Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hårdbasar - Hårdbast - Hårdbky - Hård falunit - Hårdgummi - Hårdh, K. G. Se Hård 1. - Hårdh, A., litograf - Hårdhet - Hårdhet hos vatten - Hårdhetsskala - Hårdhetstal - Hårdhudingar - Hårdhvete - Hårdlod - Hårdlödning - Hårdmalm - Hårdmjölkad - Hårdmynt - Hårdsatt - Hårdskalighet - Hårdskiffrar - Hårdspat - Hårdsvingel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
upp för forman. Jfr Forma, Härd, Härdsmide.
C. A. D.*
Hårdbast, bot. Se Bast.
Hårdbly. Se Bly.
Hård falunit, miner. Se Falunit.
Hårdgummi, detsamma som ebonit (se d. o.). Jfr
Gummifabrikation.
Hårdh, K. G. Se Hård 1.
Hårdh, A., litograf, f. 1807 i Finland, d. 25
april 1855, lärde i Stockholm sin konst,
hvilken han redan vid 1830-talets början
utöfvade. Bland hans mångtaliga alster må
nämnas planscherna i "Stockholm förr och nu"
(1840) samt de flesta bladen i "427 porträtter
af namnkunniga svenske män och fruntimmer"
(1841-47). -rn.*
Hårdhet, tekn., i allmänhet ett materials
egenskap att kunna motstå inträngandet af en
annan (hårdare) kropp; i inskränkt bemärkelse det
motstånd, som det därvid utöfvar. Uppfattningen
af hårdhetsbegreppet är emellertid något
sväfvande, hvilket äfven framgår af de olika
sätten för bestämning af ämnens hårdhet.
Inom mineralogien bestämmes minerals, kristallers
och liknande kroppars hårdhet sålunda, att de
utsättas för repning af vissa bestämda mineral,
hvarigenom de med afseende på förmåga att motstå
repning låta ordna sig i viss ordningsföljd, som
anges i förhållande till en hårdhetsskala. Mest
använd är Mohs’ hårdhetsskala:
1 talk ................... repas av fingernagel
2 stensalt och gips ......
3 kalkspat ............... hårdhet hos kopparmynt
4 flusspat ............... » » mjukt järn
5 apatit ................. vanligt fönsterglas omkr. 5,5
6 ortoklas (fältspat) .... vanlig dtålfil omkr 6,5
7 kvarts (bergkristall) .. repa glas
8 topas ..................
9 korund ................. skära glas
10 diamant ...............
Ett undersökt ämnes hårdhet ligger sålunda
mellan 5 och 6, om det repas af ortoklas, men
själf repar apatit.
Inom tekniska mekaniken bestämmes
metallers m. fl. ämnens hårdhet medelst
inträngningsmetoder. Bland dessa må
nämnas Brinells kulprofningsmetod: en
sfärisk stålkula inpressas delvis med viss
belastning i en planslipad yta af materialet,
och intryckets diameter uppmätes. Brinells
hårdhetstal = använd belastning / kulintryckets sfäriska yta kg./kvmm.
Vanligen användes en kula af 10 mm. diameter och
en belastning på 3,000 kg. eller annan mindre
belastning. Hårdhetstal enl. Brinell:
hårdhetstal
(kg./kvmm.)
Ämne
Lancashirejärn ........................... omkr. 100
Mjukt götjärn ............................ » 120
Stål, 0,40 proc. kolhalt (ohärd.) .......... » 150
» » » » (härd. vid 800°) .. » 500
» 0,80 » » (ohärd.) .......... » 250
» » » » (härd. vid 800°) .. » 700
Gjuttackjärn ................................ » 180
Helhvitt tackjärn ........................... » 500
Koppar, valsad .............................. » 80
Mässing, valsad ............................. » 150
» gjuten ............................. » 70
Enligt Ludwiks metod inpressas en spetsig kon,
med 90° toppvinkel, i materialets plana yta,
hvarvid hårdhetstalet äfven här erhålles genom
att dividera det använda trycket (kg.) med
intryckets koniska yta (mm.2).
