Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Idéassociation (se Idé och Association), psyk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
af likhetsassociation, hvilka man ej kan
förneka. Hvarken är den förnimmelse, som utlöser
associationsförloppet, någonsin fullt identisk
med den förnimmelse, som en gång var samtidig
med uppslaget till minnesdispositionen, ej
heller eger någon verklig identitet rum mellan
sistnämnda förnimmelsen eller föreställningen
och dess s. k. reproduktion, utan i båda
fallen är det endast fråga om en större eller
mindre likhet mellan dem, då ju själslifvet
aldrig i något moment fullständigt upprepar
sig själft. Man kommer sålunda aldrig ifrån
att tillerkänna likhetsförbindelsen en viss
betydelse vid idéassociationen, och skillnaden
mellan de båda ifrågavarande associationsarterna
blir från denna synpunkt i viss mån blott en
gradskillnad. Äfven i ett annat afseende måste
man akta sig för att fatta associationsförloppet
alltför mekaniskt. Associationen beror ej blott
på, att förnimmelserna eller föreställningarna
i fråga sammanträffat i medvetandet, utan
den blir fastare och verksammare i samma
mån, som de därvid trädt i ett äfven inre
förhållande till hvarandra och tillsammans
ingått såsom moment i ett gemensamt helt. Från
denna synpunkt har sålunda en del psykologer
(Hamilton, Höffding) sökt
återföra de båda associationsformerna till
en enda, helhetsassociationen, hvilkens lag
så skulle kunna formuleras: förnimmelser eller
föreställningar, som bildat eller bilda ett helt,
ha benägenhet att uppträda tillsammans, så att om
den ena af dem aktualiseras, inträder en tendens
att aktualisera äfven den andra. Denna helhetslag
röjer sig ock däri, att associationskedjorna
icke godtyckligt kunna vändas om: om a, b, c,
d följt hvarandra inom medvetandet och i denna
ordning genom association framkalla hvarandra,
så är det icke sagdt, att man lika väl kan
börja med d och därigenom erinra sig c, b, a,
eller för att taga ett konkret exempel: om man
lärt sig Sveriges konungalängd i tidsföljd,
så går det icke lika lätt att upprepa den
i motsatt ordning. Detta torde bero därpå,
att såsom ett helt är namnlängden någonting
annat i det senare fallet än i det förra:
ba är såsom ett helt icke detsamma som ab,
ehuru de enskilda momenten äro identiska.
-Minnesbildens framkallande sker gemenligen
ej genom blott en enda idéassociation, utan
vanligen är den en följd af flera samverkande
associationer (se Konstellation). Härpå beror,
att t. ex. samma ord under olika situation
framkallar helt olika föreställningar och sålunda
får olika betydelser; t. ex. under en lektion i
astronomi tänker man vid ordet konstellation på
en sammanställning af himlakroppar, men däremot
vid läsningen af ett kapitel i psykologien på
samverkande idéassociationer. I pedagogiskt
hänseende följer häraf olägenheten af att göra
lektionerna för korta och för ofta hoppa öfver
från det ena ämnet till det andra; hvarje ämne
kräfver sin art af konstellationer i psykologisk
mening, och det fordras därför en viss tid för
att liksom blifva inställd för ett särskildt
studium. - Själsfunktionerna uppträda icke rent
momentant i medvetandet, utan ha alltid en viss
tidslängd. Äfven sedan en ny funktion inträdt,
gör sig därför en längre eller kortare tid en
efterverkan af de föregående förnimmelserna
eller föreställningarna gällande, och detta äfven
med af-seende på idéassociationen. Man har kallat
detta förnimmelsernas och föreställningarnas
perseveration
eller sekundär-funktion. Därigenom
förklaras verksamheten af s. k. medelbar
association, d. v. s. sådana fall, där i en
associationskedja vissa led kunna falla bort
och dock reproduktionen komma till stånd. Om
man t. ex. inlärt en serie, som betecknas med
bokstäfverna a, b, c, d, så kan man glömma c
och dock från b i minnet direkt föras öfver
till d, eller rent af kunna både b och c falla
ut och associationen mellan a och d visa
sig ändå hållbar, naturligen endast under
förutsättning af att vid den ursprungliga
uppfattningen efterklangen af a ännu i någon
mån fortvarat vid inträdet af d. Härigenom
reduceras inom associationsläran successionen
till samtidighet. För öfrigt är att märka,
att associationen kan ega rum ej blott mellan
medvetna själsfunktioner, utan ock nedanför
medvetandets tröskel; ja, ofta försiggår
reproduktionen på grund af associationer helt
och hållet inom det omedvetna, så att endast
dess resultat skenbart orsakslöst plötsligt
framträder i det klara medvetandet. Så är
t. ex. förhållandet, när man förgäfves söker
afsiktligt erinra sig ett namn, hvilket dock
sedan, under det att man tänker på något helt
annat, plötsligt stiger upp i medvetandet,
sannolikt beroende därpå, att de afsiktligt
försökta associationerna ej varit de rätta,
under det att däremot dessa framträdt, när icke
de afsiktliga bemödandena gifvit förloppet
en så ensidig riktning. - Idéassociationerna
kunna bildas afsiktligt, i det att man för att
underlätta minnet sätter det man särskildt vill
ihågkomma i förbindelse med vissa godtyckligt
valda tecken, t. ex. slår en knut på klockkedjan
för att påminnas om ett viktigt ärende, som man
har att uträtta. Sättes metoden för bildande
af sådana konstgjorda associationer i system,
brukar detta kallas minneskonst, mnemonik (se
d. o.) eller mnemoteknik. - En förnimmelse eller
föreställning står vanligen ej i idéassociation
blott med en enda minnesdisposition, utan
merendels med en hel mängd sådana. Hvilken
af dessa sistnämnda det då blir, som vid
det enskilda tillfället reproduceras,
beror dels på minnesdispositionens styrka,
dels på själfva associationens fasthet samt
på konstellationen af de samtidigt verksamma
associationerna. Associationens fasthet beror
åter på flera samverkande orsaker: på repetition,
på den innerlighet, hvarmed associationsleden
en gång förbundits till ett helt, den känsloton,
som förlänat intresse däråt m. m. Då emellertid
dessa faktorer, som bestämma urvalet bland
de olika dispositioner, hvilka i det enskilda
fallet kunna framkallas genom de för tillfället
verksamma associationerna, äro så mångfaldiga
och för hvarje ögonblick växlande, så blir det
ett särskildt problem att förklara den ordning
och planmässighet, med hvilka i det normala
själslifvet reproduktionerna försiggå. Endast
hos den sinnesrubbade flyga tankarna planlöst
hit och dit (s. k. "idéflykt"), och ju högre
själslifvet står, desto bestämdare fortlöpa
reproduktionerna i för kunskapen och lifvet
ändamålsenliga banor. Förklaringen är att
söka däri, att förståndet och viljan gifva
företräde åk_de fördelaktiga reproduktionerna
genom att medelst uppmärksamheten så förstärka
en viss uppslagsföreställning, att denna genom
perseveration sedan såsom en allmän synpunkt
leder reproduktionsförloppet. - En ännu mycket
omdebatterad fråga är den, om minnesbilderna
alltid för sitt framkallande förutsätta idé-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
