Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 11. Harrisburg - Hypereides / 1445-1446 (1909) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hyckert ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

earl af Rochester. Han afslöt 1681 den beryktade
hemliga subsidietraktaten med Frankrike och
var som förste skattkammarlord (från 1679)
och lordpresident (från 1684) ledare af
toryreaktionen under Karl II:s sista år. Under
Jakob II blef H. 1685 lordskattmästare, men
motarbetades som högkyrklig af katolikerna
och afgick jan. 1687 hellre än att låta sig
"undervisa i religionen". H. misstroddes af
Vilhelm och Maria, var 1700—03 lordlöjtnant på
Irland och under hela drottning Annas regering de
högkyrkliges ledare i öfverhuset. 1710—11 var han
ånyo lordpresident. Hans och broderns bref och
dagböcker utgåfvos af S. W. Singer (2 bd, 1828).
1—4. V. S—g.

Hyde park [ha͡i’d pā’k]. 1. Stor, offentlig park i
London. Se London. — 2. Stad i nordamerikanska
staten Massachusetts, vid Neponset river,
s. om Boston, hvars affärsmän där ha en mängd
sommarvillor. 13,244 inv. (1900). Tillverkning af
papper, kaschmir och bomullsvaror.
(J. F. N.)

Hyderabad [ha͡idərəbā’d]. Se Haidarabad.

Hyder Ali [ha͡i’dər ā’lī]. Se Haidar Ali.

Hydnaceæ, Hydnacéer, bot., svampfamilj bland
basidiomyceterna. Fruktlagret bildar taggar,
tänder eller vårtor. Fruktkroppen kan vara
differentierad i hatt och fot (som alltid saknar
ring), den kan vara köttig, läderartad eller
ha formen af en underlaget vidvuxen hinna eller
skorpa. Hydnacéerna förekomma på marken i skogar
eller växande på stubbar eller grenar. Flera
af dem äro ätliga; giftiga arter saknas.
G. L—m.

Hydnacéer. Se Hydnaceæ.

Hydnophytum, bot. Se Myrmekofila växter.

Hydnum L., Taggsvamp, bot., ett svampsläkte
hörande till fam. Hydnaceæ. Fruktkroppen är
differentierad i hatt, som hos vissa arter är
ensidig, och fot eller är skorplikt utbredd
eller musselformad. Fruktlagret består af
syllika taggar. H. imbricatum, fjällig
taggsvamp, är gråbrun, hattens
öfversida med mörkbruna fjäll. Fot och taggar äro
gråaktiga. Den växer allmänt i våra barrskogar
och är ätlig, men smakar ofta kärft. En
utmärkt matsvamp är däremot bleka taggsvampen,
H. repandum (se fig.), som är hvit med rödaktig
anstrykning och förekommer allmänt i skogarna.
G. L—m.

Blek taggsvamp.

Hydra, grek., vattenorm. — 1. Grek. myt. I de
grekiska fornsagorna omtalas i synnerhet den
lerneiska hydran, dotter af Tyfon och
Echidna, ett ohyggligt vidunder med många hufvud,
hvilket hade sitt tillhåll i träsken vid Lerna,
söder om Argos, och dödades af Herakles (se
d. o.). Ursprunget till denna saga är sannolikt
att söka i de giftiga dunster, hvilka uppstego
ur träsket och framkallade härjande farsoter. —
2. H. (Stora vattenormen), astron., stjärnbild,
belägen på ömse sidor af ekvatorn, sträckande
sig från 10° nordl. till 40° sydlig deklination och begränsad
af bland andra stjärnbilder i n. Lejonet och
Kräftan samt i s. Skorpionen, Centauren och
Skeppet Argo. Den innehåller omkr. 150 för
obeväpnadt öga synliga stjärnor, däribland en af
2:a storleken, Alphard. — 3. Zool. Se Armpolyp.
1. A. M. A. 2. E. J. (B—d.)

Hydra l. Hydria (fordom Hydrea). 1. En
långsträckt, bergig, på nästan all vegetation
blottad ö utanför sydöstra kusten af grekiska
landskapet Argolis. 55,8 kvkm. Största höjd
öfver hafvet 592 m. H. skall från början ha
tillhört den på fastlandet gentemot belägna
staden Hermione, men eröfrades enligt Herodotos
af samiska sjöröfvare, hvilka sedermera
öfverlämnade den till staden Troizen. Under
15:e och 16:e årh. befolkades H. af albanesiska
flyktingar, hvilka af öns ofruktbarhet tvungos
att hufvudsakligen egna sig åt handel och
sjöfart samt inom kort vunno rykte som de
skickligaste sjömännen på Medelhafvet. 1813 skall
invånarantalet ha varit 40,000 pers. 1896 var det
endast 7,116. Under det grekiska frihetskriget
(1821—29) utmärkte sig hydrioterna framför
andra greker genom tapperhet och patriotisk
offervillighet. I synnerhet gjorde deras till
krigsmarin omskapade handelsflotta de viktigaste
tjänster. De utrustade ensamma 100 fartyg med
2,000 kanoner, och flera sjöhjältar utgingo ur
deras led (A. Miaulis och L. Konduriotis voro
från H.). Men genom detta krig tillintetgjordes
öns välstånd. — 2. Hufvudort på H., belägen
på öns norra kust, eger en förträfflig hamn
samt idkar betydande handel och sjöfart. Den
är säte för en biskop, fredsdomstol
och ett högre läroverk (s. k. hellenisk
skola). Invånarnas antal uppgick 1896 till 7.057.
A. M. A.*

Hydrachna, zool. Se Hydrachnidæ.

Hydrachnidæ, Vattenkvalster, zool., en
till ordn. Acarina bland spindeldjuren (se
d. o.) hörande familj, hvars arter lefva i
sött vatten och, ehuru små, lätt tilldraga
sig uppmärksamhet på grund af den hos
flera arter lifliga färgen. De unga djuren
(larverna) lefva ofta parasitiskt på eller
i andra djur, såsom vatteninsekter eller
musslor, och genomgå därefter vanligen ett
slags puppstadium (hvilstadium). Några arter
parasitera äfven som fullbildade hos musslor.
Öfver 70 svenska arter äro kända. Bland dem
må nämnas Hydrachna globosa, till färgen röd,
med rundad, nästan klotformig kropp; den når en
längd af 4—5 mm. och är en af de största arterna.
G. G.

Hydractinia, zool., ett släkte bland
hydroidpolyperna (se Cœlenterata), som utmärkes
därigenom, att polyperna utgå från en hinnlikt
utbredd rotdel och bära trådlika, kranslikt
anordnade tentakler; könsknopparna, säcklika,
utbildas på särskilda polyper; förkrympta
polyper, som ega förmåga att göra spirallika
rörelser, sitta i koloniens periferi. Släktet
lefver i Nordsjön.
L—e.

Hydragoga (af grek. hydor, vatten, och agein,
drifva), Vattendrifvande medel, med. kallas
de läkemedel, hvilka anses ega förmåga att
aflägsna vattenutgjutningar ur de serösa säckarna
(lungsäckarna, hjärtsäcken, bukhinnesäcken)
eller ur väfnaderna i allmänhet. Hydragoga äro
således medel, som antagas vara verksamma mot
det under något olika form uppträdande och
på andra sjukdomar beroende symtom, som af
allmänheten kallas

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>