Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Horror vacui ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ock kontrareformationens drifvande
och sammanhållande kraft i nordöstra
Europa. I katolska kyrkans intresse
verkade han bl. a. genom skriftställen
(det protestantfientliga arbetet Confessio
catholicæ fidei, 1553, m. fl.), genom att införa
jesuitorden i Polen (Braunsberg) samt genom
sina oförtrutna bemödanden att omvända konung
Johan III till katolska läran och sålunda
återföra Sverige i den allena saliggörande
kyrkans sköte. Sedan 1572 stod han i liflig
brefväxling med Johans gemål Katarina, som
han uppeggade till att arbeta på konungens
omvändelse, och han föranledde, att jesuiten
Stanislas Warsewitz 1574 skickades till Sverige
för att utforska Johan. Äfven den i Sveriges
historia beryktade jesuiten "Klosterlasse",
hvilken 1576 började verka i Sverige, mottog
sina order från H. — En tämligen fullständig
samling af H:s till största delen polemiska
skrifter, Opera omnia, utgafs 1584. Af H:s
samlade bref, som till ej obetydligt antal
föreligga i handskrift i Stockholm, Uppsala och
Linköping, utgafs 1879 första delen, Cardinalis
Hosii epistolarum tomus I, af polska akad. i
Krakau genom Hipler och V. Zakrzewski; del II
(brefven till 1558) utkom 1886. Viktigaste
biografien är Eichhorns "S. H." (2 bd
1854). Jfr ock O. Koniechi, "Geschichte
der reformation in Polen" (2:a uppl. 1901).
(Hj. H—t.)
Hosjö, kapellförsamling i Kopparbergs län, Falu
domsagas norra tingslag. 2,015 inv. (1908). Annex
till Vika, Västerås stift, Falu kontrakt.
Hosor, en sorts byxor. Se Dräkt, sp. 931.
Hospenthal, by i schweiziska kant. Uri,
i Urserendalen, 2,8 km. ofvanom Andermatt,
där vägen till Furka skiljer sig från S:t
Gotthardsvägen, 1,481 m. ö. h. Turiststation.
Hospes, lat., pl. hospites, gästvän; värd. I
Sverige pläga de deltagare ("vetenskapens gynnare
och vänner") i universitetens högtidligheter och
fester, hvilka icke äro akademiska medborgare,
vanligen kallas hospites. Jfr Hospitium. —
Hospitant, "besökande", tillfällig elev vid ett
läroverk. — Hospitera, som hospitant uppehålla
sig vid ett läroverk.
Hospital (af lat. hospitalis, gästvänlig)
var urspr. namn på vårdanstalt för lytta,
orkeslösa och sjuka personer, men är i Sverige
numera benämning på statens kuranstalter för
sinnessjuka, hvilka förr kallades dårhus. Från
hospital bör skiljas asyl, som är vårdanstalt
för sinnessjuka. Se vidare Sinnessjukvård. —
Jfr Danviks hospital, Drottningens hospitalskassa,
Konungens allmänna hospitalsfond och
Timmermansorden.
Hospital [åpita’l], M. och G. F. A. de L’H. Se
L’Hôpital.
Hospitalet i Norra bygd. Se Kronobäck.
Hospitaliter (se Hospitium) kallas i de katolska
länderna föreningar af lekmän, munkar, kanoniker
och ordensriddare, som egna sig åt fattigas,
sjukas och pilgrimers vård samt för detta ändamål
förfoga öfver särskilda stiftelser (hospital
och fattighus). De följa i allmänhet Augustinus’
regel. Några af dessa föreningar lyda omedelbart
under den påfliga stolen, de öfriga stå under
vederbörande biskopars tillsyn. De erhöllo sin
egentliga utbredning under korstågen och räkna
för närvarande ett stort antal medlemmar. Jfr
Antoniusorden, Barmhärtiga bröder,
Johannitorden m. fl. Äfven
kvinnliga föreningar, hospitaliterinnor,
ha sedan korstågen haft stor utbredning. Se
Heimbucher, "Orden und kongregationen der
katolischen kirche" I (2:a uppl. 1907).
P. F.*
Hospitaliterinnor. Se Hospitaliter.
Hospitalsbrand, Hospitalssjukdom, med.,
en med kallbrand förlöpande sårfeber,
som under den förantiseptiska tiden ofta
anställde svår förödelse på de kirurgiska
sjukhusen. Sedan den antiseptiska och aseptiska
sårbehandlingen införts, har sjukdomen blifvit
i det närmaste utrotad. Dess bakteriologi är
ej fullständigt utrönt, men säkert var det
ej fråga om en specifik infektionssjukdom,
utan branden förorsakades af olika bakterier,
som vid operationen eller efterbehandlingen
inkommo i såren. Blandningsinfektioner
med varkocker och förruttnelsebakterier
torde ha spelat en viktig roll.
G. F—r.
Hospitalsdeputationen. Se Deputation, sp. 171.
Hospitalsfond, Konungens allmänna. Se Konungens
allmänna hospitalsfond.
Hospitalshemman, kam., hospitalens
jordbruksfastigheter (se Ad pias causas).
— Sveriges många hospital l. "helgeandshus"
blefvo under den katolska tiden ihågkomna
med gåfvor af jord och erhöllo, då vid
reformationen klostren indrogos, stundom
dessas hemman. Sedermera ha hemman ytterligare
tillfallit hospitalen genom i lag stadgad
arfsrätt efter hjon, hvilka inom inrättningen
aflidit, genom återgång af skatteförsålda
hemman, som blifvit utom börd afyttrade, genom
köp och genom gåfva. Å andra sidan har antalet
minskats genom tidtals pågående försäljning i
stor skala. 1796 förbjöds all vidare försäljning
till skatte af hospitalshemman, och vid den stora
ombildningen af hospitalsväsendet 1876, då staten
öfvertog bl. a. all hospitalens jordegendom,
funnos kvar omkr. 400 hospitalshemman. I äldre
handlingar förekommer ofta uttrycket hospitals-
och barnhushemman. Anledningen torde vara den,
att Allmänna barnhusinrättningen i Stockholm
(se d. o.), hvilken en tid stod under samma
styrelse som Danviks på hemman rika hospital,
dels ännu eger egendomen Rålambshof i Stockholm,
dels egt åtskilliga, sedermera till skatte
försålda hemman i Skåne. Dessa hade förr
tillhört hospitalet i Helsingör, men af Karl
XI:s förmyndarregering skänkts åt barnhuset.
Kbg.
Hospitals- och barnhushemman. Se Hospitalshemman.
Hospitalssjukdom. Se Hospitalsbrand.
Hospitalsskansen, vid Göta älf i närheten
af Hospitalskyrkan, 3 km. ofvanför Göteborg,
byggdes af Wärnschiöldh i sept. 1644 och hölls
besatt af svenskarna till febr. 1645, då den
utrymdes, hvarefter den i juni raserades. 3
aug. s. å. besattes och reparerades emellertid
H. af Sehested, hvarvid hospitalet råkade i
brand. Redan 5 s. m. bortdrefs Sehested af
svenskarna.
L. W:son M.
Hospitant. Se Hospes.
Hospitera. Se Hospes.
Hospites. Se Hospes.
Hospitium [-tsium], lat., gästvänskap;
härbärge. — 1. Främlingen hade i Rom
ursprungligen ringa tillmötesgående att vänta;
han var så godt som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
