),
forngrekisk stad inom landskapet Troas i Mindre
Asien, nära Hellespontens (nu Dardanellsundets)
mynning mot det Egeiska l. Traciska hafvet
och belägen på en från slätten uppstigande
kulle (fig. 1), hvars nuv. turkiska namn är
Hisarlik ("borgplatsen") med anledning af
de där befintliga ruinerna. Enligt den hos
forntidens greker gängse sägnen var I. uppbyggdt
på samma plats, som en gång intagits af det
mångbesjungna Troja, hvilket i de homeriska
sångerna äfven heter Ilios och llion (se
Troja). De af H. Schliemann (från 1871) och
sedermera af Dörpfeld på Hisarlik företagna
gräfningarna ha bragt i dagen, om också icke,
såsom Schliemann och Dörpfeld
ansett för visst, ruinerna af det homeriska
Troja, i alla händelser betydliga fornlämningar
af byggnader, husgeråd, vapen m. m., härrörande
från vidt skilda förhistoriska tidsåldrar
(se Grekisk fornkunskap, där äfven litteratur
angifves. Fig. 2–6 visa prof på fornfynd
från det näst understa ruinlagret). I 6:e
årh. f. Kr. (enligt, Strabon) bosatte sig på
denna plats grekiska nybyggare och grundade,
måhända med anslutning till någon där af ålder
rotfäst troisk-frygisk religionskult, ett åt
den "iliska Athene" (Athene Ilias) helgadt
tempel. Detta besöktes ett par hundra år senare
af Alexander den store, hvilken, hänförd af
ställets höga forntidsminnen, lofvade inbyggarna
att förvandla deras boningsplats till en stor
och väl befäst stad. Denna plan verkställdes
dock först efter Alexanders död af Lysimachos,
och den sålunda tillkomna staden, hvilken man i
senare tider till skillnad från det homeriska
Troja brukat kalla "Ny-Ilion" (Ilium novum),
utvidgades och förskönades ytterligare af
Julius Cæsar.

^{A. M. A.}

Ilion [i’liån], by i nordamerikanska staten New York,
vid Mohawk river och Erie-kanalen. 5,138 inv. (1900).
Remingtons stora fabrik för tillverkning

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>