(Jfr Hållfasthet).
J. O. R-s.
Hårdhet hos vatten. Se Vatten.
Hårdhetsskala, miner. Se Hårdhet.
Hårdhetstal, mek. Se Hårdhet.
Hårdhudingar, zool. Se Fastkäkar.
Hårdhvete, bot. Se Hvete.
Hårdlod, tekn. Se Lödning.
Hårdlödning, tekn. Se Lödning.
Hårdmalm, metall., kallas den kopparmalm,
hvars bergart utgöres af kvarts eller kvartsiga
mineral, i motsats mot blötmalm, hvars
bergart utgöres af svafvelkis eller magnetkis.
C. A. D.*
Hårdmjölkad. Se Mjölkning.
Hårdmynt, veter., säges en häst vara, som är
okänslig för bettet och på grund däraf svår
att styra. Orsaken är oftast förtjockning
eller ärrbildning å slemhinnan på lanerna (den
del af underkäken, på hvilken bettet hvilar),
vanligen förorsakad genom användning af för
skarpa tränsar eller stångbett. Felet kan
stundom afhjälpas därigenom, att den okänsliga
ärrväfnaden å lanerna borttages genom operation.
E. T. N.
Hårdsatt, metall., kallas gången i en masugn,
när temperaturen i denna af en eller annan
orsak blifvit nedsatt under den normala
höjden. En hårdsatt masugnsgång ger sig till
känna genom brun hyttrök, mörk, stundom pösig
slagg och, efter afsvalningen, hvitt, blåsigt
tackjärn. Hårdsatt hyttgång förorsakar minskning
i den utbragta tackjärnsprocenten (därigenom
att en del af järnet ingår i slaggen) och kan ha
till följd masugnens försättning, eller det
smälta godsets stelnande, om ej åtgärder däremot
i tid vidtagas. Orsaker till hårdsatt gång kunna
vara: för mycket malm i förhållande till kolen,
illa rostad malm, sura kol o. s. v. Botemedlen
däremot äro: minskning af malmsättningen,
användande af torrare kol och ökning af
blästertryck eller blästertemperatur. - I
motsats mot hårdsatt kallas masugnsgången
lagom satt, vid god gång, och nödsatt,
då temperaturen blifvit för hög.
C. A. D. (G. D.)
Hårdskalighet, landtbr., bot. Frön af vissa
växter, i synnerhet af balj växter, ha ofta
fröskalet mer svårgenomträngligt för vatten,
än vanligt är, och kunna därför, ehuru fullt
friska och oskadda, ligga under månader och
år i jorden, utan att gro. Denna egenskap gör
fröets värde som utsäde i hög grad tvifvelaktigt,
hvarför ock vid den skandinaviska frökontrollen
de hårdskaliga l. hårda fröna ej inräknas
bland de grobara, utan anföras särskildt i
analysintyget. Hårdskaligheten häfves därigenom,
att fröskalet repas i ytan, hvilket man kan
åstadkomma genom att fila fröet eller piska
det blandadt med skarpkantig sand eller
ock genom behandling med en af Hj. Nilsson
konstruerad fröpreparator, bestående af
en separatorliknande apparat, i hvilken de
genomströmmande fröna nötas mot kulans med
en skarpkornig beläggning klädda inre yta.
H. J. Dft.
Hårdskiffrar, geol., hårda, planskiffriga
bergarter med kataklastisk struktur
och fyllitartadt utseende, förekomma
flerstädes inom Sveriges högfjällstrakter,
exempelvis vid Abisko och Torneträsk,
samt tillhöra de s. k. fjällskiffrarna.
E. E,
Hårdspat, miner., ett först både för andalusit
och korund användt namn; inskränktes
af A. G. Werner 1805 till andalusit.
A. Hng.
Hårdsvingel, bot., namn på Festuca duriuscula.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
