- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 11. Harrisburg - Hypereides /
807-808

(1909) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hjort ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

själf utfört kartongerna till dessa
målningar liksom ock ritningarna till
belysningsarmaturen. Korfönstren äro prydda
med glasmålningar af konstnären E. Schwab,
och altartriptyken i relief har på platsen
modellerats i kalkbruk af skulptören
T. Strindberg samt målats i kalkfärger.

Hjorthals (hos hästar). Se Hals, sp. 1171—72.

Hjortholm, under medeltiden ett befäst slott
på Själland (Danmark), vid södra stranden af
Furesö. Det tillhörde Roskilde biskopssäte. Under
grefvefejden (1534—36) förstördes H. af
lybeckarna.
C. R.

Hjorthornsgelé [-ʃelē], Gelatina cornus cervi,
farm.
Hjorthorn (se Hjortdjuren) består af
förbenad broskväf. Genom kokning af "raspadt
hjorthorn" kan således genom broskets förändring
lim (chondrin) erhållas. Sålunda kokadt lim
stelnar vid svalnandet till gelé, hjorthornsgelé,
som förr var upptaget i Sv. farmakopén och
på sin tid ansågs vara särdeles lättsmält,
närande och stärkande för sjuka under
tillfrisknandet. Medlet har numera alldeles
kommit ur bruk. Af raspadt hjorthorn bereddes
förr s. k. hjorthornsspiritus (se d. o.).
O. T. S.*

Hjorthornsolja, en annan benämning på Dippels
olja
(se d. o.).

Hjorthornssalt, Sal cornus cervi
(Ph. Suec. Ed. VI), ersatt med Supercarbonas
ammonicus pyroleosus
i Sv. farmakopéns
7:e uppl., erhölls genom rifning af
hjorthornsolja, Pyroleum animale rectificatum,
med pulveriserad "sur kolsyrad ammoniumoxid",
hvaraf produkten blef ett hvitt pulver, som
med tiden gulnade. Hjorthornssalt nyttjades
som ett stimulerande, nervretande medel. Af
hjorthornssalt bereddes de förr officinella
Liquor acetatis ammonici pyroleosi, Liquor
succinatis ammonici pyroleosi
("Prinsens gula
droppar") och Liquor supercarbonatis ammonici
pyroleosi
(hjorthornsspiritus). I nu gällande
Sv. farmakopé är hjorthornssaltet ersatt af
det renare handelspreparatet Supercarbonas
ammonicus,
ammoniumkarbonat (se d. o.). Detta
ingår, jämte renad bärnstenssyra, renad benolja
och destilleradt vatten, i den nu officinella
Liquor succinatis ammonici pyroleosus ("Prinsens
droppar"), en klar, ljusgul vätska med obehagligt
vidbränd lukt, mest använd som exciterande eller
"krampstillande" medel vid nervösa (hysteriska)
eller vissa smärtsamma sjukdomstillstånd.
O. T. S. (C. G. S.)

Hjorthornsspiritus, Liquor cornus cervi
(Ph. Suec. Ed. VI), ersatt med Liquor
supercarbonatis ammonici pyroleosi
i
Sv. farmakopéns 7:e uppl., utgjordes af en
vattenlösning (1:6) af hjorthornssalt, en svagt
gul eller gulbrun vätska med obehagligt vidbränd
lukt; den användes på samma sätt som Liquor
succinatis ammon. pyrol.
("Prinsens droppar";
se Hjorthornssalt), men är numera utesluten
ur farmakopén. Med hjorthornsspiritus,
"salmiaksprit", har man förr menat
äfven ammoniak (se d. o., sp. 857).
O. T. S. (C. G. S.)

Hjortpark. Se Djurgård och Hjortdjuren, sp. 804.

Hjortron, bot., frukterna af den i norra Europas
kärr och myrar (där "hvitmossa", Sphagnum, växer)
förekommande Rubus chamæmorus L., en art af
hallonsläktet, med enkla, skaftade, njurlika,
mer eller mindre grundt (vanligen) femklufna
blad. Flikarna äro halfrunda, dubbeltandade. Den
omkr. 15 cm. höga, uppstigande eller upprätta
stjälken bär i toppen ensamma, tämligen stora,
hvita blommor, hvilka äro skildkönade
(tvåbyggare). Frukterna äro större än hallon
och sammansatta af många fast sammanhängande små
stenfrukter, hvilka, innan de äro fullt mogna,
äro rödgula och något fasta i
köttet, men fullt mogna höggula, mjuka, saftiga,
med angenämt syrlig och sötaktig smak. De lämna
ett förträffligt sylt, och mos af "multebär",
som beredes i synnerhet i nordliga Norge,
har användts till att förekomma och bota
skörbjugg.
O. T. S. (G. L—m.)
illustration placeholder
Rubus chamæmorus. 1 hanplanta, 2 honplanta,

3 frukt, hjortron (samling af små stenfrukter).


illustration placeholder

Hjortsberg. 1. Lars H., Sveriges störste skådespelare, f. 22
nov. 1772 i Stockholm, d. 8 juli 1843
i Nyköping, blef 1778 elev vid Operan,
utförde där med framgång några barnroller och
sattes 1783 i pension hos konsertmästaren
Chr. Fr. Müller, hvars fru, den utmärkta
skådespelerskan och sångerskan, gaf honom god
handledning i scenens konst. 1786 anställdes
han vid k. franska teatertruppen samt åtnjöt
undervisning i deklamation och mimik af dennes
styresman, den berömde Monvel. 1788 antogs
han af Gustaf III till garçon bleu (ett slags
ofrälse page). Jämväl fick han sig anförtrodd
uppsikten öfver biblioteket på Haga lustslott och
tjänstgjorde som lektor hos konungen; i denna
egenskap åtföljde han honom i 1790 års krig
(hvarunder han var närvarande i sjöslaget vid
Svensksund), på resan till Aachen och Spaa 1791
samt vid riksdagen i Gäfle 1792. H. var förste
aktör vid k. teatrarna 1788—1834, därjämte
ordningsman vid Dramatiska teatern 1798—1810,
styresman där 1810—12 samt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:48:05 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbk/0424.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free